Danmark
Det här innebär de danska speciallagarna mot gängkriminalitet

För att bekämpa den organiserade brottsligheten införde den förra danska regeringen två speciallagar; ”bandepakken” och ”skärpta straffzoner”. Lagarna har skärpt straffen för brott relaterade till organiserad brottslighet, och har under senare tid inspirerat den politiska debatten även i Sverige. Men vad innebär lagarna i praktiken?
Bandepakken
2017 röstade det danska folketinget genom bandepakken, ett paket mot gängrelaterad brottslighet. En bred majoritet, bestående av de dåvarande danska regeringspartierna Venstre, Konservative och Liberal Alliance, stödpartiet Dansk Folkeparti samt oppositionspartiet Socialdemokratiet, stod bakom förslaget som presenterades av justitieminister Søren Pape Poulsen (Konservative).
Paketet innehåller flera olika delar, bland annat en rad straffskärpningar. Straffen för vapenbrott höjdes med hälften, straffen för systematisk och organiserad utpressning skärptes med en tredjedel och personer som dömts för gängrelaterad brottslighet skulle även i upp till 10 år kunna förbjudas från att vistas i de geografiska områden där brotten begåtts. Överträdelse av detta förbud skulle resultera i fängelse för gängmedlemmarna. Därutöver stoppades möjligheten att använda lokaler som samlingsplatser eller klubblokaler för exempelvis kriminella motorcykelgäng. Dessutom fick polisen ökade resurser till att bekämpa gängbrottslighet, och avhopparverksamheter fick ökat stöd.
Skärpta straffzoner
2018 kom nästa danska straffskärpning relaterad till organiserad brottslighet. Venstre, Liberal Alliance, Konservative, Dansk Folkeparti och Socialdemokratiet röstade igenom ett lagförslag om skärpta straffzoner. En ny lag som trädde i kraft i januari 2019.
Lagen innebär att polisen kan peka ut särskilda geografiska områden där brott ska följas av högre straff under en begränsad period. Brott som innefattar exempelvis våld, hot, utpressning och skadegörelse leder till fördubblade straff. För att polisen ska kunna införa en särskild straffzon i ett område ska polisen värdera att området har en extraordinär kriminalitetsbild, och den särskilda straffzonen ska enligt den nya lagen ses som ett sätt att återskapa tryggheten i området. Utgångspunkten är att den skärpta straffzonen ska vara tillfällig, och maximalt gälla i tre månader.
Under våren 2019 gällde lagen om skärpta straffzoner i flera stadsdelar i Köpenhamn. Den senaste gången lagen användes var under juni och juli 2020, i stadsdelen Vollsmose i Odense, efter att flera skjutningar under kort tid ägt rum i stadsdelen.
(News Øresund)
-
Danmark6 månader sedan
Från och med 1 januari 2025 är det återigen förbjudet att flagga med utländska flaggor i Danmark – de nordiska flaggorna och Tysklands undantas
-
Danmark12 månader sedan
Danskt trepartsavtal om CO2-avgift för lantbruket klart – visar att 2030-målet för utsläppen nås
-
Näringsliv10 månader sedan
Saab vill bygga nästa generations stridsflygplan
-
Norden12 månader sedan
Möjligt att betala med mobilen över Öresund när Vipps lanseras i Sverige i höst
-
Näringsliv10 månader sedan
Brittiskt företag bygger lyxoutlet i skånska Löddeköpinge – konkurrerar med danska Ringsted Outlet
-
Danmark8 månader sedan
Utan invandring eller stigande fruktsamhet kommer antalet invånare i Danmark att minska kraftigt
-
Politik8 månader sedan
Region Skånes politiker uppvaktar Danmarks regering för att få behålla samarbetet med danska regioner
-
Danmark9 månader sedan
Danska logistikföretaget DSV köper DB Schenker och blir Danmarks näst största företag