Danska valet 2026
Grisar, kärnkraft och slopade helgdagar – danska valrörelsens sista strider
Det finns konsensus bland experter kring de viktigaste danska valfrågorna. Det rör sig om pension, förmögenhetsskatt och förbud mot bekämpningsmedel för att säkra rent dricksvatten. Men valrörelsen har bjudit på fler utspel än så och det finns ytterligare valfrågor som väger tungt – allt ifrån grisar till kärnkraft.
Text: Henrik Smångs & Fredrika Andersson/News Øresund
Socialdemokratiet gick hårt ut direkt med förmögenhetsskatten, som partiet tror kunna dra in sex miljarder danska kronor. Pengarna ska i sin tur finansiera Socialdemokratiets vision om en ”lilleskole”, med max 14 elever per klass i förskolan upp till tredjeklass, mot dagens tak på 26 elever. Partiet vill också att småbarnsföräldrar ska kunna gå ner till deltid med kompensation. Kravet är att man arbetar heltid innan och efter småbarnsperioden, berättade statsminister Mette Frederiksen för mediet Zetland.
Snabbt uppstod det dock oklarheter vem förmögenhetsskatten skulle gälla. På senaste tiden har Socialdemokratiet börjat distansiera sig från frågan. Det rena dricksvattnet bubblade upp som fråga efter en rapport från Dansk Naturfredningsforening om att det fanns rester av bekämpningsmedel i dricksvattenbrunnarna i flera kommuner. Samtliga regeringspartier har även presenterat varsitt pensionsförslag.
News Øresund har tidigare skrivit om de tre viktigaste valfrågorna. Utöver dessa finns det ytterligare fyra viktiga frågor som präglat valrörelsen. Nämligen: Store bededagen, svinproduktionen, kärnkraft och invandring.
Den Store bededagen – en slopad helgdag ingen vill kännas vid
Helgdagen Stora bededag avskaffades januari 2023 av regeringspartierna Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne samt Radikale. Anledningen var att få in mer skatt för att finansiera stigande försvarskostnader. Slopandet av helgdagen har mottagit kritik från både den danska befolkningen och experter. Erik Holstein, politisk kommentator för Altinget, menar att frågan kommit att definiera SVM-regeringen. Beslutet har betraktats som ett av regeringens mest impopulära.
Under årets valrörelse har frågan blossat upp på nytt. Resterande åtta partier vill återinföra den. Socialistisk Folkeparti kräver till och med store bededagen tillbaka av kommande regering, och Enhedslistans partiledare Pelle Dragstedt har gått till val på att återinföra helgdagen.
Samtliga regeringspartier förnekar att det var deras idé att avskaffa helgdagen, rapporterar Berlingske.

Samtliga partier i regeringen förnekar att det var deras idé att avskaffa helgdagen. Foto: Hasse Ferrold
Samtidigt har de tidigare i år, tillsammans med Radikale, röstat nej till att återinföra den. Regeringspartierna verkar dock inte vilja utesluta ett återinförande. Både Socialdemokratiet och Venstre har sagt att de kan tänka sig att diskutera frågan, medan Moderaterne hellre vill göra grundlagsdagen (Danmarks motsvarighet till nationaldagen) till en röd dag.
Vem som ligger bakom förslaget förblir ett mysterium. Statsminister Mette Fredriksen har sagt till Go’ Morgen P3:
– Ingen av oss har ursprungligen haft den här idén. Det är ju det vi alla tre säger.
Det röda blocket utlyser grisval
I Danmark är svinproduktionen en viktig näring och danska lantbrukare producerar årligen 30 miljoner svin. Grisproduktion har nu blivit ett hett samtalsämne under valrörelsen. De rödgröna partierna har till och med utlyst ett “grisval”.
Enhedslistan, Radikale, Alternativet och SF föreslår ett stopp för nya tillstånd till konventionell grisproduktion samt stopp för tillstånd att utvidga befintliga anläggningar, rapporterar Altinget. Partierna är kritiska mot djurvälfärden i grisstallen och mot de negativa konsekvenser som produktionen har för miljö och klimat. Även mittenpartiet Moderaterne stöttar förslaget att begränsa svinproduktionen.
Frågan är tätt knuten till den omtalade frågan om rent dricksvatten. Färre svin innebär minskad användning av gödsel vilket i sin tur leder till lägre nivåer av nitrat i det danska grundvattnet.
– Djurvälfärd är bara början, sa Alternativets partiledare Franciska Rosenkilde på Svinestopmødet på Christiansborg i början av mars. Mötet samlade medborgare, experter, organisationer och politiker till ett samtal om Danmarks svinproduktion.

Alternativets partiledare Franciska Rosenskilde argumenterar för en begränsning av Danmarks svinproduktion. Foto: skärmbild från Alternativets Instagram
Hon förklarade även hur kampen mot den industriella grisproduktionen och dess gödning också är kampen för dricksvattnet, klimatet, miljön och djuren.
I tisdags stämplade även Socialdemokratiet officiellt in i grisvalet. Partiet presenterade då ett nytt valutspel som ska stärka djurvälfärden i dansk svinproduktion, rapporterar Politiken. Ett centralt inslag i utspelet är viljan att kraftigt minska exporten av smågrisar. Socialdemokratiet vill att fler grisar föds upp och slaktas i Danmark. I dag exporteras omkring 17 miljoner grisar årligen, främst till Tyskland och Polen.
Kritiker varnar däremot för förlust av arbetstillfällen och risken att produktionen flyttar utomlands. Partierna från det blå blocket stöttar inte en begräsning av svinproduktion. Däremot stödjer de flesta partier arbetet för en bättre djurvälfärd.
Liberal Alliance vill bryta tabut kring dansk atomkraft
Liberal Alliance vill lägga 120 miljarder kronor på investeringar i dansk kärnkraft, och på sikt bygga mellan sex och åtta kärnkraftsreaktorer. Det rapporterar Berlingske.
Frågan har länge varit tabu i Danmark sedan Folketinget 1985 sade nej till kärnkraft. Men de senaste åren har debatten blossat upp, mycket tack vare Liberal Alliance. Redan 2023 ville de tillsätta en utredning i frågan. Då var bara LA och Nye Borgerlige för, även om det kunde skymtas några sprickor hos både Moderaterne och Socialdemokratiet.

Liberal Alliance partiledare Alex Vanoplsagh vill investera i dansk kärnkraft. Foto: Johan Wessman/News Øresund
De senaste danska regeringarna har lagt för mycket pengar på dyra och osäkra energiprojekt, som inte kan leverera stabil ström, menar partiledaren Alex Vanopslagh. Finansieringen till kärnkraften ska enligt partiet komma från andra energiprojekt som det jylländska vätgasröret och energiø Bornholm.
– Vi är inte motståndare till vind eller sol – det är billiga energiformer. Men de är instabila och gör oss beroende av andra, säger Alex Vanopslagh till Berlingske.
Dansk Folkeparti ställer invandringsultimatum
Invandringspolitiken har hittills inte fyllt särskilt mycket i den danska valrörelsen, till flera kommentatorers förvåning. Socialdemokratiet var snabbt ute med ett utspel på 18 punkter, bland annat vill de undersöka möjligheten till ”administrativa utvisningar”, så att processen flyttas från domstolarna.
Men på torsdagen kom Dansk Folkeparti i gång med ett nytt utspel, som de kallar för det ”stramaste” i Danmarkshistorien. På en presskonferens sade partiledaren Morten Messerschmidt att utspelet är ett krav för att stötta varje ny regering.

Dansk Folkepartis partiledare, Morten Messerschmidt, har ställt ett ultimatum på den nya regeringen. Foto: Anna Palmehag/ News Øresund
Utspelet går ut på att fler muslimer ska utvandra än invandra. Paritet vill införa ett ”asylstopp” och skrota permanenta uppehållstillstånd. De vill införa ett tak 250 årliga nya medborgarskap, som ska villkoras med samtal om ”demokratiska och danska värden”. Muslimer som är kriminella, eller inte kan försörja sig själva, ska skickas hem. Det ska dessutom göras nästintill omöjligt att leva ”islamskt” i landet.
Danmarks Radios politiska korrespondent Christine Cordsen menar att förslagen kan strida mot både Danmarks grundlag och flera internationella konventioner. Det kan göra det svårt för det blå blocket att svälja kraven. Samtidigt verkar Venstre, enligt Berlingske, vara mycket positiva till flera av förslagen.
Så tycker danskarna
Återinförandet av store bededag
“Det skulle kosta staten cirka tre miljarder kronor årligen att återinföra stora bededag som helgdag. Anser du att stora bededag ska återinföras?”
45 procent sa ja, 42 procent sa nej och resterande vet inte. Opinionsmätningen gjordes i av Verian på uppdrag av Berlingske i början av mars.
Begränsningen av Danmarks svinproduktion
37 procent håller med om att den nuvarande produktionen på 30 miljoner grisar per år bör minskas. 39 procent anser att det nuvarande antalet är lagom. Åtta procent anser att produktionen bör öka.
I huvudstadsregionen svarar 49 procent att de vill att det ska produceras färre grisar. Medan i regionen Nordjylland är enbart 22 procent eniga. Opinionsmätningen gjordes av Epinion på uppdrag av Altinget i början av mars.
Fler muslimska invandrare bör lämna Danmark
I början av mars tillfrågades danskarna om de anser att fler muslimska invandrare bör lämna Danmark än komma dit.
29 procent uppger att de instämmer och 24 procent svarar att de delvis instämmer. 17 procent är delvis oeniga och 16 procent är oeniga. Opinionsmätningen gjordes av Verian på uppdrag av Berlingske
Ska Danmark införa kärnkraft?
I en opinionsmätning från maj 2025 uppger 49 procent av de tillfrågade att de helt eller delvis instämmer i att det blir nödvändigt att införa kärnkraft. Tio procent uppger att de är helt oeniga. Mätningen visar även att stödet för kärnkraft ökat något sedan 2022. Opinionsmätningen är gjord av Epinion på uppdrag av Altinget och Danmarks Radio.
I år är det nationella val i både Sverige och Danmark. I Sverige hålls val till kommun, region och riksdag den andra söndagen i september vart fjärde år. Till skillnad från i Sverige har Danmark skilda dagar för Folketingsval och val till kommun och region. Medan kommun- och regionvalen hålls fast dag vart fjärde år, nu senast 18 november i fjor, ska Folketingsvalet utlysas inom fyra år sedan det senaste. Exakt dag bestäms av statsministern. Folketingsvalet 2026 kommer att hållas den 24 mars.
Folketinget har 179 medlemmar, för majoritet krävs det 90 mandat. I Folketinget finns det i dagsläget tolv partier representerade från Danmark, men även två från Grönland och två från Färöarna, som brukar benämnas som de nordatlantiska mandaten.
-
Samhälle10 månader sedanSydsvenskan: ”Öresundsbron dyrast i världen att köra över”
-
Samhälle9 månader sedanDe nya Öresundstågen: ökad kapacitet, kortare restid och möjlighet till nya regionala linjer till Ystad, Älmhult och Kristianstad
-
Danmark7 månader sedanEnergiö Bornholm på väg mot att förverkligas – avtal mellan Danmark och Tyskland väntas bli klart innan årsskiftet
-
Danmark11 månader sedanNytt passagerarrekord för Köpenhamns flygplats i april – växer snabbare än Arlanda
-
Politik12 månader sedanHelsingborg står värd för Sveriges första Natomöte
-
Politik11 månader sedanDe svenska gränskontrollerna förlängs än en gång
-
Arbetsmarknad11 månader sedanPendlarserie: ”Ögonöppnande att se hur en annan arbetsmarknad funkar – vi är ofta kaxiga i Sverige”
-
Hållbarhet11 månader sedanBron 25 år: ”Gör vi bra saker flyttar naturen in”
