Danska valet 2026
Möt partierna i danska Folketinget
Den danska regeringsbildningen kommer i sig att bli en valfråga. Den blocköverskridande SVM-regeringen har varit ifrågasatt och oppositionspartierna både till vänster och höger hoppas kunna locka tillbaka sina partier till respektive block. Det krävs bara två procent av rösterna för att ett parti ska komma in i Folketinget, vilket under årens lopp har resulterat i fler nya partier än i Sverige, där spärrgränsen är fyra procent. I Folketinget finns totalt 16 partier representerade, varav två från Grönland och två från Färöarna.
Text: Fredrika Andersson & Henrik Smångs/News Øresund
Den blocköverskridande SVM-regeringen bildades 2022 efter en för Danmark rekordlång förhandling – trots att det röda blocket fått en knapp majoritet i Folketinget.
Omedelbart fick mittenregeringen stöd av den danska befolkningen, men efter ett år hade stjärnan dalat. Efter kommun- och regionvalet i höstas fick samtliga regeringspartier stryk av väljarna, medan oppositionspartierna gick starkt framåt. Socialdemokratiet backade i 87 av landets 98 kommuner. I Köpenhamn tappade Socialdemokratiet efter 112 år makten och fick lämna över posten som överborgmästare till valsegraren Socialistisk Folkeparti. Köpenhamn styrs nu av en bred koalition med partier såväl till vänster om Socialdemokratiet som med partier i det borgerliga blå blocket.
Grönlandskrisen har oväntat stärkt Socialdemokratiet och Moderaterne, även om väljarstödet fortsatt är betydligt lägre för samtlig tre regeringspartier jämfört med valresultatet 2022. Enligt den opinionsmätning som Epinion gjorde för Danmarks Radio efter utlysningen av valet har den regerande SVM-regereingen stöd av 35,4 procent av väljarna, vilket är en tillbakagång med 14,7 procent jämfört med valet 2022. Två partier sticker ut. Socialistisk Folkeparti noterar en ökning med 6,1 procent till ett väljarstöd på 14,4 procent medan Dansk Folkeparti ökar med 5,2 procent till 7,8 procent. Framgångar för Socialistisk Folkepart, Enhedslisten och Alternativet gör att de enligt Epinions nya opinionsundersökning att det röda blocket skulle få 87 mandat i Folketinget om det vore val idag, snuddande nära på de 90 mandat som behövs för egen majoritet.
Samtidigt hoppas oppositionen på det blå blockets återkomst. SVM-regeringens vice statsminister och försvarsminister Troels Lund Poulsen (V) har efter press från partikamrater och övriga partier i det blå blocket till slut anmält sig som liberala Venstres statsministerkandidat och utmanare till sin samarbetspartner och statsminister Mette Frederiksen (S).
I Danmark krävs det två procent, jämfört med Sveriges fyra, för att komma in i Folketinget. Med de grönländska och färöiska partierna innebär det att 16 partier, dubbelt så många som i svenska riksdagen, för närvaraande finns representerade i parlamentet.
Partierna
Omkring 1870 bildades de första partierna i Danmark:
De Konservative Folkeparti bildades under namnet Højre och representerade ursprungligen godsägare och borgare.
Venstre bildades som Det Forende Venstre och representerde de danska bönderna.
Socialdemokratiet bildades som Den Internationale Arbejderforening for Danmark och representerade arbetarna.
Sedan dess har nybildningaar, sammanslagningar och utbrytningar förändrat den partipolitiska kartan i Danmark. Radikale Venstre bröt t.ex. sig ur Venstre 1905 medan Moderaterne och Danmarksdemokraterne bildas av tidigare Ventrepolitiker så sent som 2022. Radikale Venstre betraktas idag som en del av det röda blocket i dansk politik men har tidigare även suttit i borgerlig regeringar. Partiet valde dock att stå utanför den nuvarande SVM-regeringen där Moderaterne definerar sig som ett mittenparti. Dansk Folkeparti bildades 1995 som en utbrytning ur dåvarande Fremskridtspartiet och dagens Liberal Alliance har sina rötter både inom Radikale Venstre och Det Konservative Folkeparti.
De danska partierna har en särskild bokstavsbeteckning som används på valsedlarna. Bokstaven är inte alltid densamma som den förkortning som vanligtvis associeras med partiet i det politiska samtalet. Till exempel är Socialdemokratiets beteckning i offentligheten oftast ”S”, men på valsedlarna representeras partiet av bokstaven ”A”.
Det röda Socialdemokratiet (A) , det blå Venstre (V) och mittenpartiet Moderaterne (M) bildar sedan valet 2022 tillsammans den blocköverskridande SVM-regeringen.
I Danmark brukar partierna sorteras in i rött eller blått block utifrån ideologi. Även om inte alla är helt överens om indelningen och den blocköverskridande SVM-regeringen har stökat till definitionerna något, används de både i folkmun och av analysinstitut och medier. Alternativet ser sig som ett eget grönt block men vanligen räknas till det röda blocket. Mittenpartiet Moderaterne har sagt sig stå utanför blockpolitiken, även om deras väljare mest kommer från det blå blocket, som Venstre och De Konservative.

Det röda blocket
Till det röda blocket brukar, förutom Socialdemokratiet, SF, Radikale Venstre, Enhedslisten och Alternativet räknas in.
Blå blocket
Till det blå blocket brukar, förutom Venstre, Liberal Alliance, De Konservative, Danmarksdemokraterne och Dansk Folkeparti räknas in.

Grönländska och Färöiska partier
De två autonoma områdena Grönland och Färöarna ingår i konungariket Danmark, det så kallade Rigsfælleskabet. Fyra mandat i Folketinget öronmärks till två partier från respektive område och brukar kallas för de nordatlantiska mandaten.
12 partier går att rösta på till årets Folketingsval
För att ett parti ska väljas in i Folketinget krävs att de får minst två procent av rösterna. Dessutom finns en spärr för nya paartier som vill ställa upp till i ett folketingsval – det krävs för närvarande 20 195 så kallade vælgererklæringer, digitala underskrifter. Kravet på vælgererklæringer är satt så att det motsvarar 1/175 av de giltiga rösterna vid det senaste folketingsvalet.
Till valet till Folketinget den 24 mars är det 12 partier i Danmark som är så kallade opstillingsberettigede (berättigade):
- A – Socialdemokratiet (S)
- B – Radikale Venstre (RV)
- C – Det Konservative Folkeparti (KF)
- F – SF – Socialistisk Folkeparti (SF)
- H – Borgernes Parti – Lars Boje Mathiesen (BP)
- I – Liberal Alliance (LA)
- M – Moderaterne (M)
- O – Dansk Folkeparti (DF)
- V – Venstre, Danmarks Liberale Parti (V)
- Ø – Enhedslisten – De Rød-Grønne (EL)
- Æ – Danmarksdemokraterne – Inger Støjberg (DD)
- Å – Alternativet (ALT)
Nye Borgerlige försvann – Borgernes parti uppstod
Nye Borgerlige var ett borgerligt parti som stiftades 2015. Partiet valdes in 2022 med 3,7% procent, och profilerade sig långt till höger med en mycket strikt invandringspolitik. 2024 splittrades partiet efter en rad avhopp och lade ner sin folketingsgrupp. Partiledaren och grundaren Pernille Vermund fortsatte som politisk vilde och senare i partiet Liberal Alliance.
I stället uppstod partiet Borgerligt parti, som grundades av den politiske vilden Lars Boje Mathiesen, som blev exkluderad ur Nye Borgerlige. Enligt partiet är man inte uppbyggd kring ideologi, utan vill arbeta för mindre offentlig administration, mer direkt demokrati och enklare bilbesiktning. Partiet hade 1,9 procent i en opinionsmätning från januari.
I år är det nationella val i både Sverige och Danmark. Folketingsvalet kommer att hållas den 24 mars. I Sverige hålls val till kommun, region och riksdag den andra söndagen i september vart fjärde år. News Øresund kommer under året återkommande skriva om valen ur flera perspektiv.
Här kan du läsa samtliga artiklar om det danska valet.
-
Samhälle10 månader sedanSydsvenskan: ”Öresundsbron dyrast i världen att köra över”
-
Samhälle10 månader sedanDe nya Öresundstågen: ökad kapacitet, kortare restid och möjlighet till nya regionala linjer till Ystad, Älmhult och Kristianstad
-
Danmark8 månader sedanEnergiö Bornholm på väg mot att förverkligas – avtal mellan Danmark och Tyskland väntas bli klart innan årsskiftet
-
Danmark12 månader sedanNytt passagerarrekord för Köpenhamns flygplats i april – växer snabbare än Arlanda
-
Politik12 månader sedanDe svenska gränskontrollerna förlängs än en gång
-
Arbetsmarknad12 månader sedanPendlarserie: ”Ögonöppnande att se hur en annan arbetsmarknad funkar – vi är ofta kaxiga i Sverige”
-
Hållbarhet11 månader sedanBron 25 år: ”Gör vi bra saker flyttar naturen in”
-
Danmark11 månader sedanSvenska regeringen förbereder svensk-dansk utredning om ny fast förbindelse över Öresund
