”Danmark gillar sina fiskare – i Sverige ses vi som en pittoresk yrkesgrupp”

Där Öresundsbrons resenärer blickar ut över en vidsträckt yta av gråkallt eller glittrande blått vatten ser Bo Landén en karta över yngelplatser, strömmar och grund. Som fiskare har han följt bron sedan bygget startade. Inför det stora byggnadsverket och det omgivande havet känner han såväl fascination som farhågor om att Öresundsfiskets dagar är räknade.

– Jag har fått frågan om hur Öresundsbron påverkat fisket många gånger och jag vill säga att det går åt helvete, för det har det gjort. Men när fisket går ned globalt kan man inte säga att det bara är på grund av bron, säger han.

Bo Landén skulle egentligen inte bli fiskare. Han hade att brås på, med en morfar som var yrkesfiskare och en pappa som var månskensfiskare och hade ett annat arbete om dagarna. Men hans mamma tyckte att Bo Landén skulle ha ett ordentligt jobb, så i stället blev han installationstekniker. Tolv år tog det innan havet drog så mycket att han bytte bana.

Nu kan han se tillbaka på 41 år som yrkesfiskare av främst ål och sill och peka ut bilder på sig själv på väggarna i den lilla stugan som tillhör Limhamns Fiskareförening Öresund. I hamnen strax utanför ligger hans nya, mindre båt, som han inte kunde låta bli att köpa sedan han pensionerat sig och sålt den gamla. Hans senaste projekt är att fånga tångkrabbor, som han klyver, panerar och steker.

– Jag försöker skapa en ny nisch för fisket, säger han.

Bo Landén har i många år varit aktiv i Limhamns Fiskareförening Öresund, som har många minnen på väggarna i föreningslokalen. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Under sitt aktiva yrkesliv deltog Bo Landén bland annat som talesperson för de svenska yrkesfiskarna i förhandlingarna inför bygget av Öresundsbron. Med bistånd av kunniga experter lyckades fiskarna få till stånd ett avtal om ersättning för förlorad arbetsinkomst under byggtiden och de fiskevatten som försvann, men han kommer ihåg när någon hävdade att de bara var ute efter pengar. Det fick honom att tända till.

– Jag är yrkesfiskare för att det finns i mitt hjärta och för att jag vill jobba med naturen, säger han med kraft.

Bo Landén har upplevt hur Öresundsbron förändrat förutsättningarna i sundet, där strömmarna flyttat sig så att gamla fiskevatten inte längre ger någon fångst, men det å andra sidan går att hitta fisk där det förut inte fanns några. Han har imponerats av det stora bygget, men minns också hur inhyrda ryska pråmar utan ordentlig belysning gjorde farvattnen riskabla för fiskebåtarna under konstruktionstiden. Numera oroas han av avrinningen av regnvatten från vägbanorna på Öresundsbron.

– Dagvattnet forsar rakt ut i havet, med så mycket näring från bron, gummi från däckslitage, oljespill, avgaser. Allt går rakt ut, säger han.

Limhamns Fiskareförening Öresund har medlemmar med både mindre och större båtar. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Ibland möter han danska fiskare ute på sundet, men någon större samverkan mellan dem och svenskarna har inte funnits, enligt Bo Landén. Han menar att det beror på att villkoren för fiskarna är så olika i de båda länderna.

– De har det enligt oss mycket bättre, för Danmark gillar sina fiskare. I Sverige ses vi som en pittoresk yrkesgrupp, som Jokkmokks-Jokke eller Enok Sarri, säger han och syftar på två kändisar från 60- och 70-talen.

När Sverige har satt stopp för ålfiske under stora delar av året har danska fiskare kunnat ta över dessa fiskevatten i Öresund, berättar han och menar att den utvecklingen kanske inte direkt främjat goda relationer.

Blommorna sköter Bo Landén själv om. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Bo Landén ger ett engagerat intryck och är full av goda historier. Men när det gäller fiskets framtid är han dyster. De kustnära nätfiskarna som utgår från Limhamn konkurrerar på samma marknad som stora trålfartyg, som dessutom gärna köper upp mindre båtar för att skrota dem och själva få rätt till större farkoster. Det Bo Landén upplever som det största problemet är dock konkurrensen från sjöfåglar och sälar.

– Eftersom det är Moder Natur vi ”slåss” med får vi följa med henne. Men om jag är ärlig tror jag att fisket är slut om tre år på grund av sälen och storskarven, säger han.

Samtidigt kan han kan inte låta bli att lägga till ett litet förbehåll.

– Jag har en förhoppning om att det ska bättra sig.

News Øresund – Anna Palmehag

Fotnot: Öresundsbron tar sedan 2017 regelbundet prover på dagvattnet och rapporterar till Malmö stads miljöförvaltning. Från starten hade bron en automatisk mätstation, men mätningarna upphörde 2008 i samråd med Malmö stad eftersom värdena dittills legat tydligt under gränsvärdena. Mätstationen monterades senare ned eftersom utrustningen blev sliten. Värdena följs nu noggrant genom manuella mätningar och än tyder inte dessa mätningar på några större förändringar för ämnen och värden i dagvattnet, meddelar Øresundsbro Konsortiet.

Fakta: Öresundskonventionen

1937 slöt svenskar och danskar den så kallade Öresundskonventionen, som slår fast att båda nationaliteter har rätt att fiska på varandras vatten till ett djup på sju meter. Det innebär att fiskebåtarna på vissa platser har rätt att ligga så nära grannlandet som 30 meter.

Trålfiske har varit förbjudet i Öresund sedan 1930-talet.

Intervjuserie i News Øresund – Öresundsbron 20 år

I år fyller Öresundsbron 20 år. News Øresund uppmärksammar detta jubileum med en serie intervjuer med personer som lever och verkar i regionen, eller som spelat en viktig roll i dess utveckling.

Flertalet av intervjuerna ingår även i boken ”Checkpoint 2020 – människor, gränser och visioner i Öresundsbrons tid” (Makadam förlag) som ges ut av Øresundsinstituttet och Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet under våren 2020.

Läs fler intervjuer i serien:
Den dolda vägen över Öresundsbron
Ung dansk skejtare lockad av kreativt gymnasium i Malmö
Svenska, danska eller ”skandigröt”
Passkontrollant är ett varmare jobb än hon trodde
Från bromotståndare till Öresundsentusiast
Tågvärden som blivit Öresundspendlarnas favorit