Tema digitalisering del 4: Digitala tjänster över gränserna utvecklas där företagen ser behov och affärsmöjligheter

Medan de övergripande internationella lösningarna fortfarande är under utveckling har många bolag skapat tjänster som löser specifika problem över gränserna. Ett av dessa bolag är Freja, som tagit fram en alternativ svensk e-legitimation som snart öppnas upp för personer med styrkt samordningsnummer – så som danskar som jobbar eller äger sommarstugor i Sverige.

Detta är det fjärde och sista avsnittet i News Øresunds artikelserie om de utmaningar och initiativ som digitaliseringen skapat över den dansk-svenska gränsen. I denna del presenteras flera danska och svenska tjänster som löser digitala gränsproblem mellan länderna.

Delar i artikelserien

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv

DEL 4 LÖSNINGAR OCH PROBLEMATIK UR FÖRETAGENS PERSPEKTIV

”Med hjälp av ditt danska pass och ett samordnings-nummer som du har fått från Skatteverket kan du ladda ner Freja till telefonen”
Inom kort kommer personer med styrkt samordningsnummer att kunna få svenskt e-id – men det löser inte allt

Avfallsbolaget har skapat en egen digital lösning för danska och utländska fritidshusägare

Signerings- och kundkännedomstjänsten Penneo drar nytta av den höga digitaliseringsnivån i Norden

”Enda skillnaden är att man väljer olika identifieringsmetoder”
Till Yngsjö Livs och flera hundra andra livsmedelsbutiker går det att passera in med hjälp av Honestbox tekniklösning

Den svenska e-legitimationen Freja kommer inom kort att öppna upp sin tjänst Freja+ för personer med styrkt samordningsnummer, exempelvis danskar som arbetar eller äger en sommarstuga i Sverige. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

Alternativ svensk e-legitimation snart tillgänglig för personer med styrkt samordningsnummer

Freja är en svensk e-legitimation som nyligen nådde en miljon användare, att jämföra med att Bankid har över åtta miljoner användare. Freja kan sedan i januari utfärda sin e-legitimation till EU- och EES-medborgare och tjänsten Freja+ kommer inom kort även att kunna användas av personer som har ett styrkt samordningsnummer, till exempel personer som arbetar eller äger ett fritidshus i Sverige. Men för att gruppen EU/EES-medborgare med ett styrkt samordningsnummer verkligen ska kunna dra nytta av sin svenska e-legitimation krävs också att e-tjänsterna hos myndigheter och företag öppnas upp för dem.

Freja har en vision om att kunna inkludera alla grupper i samhället i takt med att digitaliseringen i samhället ökar, enligt bolagets Chief Product Officer Kristofer von Beetzen. Det handlar om till exempel unga, äldre, personer med skyddad identitet, utlandssvenskar och utländska medborgare som har en koppling till Sverige. Företaget lanserade sin e-legitimation 2017 på grund av att det fanns få alternativ till Bankid när det kommer till att legitimera sig digitalt i Sverige.

– Vi kunde se att det fanns ett behov av ytterligare en e-legitimation i Sverige, till exempel när det kommer till utanförskap. För att skaffa ett Bankid så måste du vara kund i en bank och uppfylla de reglerna för att öppna ett bankkonto, säger han.

Sedan januari i år kan även EU- och EES-medborgare skaffa Frejas e-legitimation, med tillitsnivå 2. Samtidigt pågår arbetet hos Freja med att integrera även EU- och EES-medborgare som har ett svenskt styrkt samordningsnummer. Vad som krävs är en integrering med Skatteverkets personadressregister, SPAR, för att företaget ska kunna utfärda Freja+ med tillitsnivå 3 till dessa personer. Det väntas vara klart inom kort, uppger Kristofer von Beetzen.

– Då kan du till exempel med hjälp av ditt danska pass och ett samordningsnummer som du har fått från Skatteverket, ladda ner Freja till telefonen för att få Freja+, säger Kristofer von Beetzen.

Kristofer von Beetzen, produktchef på Freja. Foto: Freja

E-tjänsterna måste anpassas till att fungera med samordningsnummer

Men dörren till att personer med styrkt samordningsnummer ska kunna legitimera sig mot myndigheter och företag, på samma premisser som svenska medborgare, är ändå inte helt öppen, trots att e-legitimationen är godkänd för identifiering hos många myndigheter och företag. Det krävs även att respektive e-tjänst anpassas för samordningsnummer som identifieringsmetod, förklarar Kristofer von Beetzen.

– Vi kan bara göra det vi kan. Sen är det upp till det offentliga Sverige och företagen att anpassa sina e-tjänster för samordningsnumren, säger han, och menar att många myndigheter och företag redan idag hanterar individers samordningsnummer i olika system.

Svårt att klara sig i samhället utan e-legitimation

Freja menar att det är viktigt att inte bara Bankid är accepterat för legitimering i Sverige, bland annat utifrån ett perspektiv om samhällets sårbarhet.

– Du kan inte leva i Sverige idag utan en e-legitimation. Testa att stänga av Freja och Bankid under en vecka. Det är helt omöjligt. Så jag tror att det blir allt svårare att blunda för den här problematiken, säger Kristofer von Beetzen.

Det är därför av stor betydelse, anser han, att alla e-tjänster godkänner de olika alternativen för inloggning: Bankid, Freja samt en kommande statlig e-legitimation som just nu är under statlig utredning.

– I den här utredningen är förslaget att alla godkända e-legitimationer framöver ska vara tvingade att accepteras överallt i offentliga och offentligt finansierade tjänster. För om alla bara har Bankid på sina inloggningssidor, så spelar det ju ingen roll hur mycket inkludering vi andra gör. Där är också nyckeln till att det här ska fungera, säger han.

News Øresund – Erik Ottosson

Fakta: Om Freja

Freja är ett börsnoterat bolag med cirka 30 anställda och kontor i Stockholm. 2017 lanserade bolaget sin mobila e-legitimation som är statligt godkänd. Freja utfärdar också ett digitalt id-kort.

Bolaget har i dagsläget en e-legitimation på tillitsnivå 2 (Freja) och en på tillitsnivå 3 (Freja+). Sedan januari kan Freja utfärdas till EU- och EES-medborgare, medan Freja+ under våren kommer att bli tillgänglig för EU- och EES-medborgare, som har ett styrkt samordningsnummer utfärdat av Skatteverket. Frejas e-legitimation är den svenska godkända varianten för att legitimera sig inom Eidas-samarbetet.

Fakta: I Sverige finns tre tillitsnivåer

Tillitsnivå är ett mått på graden av säkerhet för en e-legitimation. Det avgörs utifrån hur leverantören av e-legitimationen säkerställer att ”rätt” person hämtar ut sin e-legitimation. Vilken tillitsnivå som ska krävas för att logga in på en e-tjänst avgörs av innehavaren av e-tjänsten.

I Sverige finns tre tillitsnivåer, från 2-4. Tillitsnivå motsvarar att det finns ”viss” tillit till identiteten, medan tillitsnivå tre innebär att det finns ”hög” tillit till identiteten, och tillitsnivå 4 innebär ”mycket hög” tillit. För tillitsnivå 2 krävs till exempel att användaren styrker sin identitet genom att bevisa innehav av en tillhörighet som bara användaren har tillgång till. För tillitsnivå 3 behöver användaren till exempel kunna styrka sin identitet genom ett personligt möte, eller annan likvärdig identifiering.

Källa: Myndigheten för digital förvaltning, Digg

SSAM har tagit fram en lösning som gör att danska och utländska fritidshusägare kan sköta ärenden kring sin avfallshämtning digitalt via hemsidan. Det har varit mycket uppskattat, uppger de. Foto: News Øresund – Erik Ottosson

Avfallsbolaget har skapat en egen digital lösning för utländska fritidshusägare

Bolaget Södra Smålands Avfall och Miljö, SSAM, har utvecklat en påhittig lösning för utländska husägare att digitalt kunna hantera sina ärenden kring avfallshämtning. De kan byta ut personnumret mot samordningsnumret vid inloggningen på hemsidan. Lösningen är till gagn för både kunden och bolaget, menar SSAM.

SSAM ägs gemensamt av fem kommuner i södra Småland: Växjö, Lessebo, Tingsryd, Älmhult och Markaryd, och servar omkring 145 000 invånare. Dessutom har de många kunder som är fritidshusägare, inte minst utländska husägare eftersom Kronoberg är populärt både bland tyskar och danskar. Tidigt hittade de en lösning för att utländska fritidshusägare skulle kunna logga in digitalt på bolagets hemsida för att sköta ärenden kring hämtning och beställning av tömningar av kärl. Kunder kan logga in på hemsidan med sitt samordningsnummer istället för ett personnummer genom att lägga till två nollor i början för att matcha antalet siffror.

Det har varit en uppskattad lösning, eftersom det i början kom många frågor från enskilda utländska fritidshusägare och den danska intresseföreningen Danske Torpare kring hur de skulle kunna sköta ärenden kring avfallshantering digitalt. Nu hör de i princip inga klagomål eller frågetecken, uppger bolagets vd Florim Albborn och Helena Briede, som jobbar som avfallsrådgivare.

– Det var egentligen redan när bolaget bildades som vi funderade mycket på hur även utländska husägare skulle kunna komma in på ”mina sidor” på hemsidan och det ledde fram till det här arbetssättet vi har nu, säger Helena Briede.

Florim Albborn, vd för kommunägda bolaget Södra Smålands Avfall och Miljö. Foto: SSAM

När SSAM får en utländsk fritidshusägare som ny kund ber de kunden om samordningsnumret, som blir till ett identitetsnummer i SSAM:s system. Via hemsidan kan kunden till exempel beställa extra tömningar, hantera sitt abonnemang eller se sina fakturor.

– De får tillgång till samma tjänster som en som loggar in med sitt Bankid eller ett personnummer, uppger Helena Briede.

Ibland uppstår problem kring fakturor som fastnar i postgången när de ska skickas utomlands. Då kan det hända att kunden får en fakturapåminnelse innan de har fått själva originalfakturan.

– Så vi försöker tipsa danska kunder om att be om att få sina fakturor med e-post, som e-faktura eller autogiro, men autogiro bygger ju på att man har en svensk bank då, säger Helena Briede.

De menar att det vore bra med mer samordning mellan länderna kring exempelvis att erkänna varandras digitala system för identifiering. Att danskar skulle kunna använda svenska tjänster för digital post, som Kivra, och vice versa.

Varför SSAM hittade en lösning för att identifiera sig digitalt tror de har att göra med att de som avfallsbolag varit mer eller mindre tvungna, eftersom kommunerna har en skyldighet att hämta avfall från hushållen.

– I vårt ägardirektiv står det tydligt att vi ska förebygga avfall och återbruka. Vi kan inte neka någon det, utan vårt uppdrag är att skydda miljö och hälsa och det blir problem om kunden skulle bränna sitt avfall eller dumpa det i skogen. Vi måste hantera det, säger Florim Albborn, vd.

News Øresund – Erik Ottosson

Penneo har utvecklat en tjänst för signering och kundkännedomskontroll som fungerar över gränserna mellan de länder där företaget är verksamt. Foto: News Øresund

Signerings- och kundkännedomstjänsten Penneo drar nytta av den höga digitaliseringsnivån i Norden

Det danska bolaget Penneo erbjuder en digital tjänst för underskrifter och säkerhetskontroll av kunder, framför allt riktad mot revisorer, advokatbyråer och banker. Tjänsten fungerar över gränserna mellan de länder där bolaget finns – bland annat Danmark och Sverige, eftersom den enligt Penneos vd Christian Stendevad noga anpassats till lokal lagstiftning, regelverk, e-legitimationer och kultur i varje land.

Penneo erbjuder digitala lösningar för underskrifter av exempelvis årsredovisningar, samt för säkerhetsprocessen inför att godkänna en ny kund enligt lagar och regelverk kring penningtvätt. Det sistnämnda handlar exempelvis om att samla in information om kunder och ägare, kontrollera identiteter och att stämma av mot företagsregister och sanktionslistor.

– Ursprungligen var tanken att utnyttja e-id och hela böljan av digitalisering i Norden till att effektivisera processerna. Revisorerna hade till exempel en utmaning med årsrapporter, där många exemplar skulle skickas ut för underskrift. Nu har vi utvidgat våra tjänster även till ”know your customer”, eftersom det kommit fler lagmässiga krav för att undvika pengatvätt och revisorer måste gå igenom en noggrann process med varje ny kund, säger Christian Stendevad.

I stället för att erbjuda en generell tjänst över gränserna har Penneo anpassat sina tjänster till varje nytt land.

– Vi är fokuserade på de länder som är längst fram i digitaliseringen, och utgår från varje lands specifika förutsättningar. Vi har till exempel gjort en svensk lösning till Sverige och dansk till Danmark, men tjänsterna fungerar samtidigt över landsgränserna. Om man använder en Penneolösning lever den upp till både lokal lagstiftning och EU-lagstiftning. Många konkurrenter har i stället gjort en generell lösning som inte säkert lever upp till varje lands regler, säger han.

De gränsöverskridande möjligheterna har gett bolaget nya kunder, bland företag som arbetar internationellt. Men det går också att använda Penneo enbart inom det egna landet.

Christian Stendevad, vd för Penneo. Foto: Penneo

Tjänsterna anpassas till ländernas lagar och kultur

Att arbeta i olika länder innebär inte bara att Penneos lösningar måste anpassas till den lokala lagstiftningen, utan också kulturen där.

– Litar man på digitala tjänster? Hur är arbetsgången mellan företagen, den som vi automatiserar? Det är olika, säger Christian Stendevad.

Han framhåller att det är en fördel för Penneo att de ligger i Öresundsregionen, eftersom det innebär att de kan ha personer anställda som bor i Sverige, och väl känner till den svenska lagstiftningen och kulturen. Bland medarbetarna finns totalt 27 nationaliteter.

Nordiska erfarenheter tas vidare i Europa

Bolaget startade i Danmark och expanderade sedan till Norge, Sverige och Finland. Alla dessa länder ligger långt framme inom digitaliseringen, vilket gjort att Penneo kunnat utveckla lösningar som sedan kan tas vidare till nya länder, förklarar Christian Stendevad.

– Nu finns vi även i andra länder utanför Norden, som Belgien, och vi har planer på att gå in i Tyskland. Där ligger man långt efter, men kan lära mycket av hur man gjort i Norden, säger han.

News Øresund – Anna Palmehag

Små livsmedelsbutiker som Nära dej, Pressbyrån och Direkten använder Honestbox i obemannade eller hybridbutiker för att kunna släppa in personer, oavsett nationalitet. Foto på en Nära dej-butik i Yngsjö. Foto: News Øresund

Med nordiskt e-id kan kunderna gå in i och betala i obemannade butiker som använder Honestbox system

Honestbox har utvecklat en kassa- och passagelösning där det går att identifiera sig digitalt med ett annat nordiskt e-id. Det innebär att danska medborgare kan identifiera sig i en svensk butik med Mitid på samma sätt som svenskar använder ett Bankid eller annan e-legitimation. Lösningen har möjliggjorts tack vare att det fanns en hög efterfrågan bland kunderna att utveckla tekniken. Över 600 butiker använder företagets teknik idag.

Bolaget Honestbox:s resa inleddes 2015 när de öppnade sin första obemannade butik i Helsingborg, där besökarna kunde identifiera sig digitalt. Efter några år med tester och utveckling, har de idag utvecklat ett eget system med en lösning för att betala och en lösning för att komma in i butiken, som är integrerade med varandra och som de levererar till sina kunder. Den gör det möjligt att handla i obemannade butiker runt om i Sverige, framför allt i mindre matbutiker på landsbygden.

– Hela grundkärnan med Honestbox är identifieringen kopplat till en person, och ibland ett köp, förklarar Magnus Berglund, ägare och vd på Honestbox.

QR-koden scannas för att kunden ska kunna legitimera sig och gå in i butiken. Foto: Honestbox

Jobbar mot tre kundsegment

Det är inte bara butiker som vill kunna släppa in så många kunder som möjligt, samtidigt som de kan hålla nere kostnader för bemanningen. Företaget jobbar med tre olika kundsegment, berättar Magnus Berglund.

– Vi jobbar med obemannade butiker eller hybridbutiker, och med minimarkets, som är en mat-på-jobbet lösning som finns till exempel på arbetsplatser eller i en hotellobby. Dessutom har vi vår passagelösning, som kan användas för att komma in till obemannade förrådsytor, showrooms, toaletter eller för att hyra ut kajaker, med mera. Det som normalt betjänas av en person kan hanteras digitalt med ett sådant här system, säger han.

Det spelar ingen roll ifall man är svensk, dansk eller tysk när man vill besöka en butik som använder deras tjänst.

– Nej, den enda skillnaden är att man väljer olika identifieringsmetoder. Det är fortfarande samma plattform och enkelhet, säger Magnus Berglund.

Teknisk leverantör till nordiska e-id

Honestbox kan, tack vare en integrationslösning med e-id i Norden och flera andra länder, släppa in en utländsk medborgare i en obemannad butik. För Danmark gäller Mitid. När en person vill handla i butiken processas persondatan av Honestbox och matchas mot respektive e-id-aktör innan systemet avgör om personen kan gå in eller inte. Honestbox är därmed en teknisk leverantör till exempelvis Bankid och Mitid, förklarar Magnus Berglund.

– Vi är en teknisk leverantör till diverse olika identifieringsmetoder. De har gett oss möjligheten att bli en betrodd aktör som de vill vara partner till.

Han förklarar vidare att det har varit en process att få till de avtalen.

– Det är en process, som jag tycker är superbra. Man måste bevisa att man är en seriös aktör för att det ska gå att få till de här avtalen. Häromdagen gick vi över tre miljoner unika identifieringar. 90 procent av dem är ju nordiska personer, så vi är en väldigt stark part till de här nordiska id-lösningarna, säger Magnus Berglund.

Magnus Berglund, vd och ägare på Honestbox. Foto: Honestbox

Det behövs investeringsvilja för att skapa en sådan lösning

Flera utländska medborgare upplever problem med att kunna logga in på olika digitala tjänster i Sverige, både hos myndigheter och privata företag, vilket beror på att de saknar en svensk e-legitimation eller att den utländska e-legitimationen inte kan användas för att legitimera sig i systemet. Anledningen till att Honestbox skapat en tjänst som stödjer olika digitala utländska identifieringsmetoder är enligt Magnus Berglund att det finns en efterfrågan bland kunderna. Främst har det handlat om obemannade butiker och hybridbutiker utanför storstäderna som ville kunna öppna upp för turister.

Han säger att han kan förstå att det kan finnas en utmaning när det kommer till att hitta inkluderande digitala lösningar inom andra branscher.

– Men för oss, där våra kunder kräver det och det lönar sig att släppa in hundra danska kunder per år i din butik… Då finns det en lönsamhet i det och det är väl den man alltid brottas med när man bygger olika lösningar som företag: om vi bygger det här, vad tjänar vi då på det.

News Øresund – Erik Ottosson

Fakta: Honestbox

Honestbox har huvudkontor i Ljungby samt ett mindre kontor i danska Køge och ett i Stockholm. Enligt Honestbox är bolaget en av Europas ledande plattformar för passage- och handel i butiker, samt för andra typer av verksamheter som showrooms, förråd, offentliga toaletter, uthyrning av material, med mera. Deras digitala lösning innebär att det går att identifiera sig med länders olika digitala e-legitimationer.

Alla delar i denna artikelserie

Del 1: Problematiken
Del 2: E-legitimationer över gränserna
Del 3: Mellanstatliga lösningar på gång
Del 4: Lösningar och problematik ur företagens perspektiv