Connect with us

Longreads

Tema digitalisering del 1: Över 10 000 drabbade av digitala hinder över den dansk-svenska gränsen

Publicerad

den

Digitaliseringen underlättar vardagen för många människor och företag, men bygger samtidigt upp nya gränshinder när andra länders medborgare stängs ute från digitala tjänster och myndighetskontakter. I en ny artikelserie skildrar News Øresund några av de utmaningar och initiativ som detta lett till mellan Danmark och Sverige.

För danskar som arbetar eller skaffar sommarstuga i Sverige kan digitaliseringen försvåra kontakten med allt från myndigheter till försäkringsbolag och internetleverantörer. Seriens första avsnitt handlar om dessa svårigheter.

Delar i artikelserien

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv


DEL 1 PROBLEMATIKEN

“Det har varit lite besvärligare än det behöver vara”.
Steen och Janne Lindstrøm-Lang har ett fritidshus utanför Markaryd, drygt två timmars bilresa från Köpenhamn. 

För danska torpare i Sverige uppstår de digitala problemen längs hela vägen, från att de försöker köpa en svensk sommarstuga till att de vill sälja.

Allt från föräldrapenning till pension blir komplicerat för danska pendlare utan bank-id

 

“Jag har en kollega som aldrig lyckats registrera sina barn hos Försäkringskassan.”
Marie Degener Troelsen pendlar från Köpenhamn till jobb på Malmö Opera


Paret Steen och Janne Lindstrøm-Lang beundrar utsikten över sjön utanför huset. De ser fram emot att bank-id kan ges till personer med ett styrkt samordningsnummer, eftersom det skulle underlätta att sköta affärer med banker, försäkringsbolag och servicebolag. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

Naturen lockade dem till Sverige – men flera digitala hinder finns för danska och utländska fritidshusägare

Steen och hans fru Janne Linderstrøm-Lang behöver använda både tid och problemlösningsförmåga för att lösa de digitala utmaningar som uppstår för dem som danska fritidshusägare i Sverige. Sedan finns det andra hinder som inte kan lösas förrän de har fått en svensk e-legitimation, menar de.
– Slutsatsen blir att det är möjligt att hitta lösningar, men det har inte varit så enkelt som det kunde vara. Det är fortfarande ett problem att man inte kan få motsvarande ett svenskt personnummer som kan göra att man kan ha bankaffärer, försäkringsaffärer och annat och kunna klara sig digitalt i den moderna världen, säger Steen Linderstrøm-Lang.

I ett fritidshus några kilometer in över gränsen till Småland har Steen Linderstrøm-Lang med familj möjlighet att koppla av, njuta av naturen och ha lite mer plats att vara på. Det röda huset med en egen brygga ner till en sjö har de ägt sedan 2014. De har lagt ganska mycket pengar på att renovera under årens lopp, men har nu fått det som de önskar.

Denna decemberdag leder en snöklädd skogsväg ner till huset. Dagen innan körde paret i två timmar med bil från bostaden i Bagsværd utanför Köpenhamn.

– Jag ville gärna ha lite skog att kunna jaga i, men många av de hus vi tittade på låg lite öde och det var långt till grannarna. Sen hittade vi det här huset med den fina utsikten. Det var bra stabila fundament, men det mesta har vi byggt om sedan dess, berättar Steen Linderstrøm-Lang.
– Det finns lite av den gamla själen kvar. Det ska inte bara vara nytt, målat och fint, säger Janne Linderstrøm-Lang.

De digitala utmaningarna för danskar, liksom tyskar, norrmän och andra nationaliteter, som äger ett fritidshus i Sverige har bland annat tagits upp av intresseorganisationen Danske Torpare, som företräder danska fritidshusägare i Sverige. Under 2022 hade 9 883 svenska fritidshus danska ägare, vilket är minskning med 330 sedan år 2020. Danske Torpare uppger att det antalet kan öka i år eftersom föreningen har fått många nya medlemmar. Under samma period har även antalet norskägda fritidshus minskat, medan fler tyskar har valt att skaffa ett fritidshus i Sverige.

De tycker att Danske Torpare, organisationen som bidrar med kunskap och information till danska stugägare i Sverige, är till stor hjälp för att lösa olika utmaningar. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

Viktigt med tid och problemlösningsförmåga
De digitala utmaningar, som Steen Linderstrøm-Lang beskriver, är många och en del av dem har gått att lösa, medan andra kräver någon form av svenskt digitalt id som de idag inte har tillgång till. Ytterligare några utmaningar har blivit svårare att lösa.
När paret köpte huset för tio år sedan skaffade de ett svenskt bankkonto, tack vare att banken gav dem ett fiktivt personnummer. Av banken fick de också ett digipass så att de kan identifiera sig för att göra bankärenden via telefon.

Om en skada skulle uppstå på fastigheten kontaktar de sitt svenska försäkringsbolag via telefon, men fakturorna skickas med post till den danska hemadressen. De har inte kunnat skaffa ett svenskt SIM-kort till telefonen, utan använder istället ett danskt SIM-kort med 200 GB surf även i Sverige, så att de kan surfa och streama tv-program. Betalning av fakturor för el och avfallshämtning sker numer mer eller mindre automatiskt. Men det har krävts en del tid och problemlösningsförmåga för att nå dit, förklarar Steen Linderstrøm-Lang.

De skulle vilja skaffa ett svenskt SIM-kort till telefonen, men kan inte ha automatisk betalning av avgiften och har därför avstått. Likaså är internetavtal svårt att teckna. Tack vare närheten till telemaster har de inte haft några problem med internetuppkopplingen under de senaste åren.

Steen Linderstrøm-Lang känner dock några danska fritidshusägare som ville koppla upp sig mot fibernätet:
– Ett tag skulle det vara fibernät till alla, men vi hörde om de som betalade 20-30 000 kronor för att kopplas på, men att de sedan inte kunde få tillgång till nätet eftersom företagen inte accepterade kunder som inte hade ett bank-id eller ett svenskt personnummer, säger han.

Svårt att få svenskt banklån
Att ta banklån kan också vara besvärligt, men orsaken har främst att göra med reglerna kring penningtvätt. Lagen om penningtvätt från 2017 säger i korthet att företag och banker ska ha god kundkännedom och vidta åtgärder för att förhindra penningtvätt. Enligt Danske Torpare innebär det att det idag är en lång godkännandeprocess att gå igenom för de danskar som ansöker om ett bankkonto eller banklån i svenska banker.

– När vi köpte fastigheten fick vi ett lån utan problem, med pant i fastigheten. Det var något svårare 2021 när jag övervägde att köpa en skogsfastighet, som jag till slut fick ge upp. Jag tror det beror på bankernas hårdare krav kring utlänningar, inklusive danskar, under senare år. Jag tror dock att om vi hade haft ett bank-id och på det sätt var integrerade, så kunde vi ha lyckats få lånet, säger Steen Linderstrøm-Lang.

Han menar att om de får tillgång till ett svenskt bank-id, så skulle det ge tillgång till flera av de tjänster som underlättar livet som husägare. Även att kunna använda Swish är viktigt för dem, inte minst i samband med den årliga älgjakten där han deltar. Steen Linderstrøm-Lang noterar att Danmark och Norge för diskussioner om ett samarbete för att kunna öppna upp för mobilbetalningar mellan länderna.
– Om man nu kunde få Swish med i det samarbetet så vore det ett framsteg, säger han.

Jakt är ett stort intresse för Steen, som deltog i älgjakten i Dalsland tidigare i år. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

”Lite besvärligare än det behöver vara” 

Inom en snar framtid kommer de att ansöka om ett samordningsnummer, som från 1 september 2023 har blivit till ett styrkt samordningsnummer för utländska medborgare med koppling till Sverige, till exempel om man arbetspendlar eller äger fastighet.
Han ser fram emot att det styrkta samordningsnumret blir ett steg på vägen mot att också få tillgång till bank-id.

– Om ett samordningsnummer kom på plats, som fungerar på samma sätt som ett svenskt personnummer gör, så skulle allt fungera lika bra för oss som det gör i Danmark. Sverige är ganska digitaliserat, men det finns vissa begränsningar här för andra nordiska medborgare, säger Steen Linderstrøm-Lang.

Men han tillägger att det mesta har gått att lösa för dem.
– Vi har inte haft så stora problem, utan allt har fungerat, men det har varit lite besvärligare än det behöver vara, säger han, och tror inte heller att de digitala utmaningarna skrämmer iväg danskar som vill köpa ett hus i Sverige:
– Problemen klaras upp och blir lösta. Vi är nöjda med att vara här, men vi hade varit mer nöjda ifall detta hade kunnat bli löst, säger han.

Att det blev ett fritidshus i Sverige istället för i Danmark har en ”naturlig” förklaring eftersom det främst är naturen som lockar och familjen vid flera tillfällen har varit i Sverige på semester, för att till exempel paddla kanot eller åka skidor. Även avståndet har varit en viktig faktor för dem för att kunna resa dit spontant.
– Tidigare har vi haft ett hus på Nordjylland, men det tog fyra timmar att ta sig dit, så det blev inte så impulsivt. Då tittade vi österut och vad som fanns inom ett avstånd på en-två timmar, berättar Janne Linderstrøm-Lang.
– Det är väl naturen man tilltalas mest av. I Danmark är vi bland de mest tätbefolkade länderna i världen, med vissa undantag, säger Steen Linderstrøm-Lang.
News Øresund – Erik Ottosson



Fakta: 38 000 utlandsägda fritidshus i Sverige

2022 fanns det totalt 612 000 fritidshus i Sverige, varav 38 000 har utländska ägare, motsvarande 6,2 procent. Omkring 12 400 fritidshus ägs av norrmän, 10 800 av tyskar, 9 900 av danskar medan 5 000 fritidshus ägs av personer med annan nationalitet.


 

Elisabeth Geday är vd för föreningen Danske Torpare, som jobbar hårt med att medlemmarna ska få tillgång till digitala tjänster i Sverige. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Många tjänster blir svårare för danska stugägare i Sverige

För danskar som skaffar sommarstuga i Sverige skapar digitaliseringen problem längs hela vägen, från det att danskarna försöker köpa en svensk sommarstuga, under tiden som de bor där, och till dess att de vill sälja. Det menar Elisabeth Geday, vd för föreningen Danske Torpare som representerar 8 000 danska familjer som äger en sommarstuga i Sverige.

– Du har drömmen om Sverige och att finna ett hus där, du söker på Hemnet och plötsligt hittar du det svenska drömhuset, vid en skog och en sjö, och till ett bra pris. Då möter du det första hindret: vilken mäklare är det som säljer? Får du lägga bud utan att ha svenskt Bankid? Sedan följer frågan: kan du få ett svenskt bankkonto för att föra över pengarna? Sedan har du ditt hus, du har köpt det och bor där, och då ska du också ha ditt styrkta samordningsnummer för kontakt med myndigheter och andra. Sedan blir du gammal och ska sälja, och då måste du välja rätt mäklare för att klara de digitala utmaningarna, säger Elisabeth Geday.

Danske Torpare har valt att arbeta specifikt med problemställningen kring digitalisering över gränsen, eftersom den berör alla deras medlemmar, och försöker lyfta den i förhållande till makthavare och media. För närvarande växer medlemsorganisationen, och Elisabeth Geday tror att det beror på att den svaga svenska kronan gör det mer intressant än på länge för danskar att köpa fastigheter i Sverige.
– Vi är så klart glada att det är möjligt att köpa fritidshus i Sverige, men vill poängtera att det blir enklare för alla parter – inklusive de svenska aktörerna – om de digitala utmaningarna blir lösta, säger hon.

9 883 sommarstugor i Sverige ägdes av danskar under 2022, visar statistik från SCB. 12 357 ägdes av norrmän och 10 787 av tyskar. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Allt fler mäklare kräver bank-id för att få lägga bud 
Danske Torpare ger också råd till medlemmarna, bland annat kring vilka mäklare som tillåter budgivning utan att man loggat in med Bankid. Att mäklare kräver svensk e-legitimation för att få lov att lägga bud är nämligen en ny trend som ökat under det senaste året, enligt vad Danske Torpare erfarit, inte minst hos de större firmorna.
– Man undrar hur mäklarna har resonerat? De driver ju bort många av de potentiella kunderna? Får de det rätta priset till slut? undrar Elisabeth Geday frustrerat.

Enligt information som Mäklarsamfundet gett till den dansk-svenska informationstjänsten Øresunddirekt har mäklaren alltid skyldighet att framföra till säljarna att det finns en potentiell köpare som vill lägga bud utan Bankid, och därefter är det upp till säljaren att avgöra om det kan accepteras eller ej. Elisabeth Geday är dock tveksam till om detta varit till hjälp i praktiken.

– Jag har inte hört om något fall där danskar lyckats få till en dialog med enskilda mäklare. Mitt intryck är att danskarna i de här fallen inte får lov att köpa, säger hon.

Långdragen bankkontroll kan försätta danska köpare i knipa 
Nästa problem uppstår när danska köpare, som oftast kunnat föra över sin handpenning utan problem, måste genomgå en långdragen process innan de får öppna bankkonto i Sverige och därmed kan betala hela köpesumman. Väntetiden beror på att bankerna måste göra en noggrann kontroll av sina kunder innan de kan godkännas, för att undvika risken för penningtvätt. Detta kan ta flera veckor eller till och med månader.
– Om du inte är förberedd på det riskerar du att missa det datum som är avtalat i köpeavtalet, och om säljaren är bestämd kan du förlora din handpenning. Om säljaren är förnuftig hittar man förstås en lösning, men du håller inte din deadline i köpeavtalet, säger Elisabeth Geday.Allra mest komplicerad blir processen om de danska köparna har tillräckliga resurser för att slippa ta lån, menar hon.
– Många av de här husen är inte så dyra ur dansk synvinkel, så många danskar i Köpenhamnsområdet har ekonomi att kunna betala huset utan att ta lån. Då måste du redovisa var pengarna kommer ifrån, och kunna dokumentera var ett arv kommer ifrån och så vidare, och det tar tid. Jag får lust att kalla det hysteriskt. Det är en mycket, mycket snäv tolkning av reglerna om penningtvätt som bankerna gör, som blir ett växande problem, säger hon och betonar att det även gäller danska banker.

– Men man skulle kunna önska att danska och svenska banker kunde samarbeta mer och att kundkännedom som gjorts av en dansk bank kunde accepteras av en svensk bank.

Komplicerat att beställa tjänster och kontakta myndigheter utan Bankid 
När de danska sommarstugeägarna väl har sin svenska sommarstuga följer nästa utmaning, nämligen i kontakten med allt från myndigheter och servicebolag som tillhandahåller tjänster som el, vatten och sophämtning till försäkringsbolag och bredbandsleverantörer. Ofta kräver dessa företag och myndigheter inloggning med svenskt Bankid i kontakten med kunderna eller medborgarna, men det har inte danskarna.

Danmark tillåter bara i undantagsfall andra nationaliteter, däribland svenskar, att köpa sommarstugor i landet. Denna regel har gällt sedan Danmark gick med i EU (då EG) år 1973. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Sedan i september kan utlänningar som äger fastigheter eller arbetar i Sverige få ett så kallat styrkt samordningsnummer, vilket Elisabeth Geday beskriver som ett steg framåt. Hon upplever att det börjar användas av myndigheter och banker, vilket visar på att det finns förtroende för systemet.
– Men det är fortfarande jättelångt mellan ett styrkt samordningsnummer och ett Bankid. Många saker blir mycket lättare med Bankid: allt från att skaffa internet på torpet till att ställa frågor till en myndighet, från självbetjäningslösningar till att beställa avfallshämtning, eller att anmäla en försäkringsskada, säger hon.

Problemen har inte minskat med tiden – tvärtom, upplever Danske Torpare.
– Hela tiden blir det fler både privata företag och myndigheter som kräver att man kommunicerar digitalt. Du kan ha turen att fler använder styrkt samordningsnummer, men du kan vara säker på att Bankid funkar, säger hon.

Känner sig tvungna att ta med soporna till Köpenhamn
För att trots allt komma i kontakt med de relevanta företagen och myndigheterna behöver de danska fritidshusägarna exempelvis ringa eller skicka in blanketter, men det är inte alltid så enkelt att komma i kontakt med organisationer som byggt upp sitt system kring att allt ska lösas digitalt, menar Elisabeth Geday.

– Ofta löser det sig per telefon, men det kan vara olika svårt. Många gånger måste vi hänvisa personen till en ombudsman, för det är inte lagligt att man inte kan komma i kontakt med företaget. Då hittar man en lösning, men vi vet inte vad den består av. Det är besvärligt, kräver tid, och folk blir väldigt arga. Ofta kan man inte ringa annat än till exempel på tisdagar mellan 8.00 och 8.30. Ibland ska du ange ditt Bankid i telefonen. Det är helt enkelt bara mycket mer besvärligt än vad det behöver vara, säger hon.

Ett exempel på en praktisk lösning är att många danska stugägare hellre tar med sig soporna hem till Danmark, eftersom det många gånger är komplicerat att beställa sophämtning i Sverige utan Bankid. Problemet med den lösningen är att det är olagligt att föra avfall över gränsen.
– Men om man inte kommer in på avfallsanläggningen utan Bankid slänger man i alla fall inte soporna i skogen, utan tar med dem hem till Köpenhamn, säger Elisabeth Geday.
News Øresund – Anna Palmehag


Många myndigheter använder i första hand digital inloggning för att medborgarna ska kunna ta del av olika tjänster. På Øresunddirekt får personer och företag som rör sig över gränsen information om hur det funkar i grannlandet, bland annat kring digitalisering. Foto: News Øresund

Allt från föräldrapenning till pension blir komplicerat utan Bankid

Danskar som arbetar i Sverige – eller som en gång gjort det – har hamnat efter i kontakten med svenska myndigheter. Medan andra lätt kan ansöka om vab eller kolla sin pension på nätet måste danskar skicka in blanketter, sitta i telefonköer eller vänta in postutskick. Men en del digitala lösningar är på gång.

En av många saker som kompliceras av att en person saknar Bankid eller Freja eid+ är att gå in på pensionsmyndigheten.se och minpension.se och kontrollera hur mycket pension som kommer att betalas ut i framtiden. Detta gäller inte bara de danskar som jobbar i Sverige idag, utan även de som gjort det tidigare. Det går inte heller att få en prognos över sin pension genom att logga in på Pensionsmyndighetens sajt med Mitid (MitID) och andra utländska digitala id:n, så kallade Foreign eid.

Svårt att få information om pågående skatteärenden 
En annan digital svårighet handlar om att den som inte kan legitimera sig med Bankid inte kan få information om sina pågående skatteärenden genom Skatteverkets e-tjänster eller per telefon, utan måste vänta på att informationen skickas ut med posten, berättar Ulrika Peldán, samordnare för Skatteverket på Øresunddirekt. Det handlar om att uppgifterna i pågående skatteärenden inte är offentliga, och kan då endast lämnas ut om personen legitimerat sig under samtalet. I och med att posten ska skickas över gränsen kan det ta lång tid – och det gäller att myndigheterna har uppdaterad information om adressen, något som inte är självklart om det handlar om grannlandet.

Pappersblanketter för att ansöka om vab och föräldrapenning
Till Försäkringskassan på Øresunddirekt kommer framför allt frågor som är relaterade till föräldrapenning och vård av barn (vab). Dessa tjänster måste skötas med fysiska blanketter för den som inte har svenskt Bankid, förklarar Karin Lammers, som är myndighetens samordnare på informationstjänsten.
– Vi har fått många frågor kring det. Senast nu i veckan pratade jag med en pappa som undrade varför han måste ringa till Försäkringskassan och beställa en blankett varje gång han vill ansöka om föräldrapenning, säger hon.

Europeisk lösning på väg att underlätta 
Försäkringskassan håller just nu, i likhet med Pensionsmyndigheten som redan gjort detta, på att införa den europeiska tjänsten Eidas (eIDAS), som är ett EU-initiativ för att se till att nationella elektroniska id-tjänster ska fungera över gränserna. Under 2023 har myndigheten genom Eidas bland annat gjort det möjligt att logga in med Mitid (MitID) för att lämna uppgifter när man börjar jobba eller flyttar till Sverige, och inom några år ska möjligheten införas även för exempel föräldrapenning och vab.

News Øresund – Anna Palmehag
 
Fotnot: Mer information om Eidas kommer längre fram i artikelserien.


Marie Degener Troelsen har pendlat från Danmark till jobbet på Malmö Opera i 15 år, utom en kortare period i mitten då hon bodde i Sverige i ett par år. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

”Känslan blir att man inte är välkommen”

Krångel, oförståelse i bemötandet och oro i magen inför varje myndighetskontakt – så upplever Marie Degener Troelsen det digitala utanförskap som hon hamnat i som dansk som jobbar i Sverige. Hon berättar om en kollega som på åtta år inte lyckats anmäla till Försäkringskassan att hon har barn hemma i Danmark.

Nyligen bytte Köpenhamnsbon Marie Degener Troelsen tjänst från sångerska till ensemble-koordinator på Malmö Opera. Hon bytte då också fackförbund, men märkte snart att hon inte kunde ta del av förbundets tjänster och förmåner eftersom det krävdes bank-id för att logga in på medlemssidorna. När hon kontaktade fackförbundet lovade de att hitta ett annat sätt för henne att kunna logga in, men återkom i stället med instruktioner om hur man gör för att skaffa bank-id.
– Det var som att hela konceptet, att det inte är möjligt för mig, var bortom deras horisont. Jag har varit med om detta flera gånger. De kommer tillbaka med ”du ska göra så och så och så för att få bank-id”, säger hon.

Efter att hon gjort fler försök att lösa saken med fackförbundet, men upplevt att de inte engagerade sig i hennes problematik, valde hon att gå ur igen.

Svårigheterna ökar i takt med digitaliseringen 
Under de 15 år som hon pendlat till jobbet på Malmö Opera har samhället digitaliserats allt mer, vilket ökat svårigheterna för dem som hamnat utanför, upplever Marie Degener Troelsen.
– När jag började pendla var det fortfarande möjligt att betala kontant i Sverige. Sedan dess har digitaliseringen utökats och det gör ju allt annat svårare. Man kan inte heller gå in någonstans och växla pengar på samma sätt som förut, och Mobilepay och Swish fanns inte heller, säger hon och fortsätter:

– Varje gång man har kontakt med myndigheter blir det svårare och svårare att hitta en väg in som inte är digital. Man måste ringa, och ska man gå till ett fysiskt kontor måste man nästan begära ledigt från jobbet, för de har begränsade öppettider. Det finns en teoretisk möjlighet att hantera det man ska göra, men man lägger väldigt mycket energi på att lösa det.

Många handläggare missförstår problemet 
Den som inte är svensk medborgare eller bor i Sverige kan inte få bank-id, eftersom kravet är att man har ett svenskt personnummer och svenska id-handlingar. Marie Degener Troelsen hade svenskt bank-id under en period när hon bodde i Sverige, men fick inte lov att förnya det efter att hon flyttat tillbaka till Köpenhamn och reglerna hade skärpts.

Svårigheterna att ha kontakt med myndigheterna skapar oro, menar Marie Degener Troelsen. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

– Plötsligt, när jag pratade med myndigheter, förstod de inte problemet. Det blev tvärstopp när man försökte förklara sig, att jag inte kan få bank-id. Man hamnar någonstans i landet, inte nödvändigtvis hos en handläggare i Skåne, och personen känner inte till att det finns en region här där man rör sig mellan två länder. Jag är ganska förvånad över att kunskapen om det och uppmärksamheten på det inte är bättre, säger hon.

Kollegan har inte lyckats anmäla till svenska myndigheter att hon fått barn 
Bland Marie Degener Troelsens danska kollegor på Malmö Opera och bland andra danskar hon känner som pendlar till jobb i Malmö har flera personer haft upprepade svårigheter. Marie Degener Troelsen berättar exempelvis om en kvinna som är polsk medborgare och bor i Köpenhamn med sin danska man. I flera omgångar har hon försökt registrera sina två barn hos Försäkringskassan, utan att lyckas. Det äldsta barnet är nu i åttaårsåldern.
– Det har varit helt omöjligt för henne att få reda på hur hon ska göra. Just nu är hon föräldraledig utan att få någon ersättning för det och hon har själv fått sjukskriva sig när barnen är sjuka. Det blir en stress, hon är väldigt påverkad av det.

Marie Degener Troelsen var med den senaste gången som hennes polska kollega besökte Försäkringskassan, och då rekommenderades kvinnan att göra en JO-anmälan av de tjänstemän som tog emot hennes ärende.
– Jag tyckte att det var tankeväckande att de själva lyfte det. Men jag tror inte att hon har gjort det, säger Marie Degener Troelsen.

Hon beskriver hur det uppstår en oro inför varje kontakt med myndigheterna, som gör att många väljer att strunta i att söka om ersättning eller exempelvis anmäla inkomster och skatt, vilket riskerar att skapa problem senare.
– Vare sig det handlar om sjukskrivning, karriärväxling eller något annat – allt sådant får man ont i magen av. Man tänker: ”Det kommer inte att funka, jag kommer inte att få mina pengar. Jag kommer att ha gjort något fel, eller så kommer det att kosta så mycket energi att det inte är värt det”, säger hon.

Digitaliseringen riskerar att stänga ute vissa grupper i samhället, menar Marie Degener Troelsen. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Digitaliseringen stänger ute vissa grupper 
En annan kollega till Marie Degener Troelsen har väntat fyra månader på att få ersättning från Försäkringskassan efter att hon varit sjukskriven under sommaren. Utan digital möjlighet till anmälan tar administrationen längre tid, påpekar hon.
– Hela samhället är så inriktat på att allt ska vara digitalt så man har gjort det väldigt svårt att inte använda de digitala lösningarna. För att ta en liknelse är det som när man bestämmer sig för att ta bort alla parkeringsplatserna i innerstan i Köpenhamn för att uppmuntra folk att ta cykel eller kollektivtrafik. Men då blockerar man också för de som inte har möjlighet till det, säger hon.

Marie Degener Troelsen upplever att det finns en paradox i att världen blir allt mer internationell, medan det digitala samhället sluter sig kring det nationella. Det uppstår ett digitalt utanförskap för dem som av olika anledningar inte har tillgång till en giltig nationell e-legitimation.
– Som utgångspunkt handlar det inte om känslor, men det blir ändå känsligt när man står på andra sidan och inte får det att fungera. Då blir känslan att man inte är välkommen, säger hon.

Saknar gränsöverskridande skandinavisk lösning 
Marie Degener Troelsen önskar sig en skandinavisk eller annan gränsöverskridande lösning, som gör nationalitet mindre viktig i det digitala samhället. Särskilda handläggare på myndigheterna, med specifika telefonnummer dit gränspendlare kunde vända sig med sin problematik, vore en lösning i andra hand, anser hon.
– Øresunddirekt informerar om vad som gäller, men de skickar alltid en vidare till en myndighet. Man får veta vart man ska vända sig, men de hjälper inte en hela vägen. Ibland skulle man behöva hjälp att komma hela vägen i mål med sitt ärende, för det är problemet, säger hon.

Nyligen fick Marie Degener Troelsen veta att en dansk musiker med anställning i Malmö sagt upp sig eftersom personen inte längre orkade med allt som följer med att vara gränspendlare.
– Det är så tufft att få jobb i den branschen att det säger ganska mycket om hur svårt det är att pendla. Vi håller annars ganska hårt i våra jobb, säger hon.
News Øresund – Anna Palmehag


NÄSTA AVSNITT KOMMER DEN 4 JANUARI: E-legitimationer – så går arbetet med att få digitaliseringen att fungera över gränserna.

Delar i denna artikelserie

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv


 

Läs mer

Få vårt nyhetsbrev

E-postadress

Aktuella nyheter

Samhälle15 juni, 2024

Rekordstort Folkemøde präglat av debatter om jämställdhet, AI och klimat och med ett ökat säkerhetspådrag efter förra veckans attack mot statsminister Mette Frederiksen

Ett ökat säkerhetspådrag, jämställdhet, AI och klimatfrågan. Årets Folkemøde var det största någonsin sedan starten 2011 med över 3 400 evenemang...

Politik15 juni, 2024

Demokrati i kölvattnet av statsministerattacken, välfärd och hållbarhet – tre teman återkom i danska partiledartal

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (Socialdemokratiet) gjorde sitt första framträdande på Folkemødet när hon höll sitt stora tal i form av...

Politik15 juni, 2024

Tidigare statsministrar: EU:s konkurrenskraft viktig fråga framöver

Europas konkurrenskraft behöver vara högt på agendan i EU. Det menade tre tidigare danska statsministrar i en paneldebatt på Folkemødet...

Cleantech14 juni, 2024

Eniga politiker lyfte Bornholm som energiö

Publiken var inte helhjärtat såld på planerna på att göra Bornholm till en energiö, som samlar elektriciteten från flera havsvindparker....

Energi14 juni, 2024

Danskt kabelbolag tackade nej till rysk Krimorder

Trots att det handlade om stora pengar avstod kabelföretaget NKT från en rysk beställning på en elkabel mellan Ryssland och...

Samhälle14 juni, 2024

Folkemødet: Ett ökat nordiskt försvarssamarbete kan leda till positiva synergier inom Nato

Behöver det nordiska försvarssamarbetet stärkas? Det diskuterades på en paneldebatt under Folkemødet i Allinge. Den ryska invasionen har försämrat säkerhetsläget...

Danmark13 juni, 2024

Folkemødet 2024 har invigts – det största någonsin med över 3 400 planerade evenemang

”Och så kom solen fram” utbrast årets värd för huvudscenen Søren Pind på torsdagsförmiddagen när den danska politikfestivalen Folkemødet för...

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.