Nordiska Gränshinderrådet siktar på nystart

Eva Tarselius Hallgren, nordiska Gränshinderrådets ordförande, säger att Gränshinderrådet satsar på en nystart och ska under våren prioritera att lösa eller skriva av ett trettiotal gränshinder som inte hittat någon lösning sedan 2014. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

I och med att nordiska Gränshinderrådet har fått utökade befogenheter de kommande fyra åren satsar de på en nystart. Under våren prioriterar de att lösa eller skriva av ett trettiotal gränshinder som inte hittat någon lösning sedan 2014 och efter sommaren väntar delvis nya prioriteringar.

Sedan 2014 har nordiska Gränshinderrådet, som ansvarar för Nordiska Ministerrådets gränshinderarbete, prioriterat nya gränshinder varje år. Men i år blir det annorlunda. Det finns ett trettiotal gränshinder som har varit prioriterade men inte blivit lösta sedan 2014. Fram till juni kommer rådet arbeta med att antingen få dem lösta eller skriva av dem utan någon lösning.
– Vi tar ett krafttag nu under våren. Vi kommer arbeta med att ligga på de olika ministerier och departement som har möjlighet att lösa dessa gränshinder, säger Eva Tarselius Hallgren, Gränshinderrådets ordförande, till News Øresund.

Nordiska Gränshinderrådet har fått utökade befogenheter från och med i år. Det innebär bland annat att de kan kalla till möte med ministrar, arbetsmarknadens parter och andra aktörer.
Efter vårens arbete planerar rådet att delvis göra nya prioriteringar. Rådet kommer fortsatt ha stort fokus på frågor som rör arbetsmarknaden och socialförsäkringar men de kommer också fokusera mer på näringslivet.
– Men i det nya mandatet har vi också fått uppdraget att arbeta mer med gränshinder för företag. Det är i sig inget nytt. Det har Gränshinderrådet gjort tidigare också, men det får ett större fokus framöver, säger Eva Tarselius Hallgren.

Utöver Gränshinderrådets arbete med att lösa eller skriva av kvarliggande gränshinder har Bertil Haarder, dansk representant i Gränshinderrådet, sin främsta prioritering för året klart för sig – han vill hitta en lösning på geoblockering.
– Det gränshinder jag kommer fokusera mest på i år är geoblockering. Alltså det som hundratusentals danska och svenska ungdomar drabbades av förra året när de plötsligt inte längre kunde följa tv-serien Skam på grund av kampen om musikrättigheter, säger han till News Øresund.
Bertil Haarder tycker att det är viktigt att befolkningen i Norden har samma kulturella referenspunkter. Därför är det också centralt att nordisk kultur finns tillgänglig i alla de nordiska länderna, menar han. Han planerar att ta upp frågan om geoblockering i Nordiska Ministerrådet under året.

Fakta: Gränshinderrådet prioriterar åtta gränshinder som berör Sverige och Danmark

Sammanlagt har Gränshinderrådet identifierat över hundra gränshinder. Av det trettiotal som rådet arbetar med för tillfället berör åtta Sverige och Danmark på olika sätt. De gränshinder som rådet arbetar med är:

• Den som bor i ett nordiskt land och arbetar i ett annat har inte rätt till tjänstledighet för politiska uppdrag i bosättningslandet. Detta kan vara ett hinder för att ta politiska uppdrag.
• Många yrken i Norden är reglerade antingen från statligt håll, exempelvis i lag eller genom branschspecifika föreskrifter. Eftersom kraven skiljer sig mellan de nordiska länderna uppstår det hinder för arbetstagarnas fria rörlighet.
• Den som arbetar i Sverige kan inte få svensk närståendepenning för att vårda en svårt sjuk närstående som inte bor i Sverige.
• Allvarligt funktionshindrade personer med personlig assistent har svårigheter att få med sin assistent vid flytt. Olika länder vill bedöma rätten till assistent nationellt och anställningsförhållandena för personliga assistenter skiljer sig mellan länderna.
• De nordiska ländernas krav på byggmaterial skiljer sig åt, vilket försvårar entreprenörernas verksamhet och hämmar handeln över gränser.
• Utländska fritidshusägare i Sverige upplever problem med att teckna el-, tele- och internetavtal på grund av att de varken har personnummer eller samordningsnummer. 11 605 danskar äger fritidshus i Sverige.
• Digitala verktyg som t.ex. e-legitimation eller e-signatur som används när enskilda och företag kommunicerar med det offentliga i de nordiska länderna fungerar inte över de nordiska gränserna.
• Flera nordiska länder erkänner inte föräldraskap som har fastställts med stöd av samtycke i andra nordiska länder när föräldrarna är av samma kön och barnet har tillkommit genom assisterad befruktning. Danmark erkänner under vissa förutsättningar medmoderskap men i Sverige måste den mamma som inte fått barnet adoptera.

Källa: Gränshinderrådets årsrapport 2017

Läs mer: Gränshinderrådet får större befogenheter

About the Author

Mandus Orarback

Related Posts

Malmöbon Bert Nordberg får en allt tyngre roll i danskt näringsliv – blir ordförande i TDC →

Fortsatt osäkerhet kring den danska finansieringen av Greater Copenhagen-samarbetet →

Fehmarn-förberedelser kan starta efter att kontrakten förlängts →

Danska lärare röstade ja till löneavtalet →