Tema digitalisering del 2: Stora skillnader mellan Danmark och Sverige när det gäller att integrera pendlare och danska fritidshusägare digitalt

I Danmark är det förhållandevis enkelt och i Sverige är det i princip omöjligt att skaffa sig en e-legitimation för den som arbetspendlar över gränsen eller för de danskar som äger ett fritidshus i Sverige. Ett digitalt id underlättar kontakten med myndigheter och företag för utländska medborgare.

I denna andra del i News Øresunds artikelserie om digitaliseringen går det att läsa om ländernas lösningar kring digitalt id och vad som återstår att göra för att även kunna inkludera de som rör sig över gränsen.

Delar i artikelserien:

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv

DEL 2 E-LEGITIMATIONER ÖVER GRÄNSERNA

Svenska Öresundspendlare kan skaffa danskt Mitid hemifrån

Tre svenska e-legitimationer finns, men är än så länge inte tillgängliga för personer utan svenskt personnummer

Ett fysiskt id-kort skulle öppna för att ge svenskt Bankid till personer med styrkt samordningsnummer – frågan bereds inom regeringskansliet

Under de senaste åren har Mitid ersatt Nemid som digital identifikationslösning i Danmark. Öresundspendlare får ett CPR-nummer när de börjar jobba i Danmark som de använder för att skaffa ett Mitid. Foto: News Øresund

Svenska Öresundspendlare kan skaffa danskt Mitid hemifrån

Den som har ett danskt CPR-nummer (motsvarande personnummer) kan antingen skaffa dansk e-legitimation – Mitid (MitID) – genom att besöka ett Borgerservicekontor eller hemifrån, med hjälp av sitt pass. Det gäller också svenska Öresundspendlare – som måste skaffa ett CPR-nummer när de börjar jobba i Danmark. Malmöbon Anders Cato, som arbetar på det danska Kulturministeriet, tycker att tillgången till det digitala Danmark har fungerat bra.

I Danmark äger staten tillsammans med landets pengainstitut den digitala legitimationen Mitid, som under de senaste åren ersatt den tidigare lösningen Nemid. Anders Cato, specialkonsulent på Slots- og kulturstyrelsen, har själv två Mitid: ett privat och ett i tjänsten, där han bland annat hanterar ansökningar från författare som söker ersättning för böcker på biblioteken. Med hjälp av sitt tjänste-id kan han hantera ansökningarna digitalt.

Han tycker att det varit smidigt att skaffa dansk e-legitimation.
– Jag jobbat i Danmark i tio år nu. Det var krångligare i början, men nu är det inte så besvärligt längre. Det är inget större problem om man gör som de säger. Jag fick gå in på en hemsida och ladda upp en massa dokument; sedan fick jag gå till Borgerservice med en dansk bekant som med sitt Mitid kunde intyga att jag var jag, berättar han.

Öresundspendlaren Anders Cato bor i Malmö och pendlar till jobbet i Köpenhamn. Foto: Privat

Viss digital information delas inte mellan länderna
Senare har han varit beredd att hjälpa kollegor på samma sätt, men då visade det sig att det inte längre behövdes.
Enligt danska Borgerservice går det också att skaffa ett Mitid utan att besöka ett servicekontor, med hjälp av passet.

Anders Cato har snarare haft problem med att viss digital information inte delas mellan länderna. Svenska banker och kreditgivare kan exempelvis inte se att han har sin inkomst i Danmark, vilket lett till att han har haft svårt att få banklån och hans glasögonabonnemang blev nyligen uppsagt eftersom han inte har någon kreditvärdighet i Sverige.

Ett annat digitalt problem som många pendlare är missnöjda med är att det finns mycket begränsade möjligheter för svenska pendlare att få den danska betalappen Mobilepay, och för danska pendlare att få den svenska motsvarigheten Swish. Den som arbetar i Danmark utan att bo där får nämligen ett så kallat administrativt CPR-nummer, och det kan inte kopplas till Mobilepay – och på motsvarande vis kan inte ett svenskt samordningsnummer, som danska pendlare får, användas för att skaffa Swish.

Anders Cato tillhör dock undantagen bland Öresundspendlare och har Mobilepay, eftersom han fick ett riktigt danskt CPR-nummer under en period då han bodde i Köpenhamn.

På det hela taget tycker han att det digitala i Danmark fungerar smidigt för honom som gränspendlare, och han upplever det som positivt att både Danmark och Sverige ligger före många andra länder i den digitala utvecklingen. Han möter ibland äldre danskar som är kritiska till systemet, men är själv positiv.
– Det tidigare Nemid var enkelt det också, det fungerade lite mer som ett svenskt Bankid. Men nu när man fått Mitid med ansiktsigenkänning är det bara att titta på mobilen så har man loggat in. Men det hade förstås varit ännu bättre om det vore samma system på båda sidor sundet, säger han.

News Øresund – Anna Palmehag

Fakta: Mitid (MitID)
Det danska Mitid har utvecklats och ägs i samarbete mellan staten och landets finansiella institut och banker, genom organisationen Finans Danmark. Till skillnad från i Sverige där Bankid utgör bankernas gemensamma lösning har alltså staten en del av ägarskapet i Danmark.

Mitid har under de senaste åren ersatt den tidigare digitala e-legitimationen Nemid (NemID), som även den ägdes gemensamt av den danska staten och pengainstituten. För att skaffa Mitid måste man vara över 13 år och kunna säkerställa sin identitet.

För att skaffa ett Mitid som godkänns av alla aktörer krävs danskt CPR-nummer, men det finns även möjlighet att genom en dansk bank skaffa ett begränsat Mitid för den som saknar CPR-nummer.

Arbetspendlare och utländska fritidshusägare kan sedan den 1 september ansöka om styrkt samordningsnummer som kan öppna upp för att även dessa personer ska få en svensk giltig e-legitimation. Foto: News Øresund

Tre godkända e-legitimationer finns och ett statligt e-id är under utredning i Sverige

Det pågår processer för att förstärka säkerheten kring id-kort och öppna upp för att fler personer kan få ett digitalt id i Sverige. Dels planerar svenska regeringen att införa ett statligt id-kort med en högre säkerhetsnivå än de nuvarande id-handlingar som finns, utöver själva passet. De privata utfärdarna av Bankid och Freja eid+ arbetar för att kunna börja utfärda digitala id:n till personer med ett styrkt samordningsnummer.

Bankid är bankernas gemensamma lösning för att legitimera sig digitalt i Sverige och genomslaget är högt. Enligt siffror från BankID hade 99,2 procent av befolkningen i åldern 18-65 år ett Bankid under 2022. Antalet användare i Sverige var 8,4 miljoner.

Men det är inte den enda form av e-legitimation som finns idag. Även Freja eid+ och Svenska Pass är e-legitimationer som är statligt godkända och har fått det rätta kvalitetsmärket ”Svensk e-legitimation”, utfärdad av Myndigheten för digital förvaltning.

E-legitimationerna är dock inte tillgängliga för personer utan ett giltigt svenskt id-kort, och för att få ett sådant krävs det att man är folkbokförd i Sverige.

Från och med att ett styrkt samordningsnummer infördes den 1 september 2023, för bland annat danska arbetspendlare till Sverige eller danskar som äger ett svenskt fritidshus, vill företagen bakom de nuvarande e-legitimationerna inkludera även denna grupp.

Freja fick i april förra året tillstånd att utfärda sin e-legitimation till personer som har ett pass utfärdat i EU/EES-länder och ett styrkt samordningsnummer. Bolaget tror att den tekniska implementeringen för att kunna kontrollera samordningsnumret mot Skatteverket ska kunna vara på plats i början av nästa år, uppger företaget till News Øresund.

Svenska Bankföreningen, som företräder bankerna som står bakom Bankid, har föreslagit att ett svenskt id-kort ska utfärdas till personer med ett styrkt samordningsnummer, så att de i sin tur kan få Bankid (Läs mer i nästa artikel).

Utredning om en statlig e-legitimation
På statlig nivå pågår en utredning, “Säker och tillgänglig statlig e-legitimation” SOU 2023:61, kring möjligheten att Sverige, liksom Danmark, ska kunna utfärda en statlig e-legitimation. Slutbetänkandet i frågan ska lämnas i maj i år och i delbetänkandet står det följande:

”I synnerhet bland äldre personer, personer med funktionsnedsättningar och personer utan svenskt personnummer råder ett mer eller mindre stort digitalt utanförskap. Även svenskar i utlandet kan i vissa fall ha svårt att få tillgång till en svensk e-legitimation. Staten har ett ansvar att säkerställa att e-legitimationer blir tillgängliga för så många som möjligt.” Delbetänkandet har lämnats till civilminister Erik Slottner (KD).

Förslaget i delbetänkandet är att staten ska utfärda ett e-id via Myndigheten för digital förvaltning. Andra e-legitimationer kan också finnas kvar, eftersom en grundidentifiering som genomförs av staten medför att också andra e-legitimationer som baseras på den statliga kan bli säkrare, enligt delbetänkandet.

”I förening med andra säkerhetshöjande åtgärder vid e-legitimationens användande kan riskerna för identitetsrelaterad brottslighet då minskas.”, står det i delbetänkandet.

News Øresund – Erik Ottosson

Fakta: Tre privata godkända svenska e-legitimationer

Foto: BankID

BankID: Finansiell ID-Teknik BID AB heter företaget bakom bank-id, som är en e-legitimation som ges ut av ett konsortium av tio banker. Det är den mest använda e-legitimationen i Sverige, med över 8 miljoner användare.
Freja eID+: Utfärdas av bolaget Freja eID Group AB och godkänd som säker e-legitimation i Sverige.
Svenska Pass: En e-legitimation som utfärdas av Skatteverket och är den enda med den högsta tillitsnivån. AB Svenska Pass ägs av bolaget Thales Group.

Utredning av ett svenkt statligt id-kort pågår. Bankerna kräver en giltig id-handling för att kunna utfärda Bankid, uppger Svenska Bankföreningen. Foto: News Øresund

Utredning pågår om personer med styrkt samordningsnummer kan få svenskt id-kort

Ett fysiskt svenskt id-kort kopplat till det styrkta samordningsnumret skulle kunna öppna för att utländska fritidshusägare och arbetspendlare i Sverige kan få Bankid. Just nu utreds frågan i samband med en beredning av förslaget om att införa ett statligt svenskt id-kort.

Den Svenska Bankföreningen har i en hemställan till regeringen föreslagit att ett svenskt fysiskt id-kort ska kunna utfärdas till personer med styrkt samordningsnummer. Det skulle, om förslaget bifalls, vara ett steg på vägen mot att dessa personer även kan få ett Bankid. Bankföreningen företräder de banker som är utfärdare av Bankid.

Sedan några år har införandet av ett statligt svenskt id-kort varit under utredning med det huvudsakliga syftet att minska bedrägerierna i samhället. I och med att ett styrkt samordningsnummer innebär att kontrollen av personen som har ett samordningsnummer har stärkts, öppnar det för att dessa personer även ska ha möjlighet att få ett svenskt id-kort, menar Svenska Bankföreningen.

”För att bankerna ska kunna utfärda BankID till dessa personer är kravet att de kan uppvisa en fysisk id-handling från en svensk myndighet, på samma sätt som svenska medborgare och folkbokförda idag gör”, skriver Bankföreningen i hemställan.

Frågan om statligt id-kort bereds i regeringskansliet
Bankföreningen föreslår en id-handling med samma säkerhetsnivå som Skatteverket idag utfärdar till personer som är folkbokförda i Sverige. Samma fråga drivs även av intresseorganisationen för danska fritidshusägare i Sverige, Danske Torpare.

Förslaget från Svenska Bankföreningen om att kunna utfärda id-kort även till personer med styrkt samordningsnummer har tagits emot, bekräftar Marcus Wågman, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, som arbetar med att bereda frågan. Det är i nuläget oklart dels när beredningen kommer att vara klar och dels om ett statligt id-kort även kommer bli tillgängligt för personer med ett styrkt samordningsnummer.

Det ursprungliga förslaget i utredningen om ett säkert statligt id-kort (SOU 2019:14) handlade om att id-kortet ska gälla för svenska medborgare eller personer som är folkbokförda i Sverige, säger Marcus Wågman, och tillägger:
– Sen finns det i och för sig en hemställan från Svenska Bankföreningen som vill att id-kort också ska kunna utfärdas till personer med styrkta samordningsnummer. Där kan jag bara säga att beredning pågår i de frågorna.

News Øresund – Erik Ottosson

Fakta: Styrkt samordningsnummer

Ett samordningsnummer är ett unikt identitetsnummer för personer som inte är eller har varit folkbokförd i Sverige. Till exempel är det möjligt att få styrkt samordningsnummer för personer som arbetar eller äger en fastighet i Sverige.

Den 1 september 2023 infördes nya regler kring samordningsnummer och det blev möjligt att ansöka om ett styrkt samordningsnummer. Med ett styrkt samordningsnummer menas en stärkt identitetskontroll, där personen som har ansökt om ett samordningsnummer också har gjort ett fysiskt besök på ett av Skatteverkets kontor. Det är Skatteverket som ansvarar för kontroll av och utdelandet av samordningsnummer.

NÄSTA AVSNITT KOMMER DEN 11 JANUARI: Mellanstatliga lösningar på gång.

Delar i denna artikelserie

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv