Öresundsbrons vd uppmanar staterna att tänka mer gränsöverskridande

Caroline Ullman-Hammers första tanke när hon blev tillfrågad om jobbet som vd för Øresundsbro Konsortiet var ”Det verkar ju jättetråkigt! Säkert mycket säkerhet och betong”. Men hon gjorde en helomvändning som hon aldrig ångrat. 14 år senare är hon på väg att avsluta sitt uppdrag, men förutser en spännande framtid för regionen. Nu väntar Fehmarn Bält-tunneln mot Hamburg, en möjlig Öresundsmetro, och kanske en fast HH-förbindelse som hon föreställer sig att Øresundsbro-konsortiet skulle kunna driva.

– Jag tror absolut att en sådan förbindelse skulle kunna knytas till oss. Om man bestämmer sig för att bygga en HH-tunnel – vilket verkligen inte är ett beslut som vi är inblandade i – tror jag det känns naturligt att den tas in under vår förvaltning. Vi har gått från att ha nästan inga till väldigt många kunder och kunnat behålla driftskostnaderna på samma nivå, säger Caroline Ullman-Hammer bestämt.

Hon tar emot på sitt kontor vid sjöarna i Köpenhamn, med utsikt över en för dagen grå och regnig huvudstad. Som för att väga upp det tröstlösa vädret talar hon engagerat om framtidens infrastruktur och trycker på vikten av att planerna måste nå längre än bara till nationsgränsen.

– När man tittar på så långa projekt som höghastighetståg måste man tänka längre än mellan Stockholm och Malmö eller Stockholm och Göteborg. Man måste till Bryssel och Paris, och öppna perspektiven, det tycker jag, säger hon.

Men Caroline Ullman-Hammers transnationella tankesätt gäller också närområdet. Nu kommer hon visserligen inte att vara vd för Øresundsbro-konsortiet när något eventuellt beslut tas om en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör eller för den delen om en metro mellan Malmö och Köpenhamn. Caroline Ullman-Hammer har meddelat att hon avgår under 2020 och rekryteringen av en efterträdare pågår. Men intresset för Öresundsregionen kvarstår.

– Om till exempel Öresundsmetron blir verklighet kommer det att bli en sådan boost, inte bara för Malmö och Köpenhamn utan för åtminstone hela västra Skåne, säger hon.

Som Øresundsbro-konsortiets högsta chef har hon stor insikt i den utveckling som Öresundsbron bidragit till. Men så har det inte alltid varit.

Underhållet av Öresundsbron måste utföras utan att kunderna påverkas i nämnvärd grad. Foto: News Øresund – Sofie Paisley

Vi går tillbaka i tiden igen, till åren före millennieskiftet. Caroline Ullman-Hammer följde bygget av Öresundsbron genom fönstret till sin lägenhet i Malmö. Hon var positiv till bron, men inte särskilt engagerad. Hennes karriär låg i fastighetsbranschen och hon arbetade även en period som regionchef på Banverket. När jobbet som vd för Øresundsbro-konsortiet dök upp var hon som sagt inte så intresserad.

– Men så pratade jag med människor som varit lite inblandade i detta, bland annat på Svedab. Och då kände jag: det här är jättespännande, det är ju så stort och intressant. Jag började tänka om och hann komma fram till att om jag blir erbjuden jobbet vill jag verkligen ha det, för jag tror att det finns jättemycket att göra. Och så blev det, säger hon.

Visserligen innebär arbetet mycket förvaltning, men en spännande sådan, tycker hon. Det handlar både om det tekniska underhållet som är nog så utmanande när det ska utföras utan att störa trafiken, och om att betala tillbaka lånen för bron i rätt takt.

– Det är hög standard och brounderhållet sköts på bästa sätt, vilket jag faktiskt inte riktigt var van vid från Banverket. Och hela den här delen med att man ska betala tillbaka bron är för mig en otroligt bra drivkraft. Här måste det köra många fordon, det måste vara intressant att åka över och driften ska skötas på ett effektivt sätt så att det inte blir för dyrt, samtidigt som vi ska leverera pengarna till våra ägare, säger Caroline Ullman-Hammer.

Caroline Ullman-Hammer framhåller gärna att Öresundsbrons kundnöjdhet ligger på 95 procent. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Hon känner sig nöjd med hur bolaget utvecklats, inte minst dess framgångsrika fokus på att öka fritidstrafiken, och lyfter fram att kundnöjdheten ligger på 95 procent. Som vd har hon bland annat också varit med och startat upp nätverksmötet Øresund Business Meeting för småföretagare med ett intresse för andra sidan sundet.

– Det har slagit jätteväl ut. Det är inte sådant som bygger trafik direkt, men det är roligt att inspirera till växande intresse för möjligheter på andra sidan. Många säger att det är jättetrevligt och man får en sådan insikt i hur folk tänker kring att arbeta över gränsen. Vissa företagare som är med har blivit jätteframgångsrika och andra gnetar på, säger hon.

Samtidigt har Caroline Ullman-Hammer också varit med om att besluta att minska Øresundsbrons engagemang i det mer politiska och kulturella regionbygget.

– När vi jobbade med vår första affärsplan med mig som vd minskade vi nog ner vår roll lite. Vi hade tidigare varit ute med både pekpinnar och hjälp till olika organisationer och grupper, men vi valde att koncentrera vår verksamhet och frågade oss: vad har vi för uppdrag? Jo, att sköta och förvalta vår bro och betala tillbaka lånen. Sedan står det också i botten av avtalet mellan Sverige och Danmark att man ska skapa en region här. Men vi har sett det som att vi gör vår del genom att transportera människor över bron, och försöka få fler kunder för att få större intäkter och bidrar till att stärka regionen. När det gäller de andra delarna är det inte vi som har huvudansvaret, säger hon.

Caroline Ullman-Hammer upplever att de svenska och danska regionerna har ett bra samarbete, men att den statliga samverkan mellan länderna ibland haltar. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

I samband med Öresundsbrons 20-årsjubileum har det uppstått en diskussion kring om det gränsregionala samarbetet mellan Sverige och Danmark har misslyckats eller tvärtom gått framåt. Många lyfter fram att flera av de ursprungliga samarbetsorganisationerna gått i graven, inte minst Öresundsuniversitetet som samlade lärosätena på båda sidor sundet. Andra pekar däremot på att trafiken över Öresundsbron ökar, och att det finns mycket rörelse och praktiska samarbeten mellan länderna även om de formella organisationerna lagt ner. Caroline Ullman-Hammer tycker att det ligger en sanning i båda versionerna.

– Det går lite i vågor, det här med om det känns hett att skapa en region eller om det känns tröttande, säger hon och fortsätter:

– Jag tycker också att det finns ett regionalt och ett statligt perspektiv på hur lyckat eller misslyckat samarbetet är. De olika regionerna har mycket samarbete, men när man tittar på det statliga får man säga att vissa saker haltar. Det statliga är så nära i Danmark, medan i Malmö är det bara landshövdingen som är statlig. Det är svårt att ha den täta dialogen som kan bidra till att man kommer närmare varandra, säger hon.

Trots allt anser hon att Öresundsbron spelat en viktig roll för det omgivande samhället och bidragit till att lyfta såväl Malmö som Köpenhamn. Även om det regionala samarbetet har haft sina motgångar tror Caroline Ullman-Hammer att de båda städerna på sikt kommer att växa ihop.

Och själva Öresundsförbindelsen kommer fortfarande att vara vid full vigör när ytterligare 20 år gått, vågar hon förutspå.

– Vi är ett mycket välskött företag och kommer inte hamna i fallgropen att man tänker att det inte behöver läggas mer pengar sedan bron väl är byggd. Själva upplägget är ju att vi alstrar pengar själv. Då kommer frågan in: är Öresundsbron en betalbro om 20 år? Det är inte vi som bestämmer det, men det har fungerat väldigt bra att vara det, säger hon.

News Øresund – Anna Palmehag

Intervjuserie i News Øresund – Öresundsbron 20 år

I år fyller Öresundsbron 20 år. News Øresund uppmärksammar detta jubileum med en serie intervjuer med personer som lever och verkar i regionen, eller som spelat en viktig roll i dess utveckling.

Flertalet av intervjuerna ingår även i boken ”Checkpoint 2020 – människor, gränser och visioner i Öresundsbrons tid” (Makadam förlag) som ges ut av Øresundsinstituttet och Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet under våren 2020.

Läs fler intervjuer i serien:
”Danmark gillar sina fiskare – i Sverige ses vi som en pittoresk yrkesgrupp”
Den dolda vägen över Öresundsbron
Ung dansk skejtare lockad av kreativt gymnasium i Malmö
Svenska, danska eller ”skandigröt”
Passkontrollant är ett varmare jobb än hon trodde
Från bromotståndare till Öresundsentusiast
Tågvärden som blivit Öresundspendlarnas favorit