Idag går Danmark till val – röda blocket leder men kan bli beroende av mittenpartiet Moderaterne

Trots en röd ledning (utan majoritet) och tal om blockpolitikens återkomst ser det ändå ut som om Lars Løkke Rasmussens mittenparti Moderaterne får en vågmästarroll efter tisdagens val till Danska Folketinget. Det visar de senaste opinonsmätningarna. Det borgerliga blå blocket har inte gett upp hoppet om att vinna regeringsmakten, men det försvåras av intern splittring och av att Dansk Folkeparti och Danmarksdemokraterne vid olika tillfällen sagt nej till ett samarbete med Moderaterne.

Två av de senaste opinionsmätningarna, från Danmarks Radio/Epinion respektive Berlingske/Verian, visar på att det röda blocket i dansk politik får 83 respektive 89 mandat vid folketingsvalet den 24 mars. Mittenpartiet Moderaterne får i båda mätningarna 12 mandat. Eftersom det krävs 90 mandat för majoritet i Folketinget ser Moderaterne ut att få en vågmästarroll tillsammans med de fyra mandaten från Grönland och Färöarna.

Söndagens debatt blev sista chansen att nå ut
Under söndagen drabbade de tolv partiledarna samman för en sista debatt på bästa sändningstid i Danmarks Radio. Vissa av skiljelinjerna blev tydligare, till exempel menade statsminister Mette Frederiksen (S) att lantbruksfrågan tydligast skiljer det röda och det blå blocket:

– Om man vill ha rent dricksvatten och ett lantbruk som behandlar sina djur ordentligt, så ska man inte rösta på de (blåa) partierna, sade hon.

Men trots att Socialdemokratiet haft miljöministerposten i sju år, har de inte gjort något åt någon av frågorna, blev repliken från de blå partierna.

Invandringsfrågan fick även utrymme i debatten. Alex Vanopslagh från Liberal Alliance undrade hur Mette Frederiksen ämnade föra en stram migrationspolitik tillsammans med de röda partierna Enhedslisten och Alternativet.

Något som är omöjligt, höll Mette Frederiksen med om, men sade att hon i gjort upp med blå partier sedan den rena socialdemokratiska regeringen 2019 och att Danmark ”aldrig haft en stramare utlänningspolitik än de senaste sju åren”.

SVM-regeringen har tappat stöd sedan 2022
Samtliga partier i den nuvarande blocköverskridande så kallade SVM-regeringen med Socialdemokratiet, borgerliga liberala Venstre och mittenpartiet Moderaterne ser ut att göra ett sämre resultat än vid senaste folketingsvalet 2022. Få tror att den nuvarande mittenregeringen överlever valet i morgon, även om opinionsvinden börjat vända. I de senaste mätningarna har den SVM-regeringen fått mellan 61 och 72 mandat, långt ifrån majoritet.

Trumpeffekt stärker Mette och Løkke
Att valet utlystes till den 24 mars har tolkats av flera som att statsminister Mette Frederiksen (S) vill nyttja den så kallade Trumpeffekten, med ett förbättrat opinionsläge efter den danska regeringens resoluta agerande under några januariveckor när Donald Trump krävde att få ta över Grönland. Främst var det utrikesminister Lars Løkke Rasmussen som gjorde ett starkt avtryck som trygg ledare, vilket fick hans mittenparti Moderaterne att gå från rekordlåga opinionssiffror nära den danska spärrgränsen till Folketinget på två procent till att nå närmare sju procent i de senaste mätningarna.

Regeringspartierna kampanjar för de olika blocken
Såväl Socialdemokratiets ledare och Danmarks nuvarande statsminster Mette Frederiken som Venstres ledare Troels Lund Poulsen, kandiderar var för sig till ny statsminister i en röd respektive blå regering.

Mittenpolitik och nordatlantiska mandat
Mellan blocken står mittenpartiet Moderaterne som enligt båda opinionsmätningarna skulle få 12 mandat. Det kan ge partiledaren Lars Løkke Rasmussen en viktig vågmästarroll efter tisdagens val. Blir det en ny dansk mittenregeringen lär den dock se annorlunda ut än dagens. För att få ihop en majoritet på 90 mandat behövs ofta även stöd från de fyra nordatlantiska mandaten från Grönland och Färöarna. Vid förra valet fick den nuvarande blocköverskridande så kallade SVM-regeringen 87 mandat och säkrade en majoritet på 90 mandat genom stöd av ett färöiskt och två grönländska mandat. I morgondagens val är det osäkert hur de nordatlantiska mandaten kommer att ställa sig. Det har spekulerats kring att alla fyra mandat kan gå till det blå blocket.

Mette Frederiksen tippas fortsätta med ny regering
Experter bedömer att Mette Frederiksen, vars aktie stärkts sedan Grönlandskrisen, sitter säkert på sin post och troligtvis förblir Danmarks statsminister efter valet, även om opinionsläget försämrats något efter partiets förslag om att införa en förmögenhetsskatt. Frågan är om hon i så fall kommer att leda en röd regering, en centrum-röd regering eller en ny mittenregering i en annan konstellation än dagens.

Blockpolitiken mera tydlig igen
Det danska kommunvalet i november visade på en stor förändring inom det röda blocket där Socialdemokratiet tappade till partierna till vänster. På riksnivå syns en liknande tendens där Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti gått framåt sedan valet 2022 medan Socialdemokratiet backat. Även Radikale Venstre har ett ökat väljarstöd. Men det röda blocket ser inte ut till att få en egen majoritet och Socialistisk Folkeparti har sagt sig vara positiva till ett få med Moderaterne i någon form av mitten-vänsterregering.

Venstre öppnar för blå mittenregering
Det blå blocket är splittrat med Liberal Alliance som utmanar det liberala partiet Venstre om dominansen bland de borgerliga partierna. Även om Venstre idag samarbetar med Socialdemokratiet och Moderaterne i en blocköverskridande regering agerar de i valrörelse som ett borgerligt parti. Venstres partiledare Truls Lund Poulsen har en önskan om en blå regering tillsammans med Liberal Alliance, Konservative och mittenpartiet Moderaterne. Han vill heller inte utesluta vare sig Danmarksdemokraterne eller Dansk Folkeparti. Detta förslag har däremot blivit avvisat av Morten Messerschimdt, partiledare för Danskt Folkeparti, som sagt att han inte kommer stötta någon regering där Moderaternes Lars Løkke Rasmussen ingår.

Dansk Folkeparti har vänt från kris till framgång
Jämfört med valet 2022 är Socialistisk Folkeparti och Liberal Alliance två vinnare även om det förstnämnda tappat stöd i de senaste opinionsmätningarna. Bäst går det för Dansk Folkeparti som vänt kris till ny framgång med hjälp av kraftfull retorik och nya förslag till en hårdare migrationspolitik. Partiet har dock långt kvar till nivån från de tidigare framgångsåren.

För Venstre visar de två senaste opinionsmätningarna helt olika bilder. Enligt mätningen från Epinion tappar Ventre positionen som största borgerliga parti omsprunget av såväl Liberal Alliance som Dansk Folkeparti. Enligt Verians mätning är Venstre fortsatt störst.

Trenden pekar bort från stora partier
En generell trend är att de stora partiernas tid är över. Socialdemokratiet är fortsatt störst men är med 34-39 mandat i opinionsmätningarna betydligt mindre än tidigare. Istället finns det fler mellanstora partier med 15-25 mandat. I det blå blocket ser Venstre, Liberal Alliance och Dansk Folkeparti ut att bli ungefär lika stora.

Fakta om folketingsvalet
Val till Folketinget ska hålls inom fyra år från senaste valet och dag bestäms av statsministern. Årets val utlystes den 26 februari och det kommer att hållas tisdag den 24 mars. Det finns 179 mandat i Folketinget, vilket innebär att det krävs 90 mandat för egen majoritet. 175 av mandaten går till danska politiker, medan det finns 4 så kallade nordatlantiska mandat som går till politiker från Grönland och Färöarna. Det finns en spärrgräns på två procent för att ett parti ska få mandat i Folketinget.

(News Øresund)

Läs mer

Grisar, kärnkraft och slopade helgdagar – danska valrörelsens sista strider

Kokain, AI och ett partiskt valtest – här är det senaste i den danska valrörelsen

Skatt, pension och dricksvatten – de viktigaste danska valfrågorna

Möt partierna i danska Folketinget