Dansk professor: Korttidsanställningar och en ersättningsnivå som inte har följt med i välfärdsutvecklingen är två utmaningar på den danska arbetsmarknaden

I Sverige tas nu steg mot att närma sig den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity, som kännetecknas av en kombination av rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden. De pågående statliga utredningarna kring en förändring av den svenska arbetsrätten ska vara färdiga den 15 maj. En viktig skillnad mellan systemen är att den maximala tiden som arbetslöshetsersättning kan utgå är mer än dubbelt så lång i Danmark som i Sverige. I båda länderna finns dock utmaningar på arbetsmarknaden. Bent Greve, arbetsmarknadsforskare och professor i statsvetenskap vid Roskilde Universitet, menar att utmaningar på den danska arbetsmarknaden är en ökad andel sysselsatta med korttidsanställningar och otrygga anställningar, samt att nivån på arbetslöshetsersättningen inte har följt med väldfärds- och löneutvecklingen.
– Den del av flexicurity-modellen är inte så stark som den har varit tidigare, säger han till News Øresund.

För tillfället utreds en förändring av arbetsrätten i Sverige, som i korta drag innebär att det ska ges större möjligheter till kompetensutveckling för anställda, att anställningsskyddet för personer med visstidsanställningar ska bli bättre, att skälen för uppsägning ska tydliggöras samt att arbetsgivare ska ha större möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna i samband med uppsägningar. Utredningarna är ett resultat av Januariavtalet från 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet där partierna beslutade om en modernisering av arbetsrätten för att öka rörligheten och tryggheten på arbetsmarknaden. Partierna vill även reformera arbetslöshetsförsäkringen ”i linje med en flexicuritymodell”, står det i överenskommelsen.

Bent Greve, professor i statsvetenskap vid Roskilde Universitet. Foto: RUC

Om de föreslagna ändringarna blir lag så innebär det att den svenska arbetsmarknadsmodellen blir mer lik den danska. Tre begrepp som kännetecknar flexicurity-modellen är anställningstrygghet, inkomsttrygghet och sysselsättningstrygghet. Modellen innebär att den anställde dels har större möjligheter att kompetensutveckla sig under sin arbetslöshet och dels får en ganska generös ersättning. Arbetsgivaren har å sin sida fler möjligheter att säga upp anställda. Detta tillsammans är tänkt att skapa en kombination av rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden.

Korttidsanställningar och korta uppdrag utmanar modellen
Bent Greve, arbetsmarknadsforskare och professor i statsvetenskap vid Roskilde Universitet, menar att det finns många fördelar med flexicurity-modellen, men han räknar också upp flera utmaningar på den danska arbetsmarknaden just nu.

– Jämfört med det klassiska flexicurity-modellsystemet där man kan bli anställd och uppsagd med en viss uppsägningstid, så börjar vi få fler anställda på kontrakt som inte har samma grad av skydd som man normalt täcks av på arbetsmarknaden. Det anser jag vara utmaningen som finns i flexicurity-modellen, säger han och fortsätter:

– Det finns en tendens till att fler anställs på korttidskontrakt och det betyder att deras säkerhet inte är så stor. Det i kombination med vad jag kallar plattformsekonomin, med att arbeta för plattformar som till exempel Nemlig.com eller Wolt, där folk kan säga ja eller nej till arbete. Eftersom de uppfattas som self-employed så har de heller ingen socialförsäkring och ingen uppsägningstid. Det finns några hål i flexicurity-modellen som man måste titta på, säger han och menar att både den ökade användningen av korttidskontrakt och den utvecklade plattformsekonomin är utmaningar som behöver tas omhand under de kommande åren.

Foodora och Nemlig.com är exempel på företag där arbetstagarna ofta jobbar på uppdragsbasis och därför inte får del av skyddsnätet på arbetsmarknaden. Foto: News Øresund

I Sverige finns det en diskussion kring liknande tjänster inom gig-ekonomin, där arbetstagarna får jobba till små löner och på uppdragsbasis, utan att få rätt till skyddsnätet som fast anställda har. Matvaruleveransföretagen Foodora i Sverige och Nemlig.com i Danmark är två företag som har varit omdiskuterade den senaste tiden, där arbetstagarna levererar mat via appar och jobbar på korta uppdrag, ibland bara några timmar eller dagar åt gången.

Disponibla inkomsten för arbetslösa har minskat de senaste 10-15 åren
En annan utmaning på danska arbetsmarknaden är att den ekonomiska tryggheten, genom en hög arbetslöshetsersättning, har försvagats de senaste åren, menar Bent Greve. Som arbetslös i Danmark får man normalt dagpenge motsvarande 90 procent av lönen, men det nuvarande maxbeloppet för dagpengen är satt till 19 322 DKK i månaden, motsvarande 26 300 SEK. Utgångspunkten är att arbetslöshetsersättning fås i två år med möjlighet till förlängning under ett år. I Sverige får den som är arbetslös ut 80 procent av lönen i a-kassa under en period på knappt ett år, upp till ett tak på 26 400 SEK i månaden. Därefter sjunker ersättningsnivån.

Bent Greve menar att det är en utmaning att nivån för dagpengen i Danmark är låg för många hög- och medelinkomsttagare, som därmed får en lägre täckningsgrad.

– Det problemet gäller både i Danmark och Sverige, att kompensationsgraden förändras. Det man kallar på engelska för replacement rates går ned och det betyder att folk som blir arbetslösa idag har en mindre ekonomisk trygghet än de hade bara för 10-15 år sedan. Den del av flexicurity-modellen är inte så stark som den har varit tidigare. Det kan vara tillräckligt bra för en låginkomsttagare, men om du har en medel eller hög inkomst så är täckningsgraden nere på mellan 50-55 procent, säger han.

Det är inte en tillräckligt bra ersättningsnivå för en stor del av de välutbildade och med bra lön som befinner sig på arbetsmarknaden och den disponibla inkomsten för danskar som är arbetslösa har fallit under de senaste 10-15 åren, förklarar han.

– Men det beror inte bara på taket för ersättningen utan också sättet man har indexerat bidragen på, där man inte har följt med välfärds- och löneutvecklingen, säger Bent Greve.

Kompetensutveckling blir viktigt i framtiden
Däremot tycker Bent Greve att modellen står sig starkt när det gäller det tredje benet: de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna.

Bent Greve bedömer att kompetensutveckling kommer att bli allt viktigare i framtiden eftersom teknologiutvecklingen riskerar att göra viss arbetskraft överflödig Foto: News Øresund

– Tar vi det tredje benet i flexicuritymodellen så ser det förhållandevis förnuftigt ut. Vi vet att den aktiva arbetsmarknadspolitik som fungerar är särskilt om man blir aktiverad i den privata sektorn samt att i lågkonjunktur säkra att utbildningssystemet är i ordning, säger han och tillägger att kompetensutveckling inte minst blir viktigt de kommande åren i och med teknologiutvecklingen som riskerar att skapa ett minskat behov för arbetskraft i vissa sektorer framöver.

Generellt lyckas flexicurity-modellen att skapa en rörlighet på den danska arbetsmarknaden tycker han.

– Ett sätt att illustrera det på är ju att den danska arbetsmarknaden är i grunden lugn. Så man kan säga att arbetsmarknadens parter i Danmark är bra på att finna varandra och på att hitta balansen på arbetsmarknaden, säger Bent Greve.

För tidigt att uttala sig om coronakrisens effekter
Det är ännu för tidigt att säga något om hur Danmark har klarat sig igenom coronakrisen, menar Bent Greve. I mars 2020, före krisen, var 131 700 danskar inskrivna som arbetslösa medan i mars 2021 hade den siffran stigit till 157 000 personer. Sverige hade före pandemin cirka 370 000 personer inskrivna som arbetslösa och i februari i år var siffran cirka 450 000, visar siffror från Arbetsförmedlingen.

– Arbetslösheten i Danmark har stigit något, men inte så mycket.  Jag tror inte man kan bedöma situationen på arbetsmarknaden innan vi är igenom krisen och verksamheterna är öppna och vi är färdiga med hjälppaketen till företagen, säger han.

(News Øresund – Erik Ottosson)

Fakta: Arbetslöshetsersättning i Danmark och Sverige
I Danmark får man generellt 90 procent av sin lön i arbetslöshetsersättning, upp till taket som är 19 322 DKK i månaden, motsvarande 26 300 SEK. Utgångspunkten är en två-årig dagpengeperiod med möjlighet till förlängning under ett år.

I Sverige är arbetslöshetsersättningen upp till 80 procent av sin tidigare lön och taket för ersättningen är 26 400 SEK i månaden. Vid arbetslöshet i mer än 300 dagar går man över till att få aktivitetsstöd som motsvarar max 22 000 SEK i månaden.

För att få arbetslöshetsersättning måste man uppfylla krav på att söka nya jobb och i båda länderna ska man ha uppfyllt vissa krav, till exempel att man har varit medlem i a-kassan i en viss period.

Källor: A-kasser.dk och Akademikernas a-kassa