18 partier sitter i Folketinget – omflyttningar väntas efter valet

En lägre spärrgräns för att få mandat i folketinget än i riksdagen innebär en större ruljans av partier i det danska parlamentet än i det svenska. Just nu finns 18 partier representerade i folketinget – fyra av dem på de grönländska och färöiska mandaten – jämfört med åtta i den svenska riksdagen. Medan Dansk Folkeparti och Alternativet vacklar på gränsen till att åka ur folketinget efter valet ser det just nu ut som att samtliga svenska partier kommer att få sitta kvar i riksdagen.

Sedan folketingsvalet 2019 har flera nya partier bildats i Danmark, så som Danmarksdemokraterne, Moderaterne och Frie Grønne. De två förstnämnda har startats av tidigare politiker i Venstre, Danmarks största borgerliga parti, medan Frie Grønne bildats av avhoppare från det gröna vänsterpartiet Alternativet. För närvarande ser det ut som att delningen av rösterna mellan Alternativet och Frie Grønne kommer att innebära att inget av partierna kommer in i folketinget efter nästa val.

Ett annat parti som riskerar att åka ur folketinget är Dansk Folkeparti, som störtdykt i väljaropinionen under det senaste året och som gjorde ett dåligt kommun- och regionval i november i fjol. Många, både bland väljare och politiker, har i stället valt att ansluta sig till Danmarksdemokraterne som startades i juni och redan får omkring tio procent i opinionsmätningarna. Dansk Folkeparti har även tappat röster till Socialdemokratiet som blivit mer restriktiva när det gäller invandring, samt till det konservativa och mera främlingsrestriktiva partiet Nye Borgerlige.

Två av de borgerliga partier som låg nära spärrgränsen på två procent i det förra danska folketingsvalet har däremot ökat sitt stöd bland väljarna, så att det just nu ser säkert ut att de kommer in i parlamentet: Nye Borgerlige och Liberal Alliance.

En joker bland de nystartade danska partierna är Moderaterne, som vill vara ett mittenparti och vägrar välja mellan höger- och vänstersidan inom politiken. Marginalen är inte jättestor, men partiet ser ut att komma in i folketinget efter valet, och kan då eventuellt få en vågmästarposition.

Miljöpartiet närmast spärrgränsen

I Sverige har tre partier legat farligt nära gränsen för att komma in i riksdagen – fyra procent av rösterna – i opinionsmätningarna de senaste åren: Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Men för samtliga partier ser det nu ut som att deras väljarstöd har stabiliserat sig på en någorlunda säker nivå, under sommarens mätningar.

Miljöpartiet är det parti som ligger närmast spärrgränsen, men till skillnad från för några månader sedan finns det numera en marginal ner till den i väljarstödet. Politiska bedömare tror att ökningen i opinionen till stor del beror på att andra vänsterväljare planerar att stödrösta på partiet. Men det handlar också om att andra partier tonat ner sin miljöpolitik under våren, bedömer SVT Nyheter.

Inom Liberalerna har en intern strid om förhållningssättet till Sverigedemokraterna rasat under hela mandatperioden och stödet för partiet har bitvis varit rekordlågt. Under våren fick partiet en ny partiledare, Johan Pehrson, och har ökat i opinionen.

Kristdemokraterna är det parti av de tre som för närvarande tagit sig högst över fyraprocentspärren i opinionsmätningarna. Om det blir en borgerlig moderatledd regering i Sverige efter valet ser det ut som att Kristdemokraterna också kommer att sitta i den, även det i övrigt är oklart om Liberalerna eller Sverigedemokraterna skulle ingå. Läs mer i Svenska Dagbladet.

News Øresund – Anna Palmehag

Läs mer:

Tidigare utlänningsministern Inger Støjberg startar nytt parti – Danmarksdemokraterne

Danmarks tidigare statsminister vill skapa samarbete över mitten med sitt nya parti Moderaterne

Frie Grønne – ännu ett nytt parti har bildats i Danmark

Inger Støjbergs nya parti får var tionde dansk röst medan Dansk Folkeparti hamnar under spärrgränsen i ny opinionsundersökning