Valrörelsen startar med plakatdagen – så här funkar det danska valet

Hos tryckeriet Industriprint går printern på högvarv när fler och fler beställningar på danska valplakat väller in. Men exakt när valet ska hållas är ännu inte bestämt. Det är statsminister Mette Frederiksen som, med minst tre veckors varsel, utlyser val. Flexibla mandatperioder och dubbelt så många partier i parlamentet gör det danska valsystemet annorlunda till det svenska. News Øresund guidar dig genom det danska valet.

Text: Fredrika Andersson & Henrik Smångs/News Øresund

Separata nationella och regionala val

I Danmark har man valt att separera de nationella och regionala valen. En fördel med detta är att lokala frågor får mer uppmärksamhet. En nackdel är att valdeltagandet till kommun- och regionvalet tenderar att vara lägre. Medan 84 procent röstade till det senaste nationella valet, landade röstdeltagandet till kommun- och regionvalet på 69 procent.

De senaste kommunal- och regionalvalen skedde i höstas. Dessa val hålls alltid på samma dag, den tredje tisdagen i november vart fjärde år. Men valet till Folketinget är lite mer oförutsägbart.

Statsministern utlyser val  

Ett allmänt val till Folketinget ska hållas minst var fjärde år, men statsministern kan utlysa val när som helst. På grund av dessa flexibla mandatperioder är det inte ovanligt att val till Folketinget infaller oftare än var fjärde år. Under 70-talet hölls hela fem val: 1971, 1973, 1975, 1977 och 1979.

Dansk grundlag anger ingen fast minsta framförhållning. I praktiken har dock statsministern vanligen utlyst folketingsval omkring tre till fem veckor före valdagen. Valrörelsen i Danmark kan alltså bli mycket intensiv och gå snabbt till. Nästa val till Folketinget måste hållas innan den 31 oktober 2026 och ska därför utlysas senast den 11 oktober.

Två procent av rösterna räcker för Folketingsplats
Under folketingsvalet väljs 179 ledamöter till det danska parlamentet. 175 från Danmark, och fyra från de autonoma områdena Grönland och Färöarna. Platserna fördelas proportionerligt till antalet röster ett parti får.

Danmark har en lägre spärrgräns än Sverige för att komma in i parlamentet, bara två procent. I Sverige är gränsen fyra procent. Det ger en större ruljangs av partier i Folketinget jämfört med riksdagen.

Danmark har ytterligare en spärrgräns. För att ett nytt parti ska få ställa upp i ett Folketingsval krävs närmare 21 000 underskrifter från väljare, så kallade vælgererklæringer. Det motsvarar 1/175 av de giltiga danska rösterna i det senaste Folketingsvalet. Underskrifterna sker elektroniskt och är giltiga i 18 månader.

Just nu är totalt 16 partier representerade i folketinget, dubbelt så många som i den svenska riksdagen. Många nya danska partier har bildats de senaste åren, bland annat Moderaterne, Danmarksdemokraterne och Borgernes Parti.

Upphängning av plakat under kommun och regionalvalet 2025. Foto: Johan Wessman/News Øresund

Valrörelsen kickstartas med plakatdagen
Valrörelsen kickstartar officiellt med plakatdagen. Prick klockan tolv den fjärde lördagen innan valdagen rusar kampanjteam ut på stan för att sätta upp affischer på bästa plats. De får sedan hänga kvar fram tills åtta dagar efter valdagen. Plakatdagen är en etablerad tradition i Danmark och omfattar nationella såväl som regionala val och val till Europaparlamentet.

Trots att årets val ännu inte är utlyst så har valplakaten redan börjat tryckas. Tryckeriet Industriprint i Aalborg översvämmas av beställningar från olika partier, rapporterar Danmarks Radio. Samtliga vill ha sina affischer levererade så snabbt som möjligt, en möjlig indikation till att valet ligger runt hörnet.

Från att valet är utlyst tills efter valdagen är det förbjudet med politisk reklam på dansk TV. I stället använder sig många partier av sociala medier och turnerar runt i landet för att nå ut till väljare.

Regeringsbildningen startar med kongerunden
En ny regering utses under en så kallad dronning –eller kongerunde, en tradition i Danmark sedan 1909. Partierna presenterar för regenten vilken kandidat de stöttar, som sedan utser Danmarks nästa statsminister. Processen är en en central del av regeringsbildningen men monarkens roll är enbart symbolisk.

Statsministern får sedan i uppdrag att bilda regering. Historiskt sett har Danmark ofta haft minoritetsregeringar – alltså en regering utan egen majoritet. Danmark, likt Sverige, tillämpar negativ parlamentarism. Detta innebär att ett parti, eller en grupp partier, kan bilda regering utan att ha majoritet, förutsatt att de inte har en majoritet emot sig. Sedan valet 2022 har Danmark dock haft en blocköverskridande majoritetsregering som består av Socialdemokratiet, högerliberala Venstre och mittenpartiet Moderaterne.

I år är det nationella val i både Sverige och Danmark. Folketingsvalet måste hållas inom fyra år från det senaste, det vill säga senast den 31 oktober. Statsministern utlyser när valet ska hållas. I Sverige hålls val till kommun, region och riksdag den andra söndagen i september vart fjärde år. News Øresund kommer under året återkommande skriva om valen ur flera perspektiv.

Här kan du läsa samtliga artiklar om det danska valet.  

Nästa vecka: Översikt över den danska partidjungeln