Hamnfusion gav mer än ekonomisk vinst

Copenhagen Malmö Port (CMP) är experimentet som lyckades, den politiska visionen som blev välfungerande vardag. I alla fall enligt det dansk-svenska hamnbolagets COO (operativa chef) Povl Dolleris Røjkjær Ungar och kommunikationschef Ulrika Prytz Rugfelt, som numera ser det som självklart att arbeta i båda länderna. Bakom beslutet att år 2001 slå samman hamnarna i Köpenhamn och Malmö låg ett befarat hot mot sjöfarten från den nyöppnade Öresundsbron.

Snön faller allt tätare utanför fönstret på Copenhagen Malmö Ports ena kontor, i Malmö – det andra ligger i Köpenhamn. Stora, blöta flingor fyller luften och gör det nästan omöjligt att skönja hamnområdet där rad på rad av nytillverkade bilar står parkerade.

Sedan 2001 har hamnen i Malmö blivit en hubb för bilimport till hela Skandinavien. På andra sidan Öresund, i Köpenhamn, lägger allt fler kryssningsfartyg till och Povl Ungar tror att de framöver även kommer att ankra i Malmö, och att turisterna sedan reser mellan städerna via Öresundsbron.

Det hot som bron tycktes utgöra när den byggdes och stod klar har inte blivit verklighet.

– Nej, det har ju gått bra. Det finns ett stort behov av att transportera gods på vatten, så det finns plats för oss allihopa, säger Ulrika Prytz.

Å andra sidan har regionen inte heller fullständigt vuxit ihop.

– Om vi tittar på de två fysiska hamnarna har Malmö supporterat södra Sverige och i Köpenhamn supporterar vi det östliga Danmark. På så sätt har bron blivit lite av en barriär, säger Povl Ungar.

Copenhagen Malmö Port har däremot vuxit samman på många sätt, åtminstone sett till den övergripande organisationen och de som arbetar i stabsfunktioner med exempelvis personalfrågor, ekonomi och kommunikation. Ulrika Prytz och Povl Ungar kör mellan Köpenhamn och Malmö flera gånger i veckan och bedömer att de tillbringar ungefär halva tiden var på de båda kontoren.

Förutom att de inte uppskattar tiden som de sitter fast i rusningstrafiken i och runt de båda städerna tycker de att det fungerar bra att arbeta på det viset.

– Vi har terminaler på flera ställen. Vissa stora hamnar i Europa har ännu större avstånd mellan sina terminaler. Om jag är på den ena eller andra terminalen spelar ingen roll: det är CMP. Sedan får man se till att det blir rätt med det här räkenskapsmässiga: pratar vi i svenska eller danska kronor? säger Povl Ungar och Ulrika Prytz fyller i:

– Är mötet i Sverige eller Danmark? Det har hänt några gånger att vi suttit på olika ställen. Men det finns ju Skype …

Bilimport har blivit ett viktigt verksamhetsområde för CMP, särskilt i Malmö. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Rent företagsmässigt ser de många vinster med sammanslagningen. Povl Ungar menar att det givit Copenhagen Malmö Port en mer framskjuten position i Europa, som kan ha bidragit till att EU utsett den till en av 83 så kallade kärnhamnar – core ports.

– Vi har helt andra möjligheter ekonomiskt, vi har en annan styrka och kompetenser som kan utveckla varandra. En kultur som gör att vi står starkare på en internationell marknad. Vi har en hemmamarknad som är mycket större. Det finns många fördelar på flera nivåer med att jobba ihop, säger han.

Alla som arbetar i hamnen är dock inte lika integrerade som ledningsgruppen. Hamnarbetarna är stationerade i det ena eller det andra landet och även om vissa av dem byter plats ibland stöter företaget emellanåt på hinder för att arbeta på tvärs. Det kan handla om att en person måste ha bostadsadress i det ena landet för att få certifikat att köra en viss maskin, eller att det inte alltid är tillåtet eller möjligt för medarbetarna att delta i en utbildning i det andra landet. Språket kan ibland också vara ett hinder, inte minst för dem som inte träffar den andra nationaliteten så ofta.

– Det är många hos oss som tycker att det är en utmaning med språket, framför allt de som är i det ena landet hela tiden. Alla har inte så lätt att förstå danskan eller svenskan och det måste vi så klart tänka på. Vi har många som jobbar här som har svenskan som andra eller tredje språk, och då kan danskan också vara svårare att förstå. Vi har möten med alla medarbetare två gånger om året och då får vi tänka på det när vi gör upplägg, säger Ulrika Prytz.

Själv säger hon sig numera förstå danska väl, utom när kollegorna försöker underlätta för henne genom att byta ut danska ord mot svenska.

– Då blir det ibland lite svårt att förstå vad de menar. Men i allmänhet märker jag stor skillnad nu när jag varit i bolaget i snart fyra år. Jag kan sitta på möten och följa med i konversationer utan att behöva tänka hela tiden. I början blev det för mycket, säger hon.

Povl Ungar tycker att dialekter ibland kan ställa till det, men förstår ändå det mesta av svenskan. Att arbeta så pass integrerat har däremot inte gjort att han lärt känna några svenskar på ett privat plan.

– De jag känner som inte är kollegor är före detta kollegor. Jag umgås inte privat med några svenskar. Men det har jag inte tid att göra med de danska vännerna heller, säger han och skrattar.

De 18 åren med en gemensam organisation har dock satt sina spår bland medarbetarna på CMP. Dansk-svenska par har bildats och kollegorna tipsar varandra om exempelvis bästa stället att köpa godis i Sverige eller de bästa restaurangerna i Köpenhamn. För Povl Ungar har Malmö förlorat känslan av exotism och i stället blivit en plats han besöker flera gånger i veckan. Ulrika Prytz har också blivit mer bekant med olika delar av Köpenhamn.

– Samtidigt tänker jag ofta att vad trevligt det hade att varit att stanna i Köpenhamn efter jobbet, men jag är jättedålig på att göra det. Man ska ju hämta barn på fritids…, säger hon.

Att det är svenskar och danskar som möts på jobbet märks mest i de praktiska skillnaderna mellan de båda ländernas regelverk, menar de båda CMP-anställda. Det har lett till många vänskapliga skämt om sådant som att svenskarna har så mycket semester och att danskarna går hem så tidigt på dagen.

Även nyhetsrapporteringen accentuerar skillnaderna mellan de båda länderna, men där blir kollegorna en brygga över till den andra sidan. De danska hamnarbetarna uppdaterades till exempel av sina svenska kollegor om den utdragna regeringsbildningen efter det svenska riksdagsvalet 2018.

Några egentliga skillnader i arbetskultur eller mentalitet ser varken hon eller Povl Ungar.

– Vi är våldsamt olika, men det skulle jag också vara med tio random danskar, säger han och fortsätter:

– Vi blir ju präglade av vår omgivning och den miljö vi växer upp i, men i CMP som ett bolag som funnits länge upptäcker man att skillnaderna inte är så stora. Vi lär oss att förstå varandra. ”När Povl säger det eller det så behöver man inte bry sig så mycket.” ”När en viss svensk kollega säger något måste jag svara fort.” Men så är det också med andra danska kollegor. Det är inte något vi tänker på så mycket. Man tänker mer på individen eller gruppen än nationaliteten.

Kryssningstrafiken till Copenhagen Malmö Port har växt de senaste åren. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Povl Ungar tror att det ligger ett korn av sanning i kulturella föreställningar – som att danskarna är mer raka i sin kommunikation, medan svenskarna söker konsensus – men han menar att undantagen är nästan lika många som regeln.

– Men när man upplever att det är en svensk som vill ha konsensus så blir man också bekräftad i den här kulturella berättelsen, säger han.

Ulrika Prytz tror att tankarna på den geografiska nationsgränsen och skillnaderna i språk och kultur sätter upp en spärr som präglar hur både svenskar och danskar bemöter och upplever varandra.

– Jag tror att det är mycket mentalt. Man ser hindren, att de har en helt annan arbetsrätt i det andra landet och att man arbetar helt annorlunda, medan vi i CMP har anpassat oss efter den situationen och löser uppgiften och fokuserar på att jobba samman i stället för att se det som ett problem. Vi har förstått att andra kan vara intresserade av hur det är att jobba över gränsen, men för oss är det inte någon stor sak. Vi gör det och har gjort det länge, säger hon.

Då och då får Copenhagen Malmö Port ta emot studiebesök av representanter från andra hamnar som skulle vilja prova något liknande. Senast kom det en delegation från Tyskland och Schweiz, som undrade hur CMP löser de arbetsrättsliga frågorna. De ville samarbeta längs floderna som går mellan länderna. Tidigare har den dansk-svenska hamnen bland annat tagit emot en japansk delegation som planerade samarbete mellan regionalt ägda hamnar i samma land. Men så vitt Povl Ungar och Ulrika Prytz vet är det ännu inga andra hamnar som gått samman över landsgränserna.

Varför tror ni att det inte är fler som jobbar så här?

– Jag tror att vår strategiska position underlättar väsentligt och att vi har Öresundsbron. Så det korta avståndet är en jätteviktig faktor. Samtidigt har vissa europeiska hamnar längre till sina terminaler än vi har. Sedan tror jag som sagt att många tror att det är svårare än det behöver vara. Att man ser hinder, arbetsrättsliga, språkliga, kulturella, och att man sätter upp hinder utan att våga testa det, säger Ulrika Prytz.

Povl Ungar lyfter också fram den politiska visionen som låg bakom den dansksvenska sammanslagningen. Men visionen kunde ha fallit platt om satsningen inte blivit så lyckad som den blev.

– Vi som bolag har kunnat visa att det går bra. Och nu är vi mer förespråkare för detta än samhället runt oss, säger han.

Anna Palmehag – News Øresund

Fakta: Copenhagen Malmö Port
Hamnen skapades 2001 genom en sammanslagning av Københavns Havn och Malmö hamn. Anledningen till beslutet var en oro för vad Öresundsbron skulle betyda för de båda hamnarna, om exempelvis mängden frakt och antalet passagerare skulle minska. Sedan sammanslagningen har nettoförsäljningen ökat med 70 procent.
CMP har cirka 400 anställda.
Bolaget har kontor i både Malmö och Köpenhamn.
CMP är en fullservicehamn och hanterar alla typer av gods i Malmö och Köpenhamn inom områdena Bilar, Våt- och torrbulk, Logistik, Container och RoRo. Bolaget bedriver också kryssningsverksamhet i Köpenhamn, Malmö och Visby.
CMP utsågs 2011 till en av EU:s 83 kärnhamnar, core ports.

Intervjuserie i News Øresund – Öresundsbron 20 år

I år fyller Öresundsbron 20 år. News Øresund uppmärksammar detta jubileum med en serie intervjuer med personer som lever och verkar i regionen, eller som spelat en viktig roll i dess utveckling.

Flertalet av intervjuerna ingår även i boken ”Checkpoint 2020 – människor, gränser och visioner i Öresundsbrons tid” (Makadam förlag) som ges ut av Øresundsinstituttet och Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet. Den släpps under nästa vecka.

Läs fler intervjuer i serien:
Ingvar Carlsson hade bestämt sig: ”När jag blir statsminister ska bron byggas”
Han var med i beslutet om att bygga Öresundsbron
Med utsikt mot Sverige
Akademiker flyttade från Rumänien till Öresund – efterlyser en väg in på arbetsmarknaden
Öresundsbrons vd uppmanar staterna att tänka mer gränsöverskridande
”Danmark gillar sina fiskare – i Sverige ses vi som en pittoresk yrkesgrupp”
Den dolda vägen över Öresundsbron
Ung dansk skejtare lockad av kreativt gymnasium i Malmö
Svenska, danska eller ”skandigröt”
Passkontrollant är ett varmare jobb än hon trodde
Från bromotståndare till Öresundsentusiast
Tågvärden som blivit Öresundspendlarnas favorit