Danmark
Danska ”ghettopakken” inför EU-domstolen – avgörande väntar nästa år
Den danska så kallade ”ghettopakken” från 2018, en samling lagar som ska hejda segregation och kriminalitet, ska prövas av EU-domstolen i Luxemburg. Boende i det som numera kallas ”parallelsamfund” känner sig utsatta för etnisk diskriminering, eftersom ett av kriterierna rör andelen invånare med ”icke-västlig härkomst”. Ett avgörande väntas nästa år, skriver Altinget.
Det är boende i områdena Schackenborgvænge i Slagelse och Mjølnerparken i Nørrebro i Köpenhamn som stämt det danska social-, bostads- och äldreministeriet. Ett av kriterierna för att området ska klassas som ghetto, eller parallelsamfund som det numera heter, är att över hälften av de boende har ”icke-västlig härkomst”.
Det är det som invånarna tagit fasta på. De menar sig vara utsatta för ”olaglig etnisk diskriminering” och att lagen strider mot EU-direktivet om likabehandling. Nu har Østre landsret (hovrätten) bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande, något som väntas nästa år.
Tusentals personer har tvingats flytta till följd av lagen
”Ghettopakken” från 2018 är en samling lagar som syftar till att hejda segregation och kriminalitet. Den ställer upp ett antal kriterier för när ett område ska anses vara ett ghetto. Målet är att det 2030 inte ska finnas några sådana kvar.
Förutom kriteriet med andelen icke-västliga invånare ska det även bo över 1 000 personer i området för att det ska klassas som ”parallelsamfund”. Därutöver ska två av fyra ytterligare kriterier uppfyllas (se faktaruta).
Enligt lagen får dessa områden inte ha mer än 40 procent allmännyttiga bostäder, något som lett till att tusentals hus har rivits, sålts eller omvandlats. 2019 visade en kartläggning från Mandag Morgen att så många som 11 000 personer skulle behöva flytta. I Vollmose i Odense på Fyn, Danmarks största parallelsamfund, revs 2019 1 000 bostäder och över 3 000 personer behövde flytta.
Fler parallelsamfund i fjor än året innan
2023 fanns det tolv parallelsamfund, två fler än året innan, enligt TV2. Dessutom fanns det nitton så kallade ”utsatta bostadsområden”, som innehåller samma kriterier, men utan kravet på icke-västlighet.
Har ett bostadsområde varit på ”parallelsamfundslisten” i fem år klassas det som ett ”omställningsområde” som tidigare kallades ”hårde ghettoer”. Förra året fanns det åtta sådana bostadsområden. Listorna finns här.
Fakta: parallelsamfund och udsatte boligområder
För att klassas som ett udsat boligområde ska området ha över 1 000 invånare och uppfylla två av fyra kriterier. Kriterierna för ett parallelsamfund är likadana, men där ska minst hälften av invånarna även ha icke-västlig härkomst:
1) Andelen invånare i åldern 18-64 år som inte har någon anknytning till arbetsmarknaden eller utbildning överstiger 40 procent.
2) Andelen invånare som dömts för brott är minst tre gånger högre än riksgenomsnittet
3) Andelen invånare i åldern 30-59 år som endast har grundskoleutbildning överstiger 60 procent.
4) Den genomsnittliga bruttoinkomsten för skattebetalare i åldern 15-64 år i området (exklusive de som är under utbildning) är mindre än 55 procent av genomsnittet för samma grupp i regionen.
Källa: TV2
-
Samhälle31 mars, 2020
Corona i Danmark och Sverige: Detta har hänt
-
Samhälle14 juli, 2020
Utrikesdepartementet förlänger reseavrådan till Danmark fram till den 29 juli
-
Infrastruktur23 januari, 2020
Tågvärden som blivit Öresundspendlarnas favorit
-
Samhälle2 juli, 2020
Danmark öppnar gränsen för invånarna i Blekinge och Kronoberg – Skåne närmar sig gränsöppning
-
Samhälle21 maj, 2020
Sverige behandlas på samma sätt som övriga Norden och Tyskland när Danmark börjar öppna upp gränsen – affärsresor möjliga från måndag
-
Samhälle28 maj, 2020
5 100 bilar kom från besök i Sverige och 2 000 från Bornholm vid den danska köbildningen på Öresundsbron i söndags
-
Samhälle8 juli, 2020
Skåne klarar kravet på låg smittnivå – Danmark väntas ge besked om gränsöppning över Öresund under torsdagen
-
Norden29 maj, 2020
Svenskar upplever orättvisa när de stoppas medan finländarna får korsa gränsen