Klart med ny dansk mitten-vänsterregering – Mette Frederiksen fortsätter som statsminister

Hon både förlorade och vann. Mette Frederiksen och Socialdemokratiet tappade stort vid folketingsvalet den 24 mars, men efter rekordlånga regeringsförhandlingar kunde hon sent på måndagskvällen meddela Danmarks kung Frederik att det finns ett regeringsunderlag. Till skillnad från den tidigare blocköverskridande majoritetsregeringen med tre partier kommer Mette Frederiksen som statsminister nu att leda en minoritetsregering med fyra partier från mitten till vänster.

Sent på måndagskvällen steg Mette Frederiksen i egenskap av partiledare och så kallad kongelig undersøger ombord på det kungliga fartyget Dannebrog i Odense hamn. Där mötte hon Danmarks kung Frederik och presenterade sitt underlag till en ny dansk regering. Det blir en minoritetsregering bestående av Socialdemokratiet, mittenpartiet Moderaterne, socialliberala Radikale Venstre och det rödgröna vänsterpartiet Socialistisk Folkeparti. Regeringen väntas få stöd av det vänstersocialistiska partiet Enhedslisten och det gröna partiet Alternativet.

Ministrarna presenteras på onsdag
Under tisdagen kommer Mette Frederiksen att presentera sin regeringsförklaring och sitt regeringsunderlag och på onsdagen presenteras ministrarna för kung Frederik på Amalienborg. Därefter tillträder den nya regeringen.
– Jag tror att alla blir överraskade över hur mycket vi vill, berättade Mette Frederiksen för de journalister som samlats vid hamnen i Odense på måndagskvällen.

Från skärpta regler för svinuppfödning till sänkt bolagsskatt
Det finns förväntningar om att den nya regeringen kommer att presentera skärpta regler för den danska svinproduktionen, någon form av sprutförbud för att säkra det danska grundvattnet, förbättringar inom folkskolan, ändrade regler för fackföreningsavdrag samt satsningar på AI och näringslivet och då bland annat i form av sänkt bolagsskatt. Bostadsbeskattningen och pensionsreglerna väntas bli föremål för nya kommissioner.

Rekordlång och stökig regeringsbildning
Regeringsbildningen tog 69 dagar vilket är nytt danskt rekord men långt från de 134 dagar som krävdes i Sverige efter valet 2018, också det ett rekord.

Den danska regeringsbildningen betecknas som stökig. Medan Sverige har en spärr på fyra procent för att ett parti ska väljas in i Riksdagen krävs det endast två procent för att komma in i Folketinget. Det har resulterat i att Danmark idag har 12 partier utöver de fyra så kallade nordatlantiska mandaten från Grönland och Färöarna. Vare sig det röda eller blå, borgerliga blocket fick majoritet vid det danska folketingsvalet den 24 mars. Det gav mittenpartiet Moderaterne med partiledaren Lars Løkke Rasmussen en vågmästarroll.

Det krävdes tre omgångar med kongelig undersøger innan det danska regeringsunderlaget blev klart under måndagen. I en första omgång fick Mette Frederiksen i uppdrag att bild en mitten-vänsterregering tillsammans med Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre. Men den 8 maj meddelade Moderaternes partiledare Lars Løkke Rasmussen att han ville att det liberala partiet Venstres ledare Troels Lund Poulsen skulle få ta över som kongelig undersøger för att bilda en borgerlig eller bred mittenregering. Även det försöket misslyckades och uppdraget gick tillbaka till Mette Frederiksen.

Det blå blocket är splittrat
Att Mette Frederiksen trots ett dåligt valresultat kan fortsätta som statsminister beror bland annat på att det borgerliga blå blocket är söndrat och inte har en egen majoritet i Folketinget. Det liberala partiet Venstre har i flera omgångar splittrats när tidigare partiledaren och statsministern Lars Løkke Rasmussen bröt sig ur och bildade mittenpartiet Moderaterne och den tidigare utlännings- och integrationsministern Inger Støjberg bildade Danmarksdemokraterne. Samtidigt har Dansk Folkeparti rest sig ur en tidigare kris med partiledaren Morten Messerschmidt som driver en hård och Donald Trumpliknande retorik och som inte vill samarbeta med Moderaterne. Nya Borgernes Parti fick fyra mandat men har redan imploderat och där tre av folketingsledamöterna nu är politiska vildar.

Socialdemokratiets sämsta val sedan 1903
Redan vid höstens kommun- och regionval stod det klart att Socialdemokratiet tappar många väljare. Då förlorade partiet bland annat den viktiga posten som överborgmästare i Köpenhamn till Socialistisk Folkeparti. Valvindarna svepte snarast till vänster om Socialdemokratiet.

För Socialdemokratiet blev sedan folketingsvalet den 24 mars det sämsta sedan 1903. Antalet mandat i Folketinget minskade från 50 till 38 och andelen väljare från 27,5 till 21,9 procent. Samtidigt gick Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten framåt.

Mette Frederiksen statsminister sedan 2019
Trots motgångarna i de senaste valen behåller Mette Frederiksen posten som Danmarks statsminister, en post hon hft sedan 2019, först som ledare för en minoritetsregering , därefter som ledare för en blocköverskridande trepartiregering och från i morgon för en minoritetsregering med fyra partier från mitten och till vänster och med stöd från ytterligare två röd-gröna partier.

Mette Frederiksen är född 1977 och har växt upp i ett arbetarhem i Aalborg på Jylland. Hon valdes in i Folketinget 2011 och hade flera ministerposter mellan 2011 och 2015. Sedan 2015 är hon partiledare för Socialdemokratiet och sedan 2019 Danmarks statsminister.

Hon betraktas som både en stark och lite väl maktfullkomlig statsminister men som tillsammans med utrikesministern och Moderaternes partiledare Lars Løkke Rasmussen väckt internationell beundran när såväl när det gäller hanteringen av USAs krav på Grönland som när det gäller stödet till Ukraina.

De danska partierna i Folketinget

Socialdemokratiet
Partiledare: Mette Frederiksen
Socialdemokratiskt mitten-vänsterparti som kombinerar välfärdspolitik med en stram migrationslinje.

Socialistisk Folkeparti (SF)
Partiledare: Pia Olsen Dyhr
Grönt vänsterparti med fokus på klimat, välfärd och social jämlikhet.

Radikale Venstre
Partiledare: Martin Lidegaard
Socialliberalt mittenparti som betonar utbildning, internationellt samarbete och grön omställning.

Enhedslisten – De Rød-Grønne
Partiledare: Pelle Dragsted
Vänstersocialistiskt och rödgrönt parti med fokus på ekonomisk jämlikhet och en stark offentlig sektor.

Alternativet
Partiledare: Franciska Rosenkilde
Grönt och progressivt parti med klimatpolitiken som främsta profilfråga. Räknas in i det röda blocket.

Venstre
Partiledare: Troels Lund Poulsen
Liberalt borgerligt parti med fokus på företagande, tillväxt och arbetslinjen.

Moderaterne
Partiledare: Lars Løkke Rasmussen
Pragmatiskt mittenparti som vill bygga breda politiska lösningar över blockgränserna.

Liberal Alliance
Partiledare: Alex Vanopslagh
Marknadsliberalt parti som förespråkar lägre skatter och mindre offentlig sektor.

Det Konservative Folkeparti
Partiledare: Mona Juul
Konservativt parti som kombinerar marknadsekonomi med fokus på ansvar, trygghet och traditioner.

Danmarksdemokraterne
Partiledare: Inger Støjberg
Nationalliberalt parti med stark förankring på landsbygden och en stram migrationspolitik.

Dansk Folkeparti
Partiledare: Morten Messerschmidt
Nationalkonservativt parti med fokus på invandring, äldrepolitik och dansk nationell identitet.

Borgernes Parti
Partiledare: Lars Boje Mathiesen
Borgerligt och libertarianskt parti som förespråkar kraftigt sänkta skatter, minskad offentlig sektor, ökad individuell frihet och en mycket restriktiv migrationspolitik.

Fakta: dansk regeringsbildning
Den danska regeringsbildningsprocessen bygger till stor del på konstitutionell praxis. Grundlagen reglerar att kungen formellt utser statsminister och ministrar, men inte hur kongerunden genomförs eller hur en kongelige undersøger utses. Kungens roll är endast formell och processen sker på den fungerande statsministerns ansvar skriver det danska kungahuset.

Om ett val innebär att den sittande statsministern inte längre bedöms ha Folketingets stöd eller om statsministern själv begär sitt entledigande inleds en kongerunde. Precis som i Sverige tillämpar Danmark negativ parlamentarism, det vill säga att en regering inte ska ha en majoritet i parlamentet emot sig.

Kongerunden inleds med att Folketingets partiledare en och en kallas till kungen för att ge sina råd om vem som ska leda förhandlingarna om att bilda en ny regering. Kongerunden ska klarlägga vem som har bäst förutsättningar att bilda en regering som inte möter en majoritet emot sig i Folketinget. Efter att ha hört partiledarnas rekommendationer och i nära samråd med den fungerande statsministern utser kungen därefter en förhandlingsledare, den kongelige undersøger.

När den kongelige undersøger meddelar kungen att regeringsförhandlingarna är klara återstår normalt bara de formella stegen. Det är då klart vem som ska bli statsminister, regeringsunderlaget är färdigförhandlat och ministerposterna i huvudsak fördelade.

Det var detta som skedde sent på måndagskvällen när Danmarks fungerande statsminister Mette Frederiksen besökte kung Frederik ombord på det kungliga fartyget Dannebrog vid kajen.

(News Øresund – Johan Wessman)