Trafikverket föreslår miljardsatsning på Öresundsbrons svenska landanslutningar

I det förslag som Trafikverket presenterade under tisdagen till ny nationell infrastrukturplan för åren 2022–2033 ingår åtgärder för cirka en miljard kronor för att förbättra järnvägskapaciteten över Öresundsbron. Linus Eriksson, vd på Øresundsbro Konsortiet, har tidigare i år lyft fram behovet och ser Trafikverkets förslag som ett viktigt steg i att kunna hantera ökade gods- och resandeströmmar över sundet.

Öresundsbrons kapacitet räcker till 2050, men det kräver investeringar i järnvägens landanslutningar på båda sidor sundet. Så såg resultatet ut av den kapacitetsutredning som Øresundsbro Konsortiet presenterade i mars i år, som de låtit konsultbolaget Afry ta fram. I Trafikverkets förslag till nationell plan som offentliggjordes under tisdagen framgår att myndigheten gör samma bedömning. På den danska sidan sundet görs redan flera investeringar och i det svenska förslaget ingår fyra åtgärder för cirka en miljard kronor som ska säkra kapaciteten för både gods- och persontrafik bortom 2040, enligt Trafikverket. Det rör sig om planskild spårkorsning på Malmö bangård, fler plattformsspår på Malmö C, dubbelspår på sträckan Malmö C-Östervärn och förlängning av förbigångsspår vid Svågertorp.

Bedömer du att Trafikverkets föreslagna investeringar i landanslutningarna på svenska sidan förbindelsen är tillräckliga för att kapaciteten på Öresundsbron ska kunna nyttjas fullt ut framöver?

– De åtgärder som tas upp i Trafikverkets förslag är helt i linje med den studie som vi presenterat, och är viktiga för både godsflödena över bron och för alla de resenärer i regionen som passerar Malmö C. Så ser vi på närområdet till bron är svaret, Ja, utifrån den utredning vi gjorde i våras. Sedan ska både gods och resenärer vidare norrut i Skåne och där finns mer att göra. Men de föreslagna åtgärderna i nationella planen är ett mycket viktigt steg. Väl använda pengar, säger Linus Eriksson, vd Øresundsbro Konsortiet, i en kommentar till News Øresund.

I Trafikverkets förslag står att satsningarna ska ske med ”100 procent medfinansiering från extern aktör”. Kostnaden tas av bolaget Svensk-Danska Broförbindelsen, Svedab, som äger de svenska landanslutningarna och, tillsammans med A/S Øresund, även Øresundsbro Konsortiet. Svedab sände i oktober en skrivelse till infrastrukturdepartementet där det framgår att ”Svedab identifierar möjligheten att Trafikverket får tillgodoräkna sig motsvarande medel i Nationell plan för dessa projekt, som därmed kan anses finansieras utanför den ekonomiska ram som Riksdagen fastställt för kommande planperiod 2022-2033”.

Trafikverket konstaterar i sitt förslag att omfattande åtgärder för att möta behovet av stärkta landanslutningar redan görs i Danmark. I den danska infrastrukturplanen, som antogs i somras, fanns bland annat en utbyggnad av tågstationen vid Köpenhamns flygplats i Kastrup till fler perronger med. Stationen byggs om till det som kallas ”retningsdrift” som innebär att de två befintliga järnvägsspåren används för trafik i ena riktningen och perronger byggs vid de två nuvarande godsspåren som framöver trafikeras av både person- och godståg i motsatt riktning. Utbyggnaden väntas vara klar 2025. I den danska planen finns även etableringen av ett vändspår vid Köpenhamns flygplats i Kastrup som gör det möjligt att vända tåg från Sverige vid flygplatsen samt förenklingarna kring Köpenhamns huvudbangård som innebär att tågen till och från Sverige kan få nyttja spår 26 framöver och ha huvudbangården, och inte Østerport station som tidigare planerat, som ny slutstation.

I Trafikverkets förslag till nationell plan ingår även bland annat fortsatta satsningar på nya stambanor, där till exempel sträckan Hässleholm-Lund är prioriterad, färdigställandet av dubbelspår mellan Arlöv och Lund samt de sista etapperna av dubbelspårsutbyggnaden på Västkustbanan. Förslaget, som nu ska ut på remiss, omfattar åtgärder för sammantaget 799 miljarder kronor. Under våren 2022 väntas regeringen fatta beslut om den nya infrastrukturplanen. (News Øresund)

Utdrag från Trafikverkets förslag till nationell plan för åren 2022-2033: