Det här innebär de danska speciallagarna mot gängkriminalitet

För att bekämpa den organiserade brottsligheten införde den förra danska regeringen två speciallagar; ”bandepakken” och ”skärpta straffzoner”. Lagarna har skärpt straffen för brott relaterade till organiserad brottslighet, och har under senare tid inspirerat den politiska debatten även i Sverige. Men vad innebär lagarna i praktiken? 

Bandepakken
2017 röstade det danska folketinget genom bandepakken, ett paket mot gängrelaterad brottslighet. En bred majoritet, bestående av de dåvarande danska regeringspartierna Venstre, Konservative och Liberal Alliance, stödpartiet Dansk Folkeparti samt oppositionspartiet Socialdemokratiet, stod bakom förslaget som presenterades av justitieminister Søren Pape Poulsen (Konservative).

Paketet innehåller flera olika delar, bland annat en rad straffskärpningar. Straffen för vapenbrott höjdes med hälften, straffen för systematisk och organiserad utpressning skärptes med en tredjedel och personer som dömts för gängrelaterad brottslighet skulle även i upp till 10 år kunna förbjudas från att vistas i de geografiska områden där brotten begåtts. Överträdelse av detta förbud skulle resultera i fängelse för gängmedlemmarna. Därutöver stoppades möjligheten att använda lokaler som samlingsplatser eller klubblokaler för exempelvis kriminella motorcykelgäng. Dessutom fick polisen ökade resurser till att bekämpa gängbrottslighet, och avhopparverksamheter fick ökat stöd.

Skärpta straffzoner
2018 kom nästa danska straffskärpning relaterad till organiserad brottslighet. Venstre, Liberal Alliance, Konservative, Dansk Folkeparti och Socialdemokratiet röstade igenom ett lagförslag om skärpta straffzoner. En ny lag som trädde i kraft i januari 2019.

Lagen innebär att polisen kan peka ut särskilda geografiska områden där brott ska följas av högre straff under en begränsad period. Brott som innefattar exempelvis våld, hot, utpressning och skadegörelse leder till fördubblade straff. För att polisen ska kunna införa en särskild straffzon i ett område ska polisen värdera att området har en extraordinär kriminalitetsbild, och den särskilda straffzonen ska enligt den nya lagen ses som ett sätt att återskapa tryggheten i området. Utgångspunkten är att den skärpta straffzonen ska vara tillfällig, och maximalt gälla i tre månader.

Under våren 2019 gällde lagen om skärpta straffzoner i flera stadsdelar i Köpenhamn. Den senaste gången lagen användes var under juni och juli 2020, i stadsdelen Vollsmose i Odense, efter att flera skjutningar under kort tid ägt rum i stadsdelen.

(News Øresund)