Danskarnas inkomster har stigit kraftigt – särskilt i Köpenhamn

Inkomsttillväxten i Köpenhamn har varit mer än dubbelt så kraftig som rikssnittet mellan 2014 och 2024. Det visar en ny rapport från Arbejderbevægelsens Erhvervsråd, och deras chefsanalytiker varnar nu för en framtida polarisering mellan stad och landsbygd om utvecklingen fortsätter.

På riksnivå har den typiske dansken sett sin inkomst växa med 8,7 procent efter skatt och inflation mellan 2014 och 2024. Men bakom det snittet döljer sig stora skillnader. Av landets 98 kommuner är det bara 21 som har vuxit snabbare än rikssnittet, och de återfinns nästan uteslutande i huvudstadsområdet.

Köpenhamns kommun toppar listan med en tillväxt på 21,5 procent. Det är anmärkningsvärt med tanke på att den typiske köpenhamnarens inkomst år 2014 efter skatt och inflation låg drygt 11 procent lägre än riksnivå. Tio år senare är klyftan nästintill utraderad. Det rör sig alltså inte om en sedan länge rik stad som blivit ännu rikare, utan om ett tydligt skifte där Köpenhamn rört sig uppåt i inkomstskalan i ett tempo som ingen annan dansk kommun är i närheten av.

– Om detta fortsätter ytterligare tio år kommer det uppstå en större geografisk snedvridning, där huvudstadsområdet blir en koncentration av höginkomstgrupper medan resten av landet, och i synnerhet landsbygdskommunerna, hamnar på efterkälken, säger chefsanalytikern Sune Caspersen till Berlingske.

Kunskapsjobben driver klyftan

Tillväxten förklaras framför allt av att välbetalda jobb inom finanssektorn och hos storföretag som Novo Nordisk och Mærsk koncentrerats till Köpenhamn under de senaste åren. Som en följd av det har andelen välbetalda invånare i åldern 30 till 65 år vuxit i staden, enligt rapporten. Även de omkringliggande kommunerna har gynnats av utvecklingen. I exempelvis Frederiksberg, Hvidovre och Rødovre har inkomsttillväxten mellan 2014 och 2024 varit en bra bit över 10 procent. Samtliga tio kommuner med störst inkomsttillväxt under perioden återfinns i eller i närheten av huvudstadsområdet.

Det är dock i botten av listan som grunden till Caspersens oro finns, något som han menar kan vara ett hot mot den danska sammanhållningen. Där återfinns öar och landsbygdskommuner, med en inkomsttillväxt som varit betydligt långsammare.
(News Øresund)