Från bromotståndare till Öresundsentusiast

Som ung miljöaktivist lämnade Sara Dybris McQuaid döda fiskar på trappan till fiskeriministeriet för att protestera mot bygget av Öresundsbron. Men studier i Belfast förändrades hennes syn på bron. Idag är hon istället en förkämpe för ett gränsöverskridande levnadssätt i Öresundsregionen.

 Under delar av höstterminen 2019 har Sara Dybris McQuaid, lektor vid Aarhus universitet, varit gästforskare vid statsvetenskapliga institutionen i Lund, där hon arbetat med freds- och konfliktstudier. Som bosatt i Köpenhamn fick hon själv vara en del av ett gränsregionalt sammanhang, något som hon ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt att utforska.

– Jag gillar verkligen det gränsöverskridande levnadssättet. Jag tycker det ger möjligheter till att se sina egna system och sin vardag i andras ögon. Att reflektera över vad som kan göras olika, och utvidga sina samtal. Man tar inte för givet att det är likadant överallt som det man själv är van vid. Det utbyte man kan få när det är så nära och enkelt att ta del av det, det är verkligen bra, säger hon.

”Jag var med på demonstrationer där vi bland annat lämnade död fisk på trapporna till fiskeriministeriet”, berättar Sara Dybris McQuaid. (Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.) Foto: Mrs Gemstone – Flickr (CC BY-SA 2.0)

Men att Sara Dybris McQuaid med glädje skulle verka i hela Öresundsregionen var långt ifrån självklart. När hon och hennes vänner började gymnasiet i Köpenhamn 1988 stod miljöfrågan och EU-skepsis högt på agendan. Oron för vad ett brobygge över Öresund skulle betyda för havsmiljön orsakade protester mot Öresundsbron, och Sara Dybris McQuaid deltog i demonstrationerna.

– Det var väldigt många i min generation som blev miljömässigt väckta. Vi tyckte att bottenvändning, bottendöd och fiskedöd lät fruktansvärt. Jag var med på demonstrationer där vi bland annat lämnade död fisk på trapporna till fiskeriministeriet, minns hon.

Vändningen för Sara Dybris McQuaids relation till EU:s regionala samarbete, och därmed även Öresundsbron, kom när hon i slutet av nittiotalet flyttade till Belfast. Det konflikthärjade Nordirland befann sig mitt i en fredsprocess, och plötsligt såg hon Öresundsregionen med nya ögon.

– En viktig del av fredsavtalet var det gränsöverskridande samarbetet. Det var också tydligt att det nordiska samarbetet användes som modell i fredsavtalen. Jag skrev mitt examensarbete om detta, och jag såg hur betydelsefullt det är att knyta sig samman och skapa transnationella identiteter. Många saker gjorde att jag plötsligt kunde se hur meningsfullt det också var att ge infrastruktur till den gemenskapen, säger hon.

Jämförelsen mellan gränsregionerna Nordirland–Irland och Sverige–Danmark lämnades inte kvar på nittiotalet. Sara Dybris McQuaid har tillsammans med två nordirländska forskare, Elizabeth Crooke och Sara McDowell, nyligen ansökt om medel till forskningsprojektet Boundaries and Belonging: Migration Experiences in a Changing Europe. I projektet vill Sara Dybris McQuaid och hennes kollegor jämföra Öresundsregionen med gränsregionen mellan Nordirland och Irland, med särskilt fokus på rörlighet, identitet och migranter.

För att det Öresundsregionala samarbetet ska utvecklas i rätt riktning förespråkar Sara Dybris McQuaid att integrationen byggs nerifrån med medborgarnas perspektiv i fokus. Hon ser med oro på hur Sverige ofta blir använt som skräckexempel i den danska debatten, och vice versa.

– Något Öresundsregionen gjort med framgång är att man tagit ner det hela på regional nivå. Man kan ha ett samtal om regionala samarbeten som inte nödvändigtvis fångas av den nationella diskursen. Jag tycker också helt klart att det sätt vi bygger integration på ska vara mer medborgardrivet, säger hon.

Freds- och konfliktvetenskap är ett etablerat ämne vid svenska universitet, något som Sara Dybris McQuaid uppskattar. Foto: News Øresund – Jenny Andersson

Som gästforskare i Lund har Sara Dybris McQuaid upplevt både skillnader och likheter mellan länderna. Pendlingen upplevde hon som struligare än vid sina resor till Aarhus, på grund av inställda tåg och passkontroller, men den största skillnaden är att freds- och konfliktvetenskap är ett mer väletablerat forskningsområde i Sverige. Hon är förvånad över den uteblivna språkförbistringen, och hon blev fångad av vad som finns att äta på den svenska sidan bron.

– En sak jag överraskades av är hur lätt det är att förstå varandra. Det gick med lätthet. Och ni har några helt fantastiska godisbutiker. Min dotter heter Polly, så jag har köpt enormt mycket Polly-godis till henne, säger hon.

När intervjun går mot sitt slut stannar Sara Dybris McQuaid upp och skrattar till. Hon drar sig till minnes en historia från invigningen av Öresundsbron.

– Innan jag blev akademiker var jag professionell dansare. När Öresundsbron öppnade fick jag frågan om jag ville uppträda på invigningen i en sjöjungfrukostym. Det ville jag egentligen väldigt gärna, för då hade jag ju bytt åsikt om bron. Men jag tyckte inte det var något jag kunde göra, efter att jag lagt död fisk på fiskeriministeriet. Det var ju nästan hyckleri, säger Sara Dybris McQuaid och ler.

News Øresund – Emil Persson

Intervjuserie i News Øresund – Öresundsbron 20 år

I år fyller Öresundsbron 20 år. News Øresund uppmärksammar detta jubileum med en serie intervjuer med personer som lever och verkar i regionen, eller som spelat en viktig roll i dess utveckling.

Flertalet av intervjuerna ingår även i boken ”Checkpoint 2020 – människor, gränser och visioner i Öresundsbrons tid” (Makadam förlag) som ges ut av Øresundsinstituttet och Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet under våren 2020.