Expertgrupp under Nordiska ministerrådet rekommenderar en gemensam nordisk strategi för etisk AI – delade meningar under debatt på Folkemødet

Det behövs en gemensam nordisk strategi för att utveckla robusta och etiskt sunda AI-lösningar. Det konstaterar ”Nordic Ethical AI Expert Group”, som inrättades förra året på initiativ av innovationsorganisationen under Nordiska ministerrådet, Nordic Innovation. I rapporten ”Policy Recommendations for Ethical and Responsible AI” listar expertgruppen fem åtgärder som behöver komma på plats om Norden ska bli ledande inom etisk AI. I en paneldebatt på Folkemødet gick dock meningarna isär om en gemensam nordisk strategi är vägen framåt. Norden är inte så innovativa som vi tror och byråkratin är för stor var några av budskapen under samtalet.

1. En gemensam nordisk strategi för etisk AI
2. Inrätta ett nordiskt centrum för etisk AI
3. Främja stora språkmodeller för nordiska språk
4. Utbilda en kompetent arbetskraft för att förbereda samhället för en etisk användning av AI
5. Öka transparensen kring AI-teknologiers hållbarhet och miljöpåverkan

Det är de fem rekommendationerna som behöver implementeras för att Norden ska bli en ledande region inom etisk AI och ansvarsfull användning av data, konstaterar Nordic Ethical AI Expert Group. Expertgruppen består av 23 medlemmar från näringsliv, akademi och offentlig sektor och valdes genom en öppen ansökningsperiod under maj till augusti förra året.

Delade meningar under panelsamtal på Folkemødet

AI kommer att bli en mycket viktig teknik för vår framtid och för vår produktivitet. Det var paneldeltagarna under Nordiska ministerrådets panelsamtal om etisk AI på Folkemødet rörande överens om. Expertgruppens rekommendation om en gemensam nordisk strategi fick medhåll från Lisbeth Nedergaard, vice president på det danska säkerhetsteknologiföretaget Milestone Systems.

– Det väsentliga med AI är att det kan bidra till att lösa många viktiga samhällsproblem. Det handlar inte bara om att titta in i sin telefon och bli mött av AI. Det handlar också om hur AI kan hjälpa till inom hälso- och sjukvårdssektorn. Vi kan göra mycket för att frigöra händer så att de kan ta hand om den mänskliga delen av vården. Men det som är avgörande för att detta ska kunna lösas är att vi har förtroende för AI. Och det har vi bara som medborgare och som människor om vi vet att den utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt, sade hon och fortsatte.

– När vi talar om Norden och tillit talar vi också om att vi är de länder i världen som ligger längst fram på digitaliseringsagendan. En annan sak som också är oerhört viktig är att vi är de länder som har lägst korruption. Om vi står tillsammans i Norden och använder våra gemensamma databaser, då har vi en grund som är tillräckligt stor för att vara användbar. Där tror jag att vi har en styrka.

Nedergaard fick gehör från Kenneth Kleissl, på teknikkonsultbolaget COWI, som också valde att lyfta fram vikten av gemensamma nordiska språkmodeller.

– När man bygger den här typen av teknik finns det en fördel med att slå sig samman när man har liknande språk. Vi har etiska och kulturella likheter och vi har ett språk som är otroligt likt. Så om vi samlar vår data tillsammans har vi en bättre utgångspunkt. Därför är det ganska naturligt att vända blicken mot det nordiska, något jag vet redan är på gång. Till exempel har den danska språkmodellen, via Alexandra instituttet, redan ett etablerat samarbete med Sverige. Forskningen visar att det blir bättre om vi slår ihop liknande språk, sade han.

Nermeen Ghoniem, tech program manager på Lego och styrelseledamot på forskningsinstitutet Pioneer Centre for AI, var oenig och menade att det först och främst behövs mer utbildning inom AI.

– Jag tror att det finns mer arbete att göra när det gäller vad som krävs för att få människor att använda AI i de sammanhang som vi vill att de ska användas. Och där tror jag att vi måste arbeta mer med att utbilda människor i att använda det i stället för att prata om en nordisk strategi och om vad vi borde arbeta med lokalt och regionalt, sade hon och fortsatte.

– Självklart ska vi ha samtal med de nordiska länderna. Men vi ska också ha samtal med EU, USA, Kina och alla andra. Jag tror inte att vägen framåt är att Norden ska göra något och sen ska Kina göra något annat.

Hon menade också att Norden är väldigt byråkratiska, något som kan hindra innovationen framöver.

– Jag tror också att vi ofta får höra att vi är byråkratiska och inte lika innovationsinriktade som man är i andra länder. Vi måste också komma ihåg att vi naturligtvis måste vara etiska, men vi måste också driva innovation så att människor och företag vill stanna kvar i landet, sade hon.

(News Øresund)