Connect with us

Longreads

Tema digitalisering del 3: EU och Norden satsar på ökad digital tillgång över gränserna – men trots det går få tjänster att nå med utländsk e-legitimation hos svenska myndigheter

Publicerad

den

Över 10 000 personer upplever hinder kring digitaliseringen över den dansk-svenska gränsen. Inom EU och på nordisk-baltisk nivå vill man öka möjligheten att sköta ärenden digitalt över gränserna. Utvecklingen av digitala lösningar sker genom EU-förordningar som ska implementeras på myndighetsnivå samt genom olika projekt och genom deklarationer på ministernivå.

Den tredje delen i News Øresunds artikelserie om digitaliseringen belyser initiativ på mellanstatlig nivå, dess effekter och hinder för ökad digital tillgång mellan länderna.

Delar i artikelserien:

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv


DEL 3: MELLANSTATLIGA LÖSNINGAR PÅ GÅNG


Utländska e-id kan användas för att logga in hos myndigheter

– men svenska myndigheter dröjer med att öppna upp e-tjänster

 

 

Norden och Baltikum satsar på digital tillgång över gränserna

 

 

 

“De nordiska länderna har kommit väldigt långt fram på digitaliseringsfronten”

Många projekt för ökad digitalisering pågår

 

 


 

Över 10 000 personer upplever hinder med digitaliseringen över den dansk-svenska gränsen. EU-förordningen Eidas innebär att myndigheter måste börja tillåta inloggning med utländska e-legitimationer. Foto: News Øresund

Utländska e-id kan användas för att logga in hos myndigheter – men svenska myndigheter dröjer med att öppna upp e-tjänster

Det finns flera sätt att öka den digitala tillgängligheten över gränserna. Eidas (eIDAS) är en EU-förordning som innebär att offentliga myndigheter måste tillåta inloggning med utländska e-legitimationer. Samma möjlighet finns även för privata företag. Det går mycket riktigt att logga in med den danska e-legitimationen Mitid eller den svenska Freja eid+ hos svenska och danska myndigheter, men i flera fall går det däremot inte att komma åt nödvändiga e-tjänster.

EU har under de senaste åren velat skapa förutsättningar för digital tillgänglighet över gränserna. En väg framåt är att det ska gå att legitimera sig digitalt över landgränserna genom att logga in med sitt eget lands e-legitimation hos utländska myndigheter. EU-förordningen Eidas (Electronic Identification, Authentication and Trust Services) infördes 2014 och handlar om att bygga upp en digital inre marknad i EU och att länderna inom Eidas-samarbetet ska acceptera varandras e-legitimationer.

Svenska Öresundspendlare kan logga in på danska myndigheternas e-tjänster med Mitid. Foto: News Øresund

I dagsläget har 19 EU-länder en godkänd e-legitimation i Sverige, däribland Danmark genom e-legitimationen Mitid. Den svenska e-legitimationen Freja eid+ är i sin tur godkänd för att användas i 17 länder, däribland Danmark.

Dock kan svenska arbetspendlare i Danmark relativt enkelt få ett Mitid, med hjälp av sitt CPR-nummer, och därmed är inte behovet av att logga in med en svensk e-legitimation hos danska myndigheter särskilt stort i denna grupp.

Det går till exempel att logga in med den svenska e-legitimationen Freja eid+ på danska myndighetssidan lifeindenmark.dk, som är den engelskspråkiga versionen av borger.dk och har myndighetsinformation om att bo och arbeta i Danmark. Myndigheten Digitaliseringsstyrelsen, som utvecklar den danska infrastrukturen runt Eidas, uppger på sin hemsida att möjligheterna kring att identifiera sig via Eidas väntas expandera under kommande år.

Eidas innebär att myndigheter måste tillåta utländska e-legitimationer
Sedan i juni 2021 är Eidas implementerad i svensk lag, vilket innebär att det är obligatoriskt för svenska offentliga aktörer att acceptera inloggning med utländsk e-legitimation. De svenska myndigheterna har tagit fasta på att följa EU-förordningen och anslutningsfrekvensen har varit hög, förklarar Daniel Antonsson, strateg på den svenska Myndigheten för digital förvaltning, Digg, men fortfarande är det svårt för utländska medborgare att komma åt myndigheternas olika e-tjänster.

– Jag tycker att detta har slagit igenom stort i Sverige. Däremot finns utmaningen i att många myndigheter tillåter inloggning, men att det sen inte går att använda olika e-tjänster, säger han.

Till exempel drabbar det Öresundspendlare och danska fritidshusägare i Sverige som vill sköta myndighetsärenden digitalt, som att ansöka om föräldrapenning, registrera vab, se sin pension, sköta skatteärenden med mera. Utmaningar som har beskrivits i den första delen i denna artikelserie.


Fakta: Eidas även tillgängligt för företag
Privata företag kan också ansluta till Eidas och erbjuda inloggning med utländsk e-legitimation, men det är inte obligatoriskt. Hittills har det inte varit ett stort intresse bland företagen att tillåta inloggning med en Eidas-legitimation och det har heller inte varit ett prioriterat arbete från myndighetens sida, enligt Daniel Antonsson, på Digg.

Fakta: eIDAS och SDG
Eidas är en EU-förordning från 2014 med syfte att stödja och bygga upp en digital inre marknad inom EU genom att knyta samman e-legitimationssystemen inom EU och EES. Varje land inom Eidas-samarbetet har en egen landsnod som kontrollerar och ”översätter” den utländska e-legitimationen. SDG (Single digital gateway) är en annan EU-förordning med syfte att öka den digitala tillgängligheten. Den handlar om att skapa en gemensam digital ”ingång” till Europa och ställer krav på myndigheter att kunna erbjuda tjänster online för att exempelvis minska administrationsbördan för privatpersoner och företag.


Danska fritidshusägare i Sverige upplever hinder med att använda svenska myndigheters e-tjänster. Foto: News Øresund

Svenska myndigheter dröjer med att öppna upp e-tjänster
Försäkringskassan uppger för News Øresund att arbetet pågår med att göra fler av deras e-tjänster tillgängliga för inloggning med utländskt e-id. Det gäller för till exempel vab och föräldrapenning. Enligt myndigheten täcker de i dagsläget cirka 80 procent av den ärendevolymen som finns hos kundgruppen EU-medborgare som loggar in med ett utländskt e-id.
”För att täcka resterande 20 procent behöver ytterligare e-tjänster lanseras för EU-medborgare, t.ex. vabb och föräldrapenning”, skriver myndigheten i ett mejl.

Daniel Antonsson. Foto: Digg

På Pensionsmyndighetens hemsida går det att logga in med ett utländskt e-id, men därefter kan användaren inte ta sig vidare utan hamnar på en landningssida. Det går heller inte att få en samlad prognos över sin pension genom att logga in med ett utländskt e-id på hemsidan minpension.se, upplyser Pensionsmyndigheten för News Øresund.
”Så för att svara på din ursprungliga fråga: nej, det är ännu inte löst för gränspendlare till Sverige att kunna ta del av en helhetsprognos”, uppger myndigheten i ett mejl.

Det är respektive myndighets ansvar att öppna upp för sina e-tjänster, framhåller Daniel Antonsson, på Digg. Digg:s uppdrag är att utveckla infrastruktur som hjälper andra offentliga aktörer i deras digitalisering och bidra till att öka digitaliseringstakten hos aktörerna. I Sverige har myndigheterna fokuserat mycket på att lösa själva frågan kring inloggning, men sedan finns det inte så mycket att ta del av för den som loggar in med ett utländskt e-id. Det är ett problem, menar han.

En av orsakerna till att inte fler myndigheter har öppnat upp sina e-tjänster för personer med utländskt e-id tror han beror på att myndigheterna i Sverige behöver lösa frågorna på egen hand.

– Utmaningen i ett svenskt perspektiv, som jag ser det, är att vi har väldigt självständiga myndigheter som har i uppdrag att agera utifrån sig själva. När myndighetsutövning blir så decentraliserad så tar det också längre tid att införa den här typen av infrastruktur för att det är så många som behöver agera var för sig, säger han.

EU har efter införandet av Eidas-förordningen upplevt att implementeringen av förordningen har dröjt bland medlemsländerna och därför infört en ändring i juni 2021. En av de större ändringarna i förordningen är att man vill införa en europeisk digital identitetsplånbok med identitetsuppgifter för bland annat identifiering och autentisiering. En lösning som de nordiska och baltiska länderna hjälper till med att utveckla (läs mer nedan).

Daniel Antonsson beskriver att en vidareutveckling av EU-förordningen Eidas, kallad Eidas 2.0, är på gång och innebär att det ska gå att koppla ihop en utländsk identitet med Eidas-identiteten, som redan är godkänd. I Sverige pågår dessutom arbetet med att sammankoppla en utländsk e-legitimation med ett svenskt samordningsnummer. Sedan är det upp till varje myndighet att hantera den kopplingen i sina olika system.
– Vi går i riktningen att kunna utbyta mer information över gränserna och att röra sig gränsöverskridande i Europa. Det kommer att ske. Frågan är kring hastigheten, säger Daniel Antonsson.

News Øresund – Erik Ottosson


Finland och Estland har enats om att digitala recept på läkemedel går att hämta ut i båda länderna. Det är ett resultat av det nordisk-baltiska samarbetet kring digitalisering, som även omfattar Danmark och Sverige. Samarbetet fokuserar på att ländernas egna lösningar och internationella initiativ från exempelvis EU ska fungera över gränserna. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Norden och Baltikum satsar på digital tillgång över gränserna

Sedan sju år tillbaka pågår en nordisk-baltisk satsning på att öka den digitala tillgängligheten över gränserna, utifrån tre deklarationer som undertecknats av ländernas ministrar. Samarbetet bygger på att ländernas egna nationella lösningar även ska fungera mellan länderna och att initiativ från EU koordineras och införs i samverkan. Målet är bland annat att medborgare och företag ska få tillgång till digitala tjänster i samtliga länder och att myndigheterna ska kunna utbyta digital information över gränserna.

2017 undertecknades en deklaration om att arbeta för ökad digital integration över gränserna av ministrar med ansvar för digitaliseringen i samtliga de nordiska och baltiska länderna. Det skedde i samband med att det också inrättades ett nordiskt ministerråd för digitalisering, där även Baltikum ingår. Deklarationen från 2017 följdes år 2020 upp av en ny, som slår fast att mobilitet och integration ska stärkas genom att en gemensam grund för gränsöverskridande digitala tjänster byggs upp, samtidigt som digitaliseringen ska bidra till grön tillväxt, ökad hållbarhet, nordiskt-baltiskt ledarskap i världen samt inkludering i samhället.

I september 2023 kom ytterligare en deklaration, denna gång om identitetsmatchning. Ministrarna utsåg det nordisk-baltiska samarbetet om e-legitimation och digitalisering till en plattform för samarbetet på området. Identitetsmatchning är bland annat en förutsättning för att e-legitimationer ska kunna fungera mellan länder.

De nordiska länderna har pekat ut ökad digital integration som en viktig fråga genom de tre deklarationerna, men även genom ett så kallat ”gemensamt uttalande” under 2022, om betydelsen av samarbete inom digital säkerhet inom Norden och Baltikum.

Även på andra sätt har digitaliseringen lyfts fram som betydelsefull inom det nordiska samarbetet. Det är exempelvis ett av temaområdena för det nordiska Gränshinderrådet, som arbetar med att lösa problem som uppstår över gränserna.

Oskar Drastrup-Fjordbak arbetar med Nordiska ministerrådets program för digitalisering Cross Borger Digital Services (CBDS), som är placerat på den norska digitaliseringsmyndigheten Digdir. Foto: Digdir

Samarbete och utbyte, men inga specifika nordiska tjänster
Det nordisk-baltiska samarbetet kring digitalisering bygger på ländernas egna digitala lösningar och gemensamma initiativ från EU. Det handlar alltså inte om att utveckla nya tjänster specifikt för Norden och Baltikum, utan om att hitta lösningar på gemensamma problem i länderna, och att exempelvis koordinera och samarbeta om att införa EU-förordningar, direktiv eller andra typer av initiativ.

Därför handlar samarbetet och projekten exempelvis inte om att utveckla någon nordisk e-legitimation, utan målet är i stället att de nationella digitala id-tjänsterna ska fungera även i de andra länderna.

– Nobid-projektet, som startades 2018, spelar en central roll i detta arbete. Målet är att säkerställa att de nationella e-legitimationerna i de nordisk-baltiska länderna kan samverka, vilket kommer att underlätta medborgarnas tillgång till digitala tjänster i hela regionen och öka rörligheten. Arbetet med detta pågår och de stora utmaningarna är främst kopplade till juridiska aspekter som harmonisering av lagstiftning och identitetsmatchning. Det handlar om att säkerställa att en persons identitet matchas korrekt i olika nationella system, säger Oskar Drastrup-Fjordbak, rådgivare på den norska digitaliseringsmyndigheten Digdir, som huserar Nordiska ministerrådets program för digitalisering, Cross Border Digital Services (CBDS).

Norden och Baltikum ligger långt fram inom digitalisering
Grunden till att de nordiska och baltiska länderna tycker att det är relevant att samarbeta kring digitalisering är att man kommit långt på området i en internationell jämförelse, påpekar Petter Tolnes Ingebrigtsen och Cecilia Leveaux, rådgivare på Digdir respektive seniorrådgivare på Nordiska ministerrådet. Det handlar också om att uppnå målet om att bli världens mest integrerade region.

Cecilia Leveaux. Foto: Nordiska ministerrådet

– Vår vardag blir mer och mer digital. Om målet är att en region ska bli integrerad måste den också bli digitalt integrerad, annars är den inte det idag. Det är viktigt för konkurrenskraften och för att exempelvis offentlig sektor ska fungera. Dessutom är de nordiska länderna visserligen väldigt lika, utifrån sett, men inifrån är de också väldigt olika. Om man inte arbetar gemensamt med de här frågorna jobbar alla länder på olika håll, och då utvecklar man olika lösningar som blir mycket svårare att få att fungera med varandra, säger Cecilia Leveaux.

Att Norden och Baltikum ligger i framkant innebär också att man kan bidra till utvecklingen på ett europeiskt plan, framhåller hon. Genom gemensamma projekt har länderna bland annat bidragit till att förbättra några av de digitala tjänster som EU håller på att utveckla, eftersom man genom olika case kunnat sätta fingret på svagheter i systemet.

Nära samarbete snarare än konkreta resultat
Fler konkreta resultat av samarbetet kring digitalisering är dock svårt att nämna, menar Cecilia Leveaux.
– Det är mer av en process, och ett tätt och nära samarbete, säger hon.

Petter Tolnes Ingebrigtsen tar som ett exempel upp att Estland och Finland startat ett datautbytessamarbete som innebär att läkemedel kan hämtas ut genom digitala recept även i det andra landet.
– Där har våra projekt varit involverade. Det är mycket som sker, men svårare att säga exakt vad som kommit just från våra projekt, säger han.

News Øresund – Anna Palmehag


Fakta: Många projekt för ökad digitalisering pågår

För närvarande pågår en lång rad nordiska projekt på området – här är några exempel:

Identity Matching in the Nordic Baltic Region handlar om att kartlägga de nationella hindren för digital tillgång för personer och företag från andra länder. Det finns nämligen många utmaningar, allt från juridiska till tekniska och organisatoriska sådana, som exempelvis försvårar införandet av det europeiska Eidas (eIDAS) (läs mer här ovan/under). Projektet startades under 2023.

The Nordic-Baltic eID Project – Nobid (NOBID) arbetar för att medborgarna i Norden och Baltikum ska kunna använda sin nationella e-legitimation även i grannländerna och för digital inkludering. Projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan ländernas myndigheter med ansvar för nationell e-legitimation, arbetar också mot målet att personnummer (eller dess motsvarigheter i andra länder) ska kunna tilldelas personer från de andra länderna. En viktig förutsättning för projektet är att ländernas respektive e-legitimation godkänns genom Eidas. Nobid-samarbetet används också för att samordna de nordiska och baltiska ländernas inställningar och remissvar samt att påverka processer inom EU. Projektet startades 2018 och har pågått sedan dess.

Sedan 2022 pågår flera europeiska pilotprojekt för att utveckla nya gränsöverskridande tjänster på digitaliseringsområdet. Ett av projekten, NOBID consortium, testar en gemensam digital plånbok för EU. En sådan skulle kunna göra det enklare med digitala betalningar över gränserna. NOBID consortium omfattar Danmark, Norge, Island, Lettland, Italien och Tysklands bankförening DSGV, medan Sverige, Finland och de övriga baltiska staterna deltar i några av de andra konstellationerna för pilotprojekten.

Att data – inklusive personlig sådan – ska kunna utbytas över gränserna på ett effektivt sätt är målet med det nordisk-baltiska projektet Achieving the World’s Smoothest Cross-Border Mobility and Daily Life through Digitalisation, som är på väg att avslutas under 2024. Det startades som en del av Finlands program som ordförandeland för Nordiska ministerrådet år 2021 och har fokuserat på möjligheterna till studier, tillgång till sjukvård och utbyte av vårddata, samt tillgång till juridiska data över gränserna.

De olika projekten här ovan samordnas inom ramarna för Nordiska ministerrådets program Cross Border Digital Services (CBDS), som startades 2020. Programmet drivs av en kommitté med representanter för alla de nordiska och baltiska länderna och sekretariatet finns på det norska digitaliseringsdirektoratet Digdir. Därutöver pågår även fler fristående nordiska och baltiska projekt på området.

News Øresund – Anna Palmehag


NÄSTA AVSNITT: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv

Delar i denna artikelserie

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv

 

 


 

Läs mer

Få vårt nyhetsbrev

E-postadress

Aktuella nyheter

Politik8 juli, 2024

Sveriges Nordenminister Jessika Roswall (M) föreslås som ny EU-kommissionär

Jessika Roswall (M), som förutom Nordenminister även är EU-minister, nomineras till ny svensk EU-kommissionär efter Ylva Johansson (S). Det meddelade...

Turism/kultur4 juli, 2024

Rekordmånga museibesökare i Danmark i fjol – men biograferna tappar

Fler än någonsin besökte de danska museerna i fjol, men biobesöken har inte hämtat sig efter pandemin. I jämförelse med...

Samhälle4 juli, 2024

Konjunkturen i Öresund: Befolkningsprognoserna skruvas ner i både Sverige och Danmark – danska reallöner är återhämtade för privatanställda

På båda sidor Öresund har befolkningsprognoserna justerats ned. I Sverige uppskattas detta leda till ett minskat behov av nya bostäder...

Arbetsmarknad3 juli, 2024

Grön omställning störst när sju samarbetsprojekt får dela på 137 Interregmiljoner

Fem projekt inom Grön omställning, ett inom Hållbara transporter och ett inom Gränslös arbetsmarknad får dela på 136,7 miljoner kronor...

Infrastruktur1 juli, 2024

Trafikverket: ny Öresundsförbindelse behövs kring år 2050, men inget förslag uppfyller alla behov

Snart är det dags att påbörja arbetet mot en framtida ny förbindelse över Öresund om den ska vara på plats...

Infrastruktur4 juli, 2024

Köpenhamns överborgmästare hoppas på en dansk-svensk utredning om förbindelser över Öresund – men avvisar Landskronas planer på ett Europaspår till Köpenhamn

Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstorp Andersen (S) ser positivt på slutsatserna i Trafikverkets rapport om kapacitet och redundans över Öresund. Hon...

Infrastruktur4 juli, 2024

Landskronapolitikern Torkild Strandberg ställer sig bakom Trafikverkets förslag om dansk-svensk utredning om förbindelser över Öresund – “rapporten styrker oss”

“Rapporten styrker oss i att Europaspåret har de funktioner som en ny Öresundsförbindelse behöver ha för att lösa problemen i...

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.