”De prishöjningar vi ser nu är bara början”

Under pandemin har Orkla Foods Sverige märkt av både försörjningsproblem, ändrade konsumtionsmönster och leveransproblem när det gäller förpackningsmaterial. Till de utmaningarna adderas nu ytterligare svårigheter kring råvaru- och energiförsörjning. Samtidigt understryker Orklas Food Solutions-direktör Kristina Fransson att även den pågående klimatkrisen pressar livsmedelsbranschen.

På entréplan hos livsmedelsproducenten Orkla Foods Sveriges huvudkontor i Malmö finns en restaurang som säljer lunchmat och fika baserad på de egna produkterna. Bakom en fönsterruta syns köket. Kristina Fransson, som är Food Solutions-direktör på Orkla Foods Sverige, tar emot på kontoret ovanför och visar in i en möteslokal med fönster ut mot restaurangen. Orkla Foods Sverige har runt 1 500 anställda i Sverige idag, varav nära 250 i Malmö. Huvudkontoret finns i Malmö, men bolaget har åtta anläggningar som ligger på olika platser i Sverige. Den största fabriken finns i Eslöv.
– Lite över 90 procent av all mat och dryck vi säljer är producerad i Sverige, vilket påverkar oss väldigt mycket nu. Det är en faktor som spelat väldigt stor roll under pandemin och även under det som kommer som följd av kriget, säger Kristina Fransson.

Det är en fördel, menar hon, att ha produktionen nära. Men samtidigt har Orkla påverkats på många olika sätt av både coronakrisen och den nuvarande situation med kriget i Ukraina. Och, tillägger Kristina Fransson, av klimatkrisen.

​

I samma byggnad som huvudkontoret i Malmö finns en restaurang som serverar Orklas egna produkter. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Läget är exceptionellt – tre kriser i en
– Det är ganska svårt att skilja på vad som är följdeffekter av coronapandemin, för de effekterna var inte på något sätt över när kriget startade. Så just nu lever vi i en värld där de bara läggs på varandra och mixas, säger Kristina Fransson.
Det har lett till prisökningar på allt i verksamheten.
– Det som är väldigt speciellt med det här läget vi är i nu är att vi har prisökningar på allt. Det är inte en kategori av skördade grönsaker eller frukt och bär, eller fisk eller kött. Det är på alla råvaror och på alla förpackningsmaterial. Och det är på vår egen energi och på våra transporter. Så egentligen allt vi behöver för att kunna producera och leverera, säger hon och fortsätter:
– Och det är ju egentligen inte så svårt att förstå för producenterna, våra leverantörer, är ju utsatta för precis samma situation. Konstgödselpriset går upp, energi- och bränslepriserna går upp, foderpriserna går upp. Allt går upp. Så det är inte svårt att förstå hur utsatta våra leverantörer är. Ju närmare primärproduktionen du kommer desto mer utsatt blir du ju för exakt det som händer nu, säger Kristina Fransson.
Sedan i höstas då priserna började gå upp har Orkla gått från att försöka att hålla emot prisökningarna till att vara öppen för diskussion om avtalen med leverantörerna.
– Det blev ju ganska tydligt redan i slutet på förra året att det inte är ett alternativ att hålla emot. Vi vill ha fungerande kedjor – sedan är vi ett vinstdrivande företag som ska försöka att hålla uppe vår verksamhet, men det finns inte utrymme för att hålla emot, för det som i så fall kommer att hända är att underleverantörer kommer att gå i konkurs, och det är det absolut sista vi vill.

Ändrade konsumtionsmönster, flaskhalsar och stopp i försörjningskedjorna under pandemin

En del av de problem som finns i försörjningskedjorna uppstod under pandemin. Nedstängning av hamnar och olika flaskhalsar i råvaruleden har förorsakat brist på varor. Även om Orkla inte köper så mycket från Asien är de ändå beroende av och har leverantörer som är beroende av att flödena fungerar, framhäver Kristina Fransson.

– Det är det jag menar med att coronapandemin inte är över. Inte i försörjningskedjorna. Det första året var inte så farligt. Men ju längre tid det gått ju mer utmattade, tömda och felbalanserade blir alla kedjorna. Det pågår i allra högsta grad; svårigheter att få tag på råvaror och förpackningar. Det är på riktigt stora svårigheter. Och det var inte färdigt, vi hade inte ens sett att det börjat vända när kriget startade. Så hela råvaru- och förpackningsförsörjningen var i ett dåligt läge på grund av pandemin och så kommer kriget som påverkar något så enormt framför allt på råvaruförsörjningen, konstaterar hon.

Därutöver påverkade pandemin Orkla i och med att konsumenterna betedde sig annorlunda.

– Folk slutade äta ute och började äta hemma. Det betydde för oss att vi fick kraftigt minskade volymer på vår ena del av affären, food solutions, och ökning på svensk dagligvaruhandel. Det var den stora omsvängningen. Och så har vi haft bunkringsbeteenden under kortare perioder.

Nu ses även ett bunkringsbeteende efter att kriget startade, men det är annorlunda mot det under pandemin och bunkringen verkar inte avta trots att riktigt mycket konserver och torrprodukter har sålts jämfört med under vanliga perioder, berättar Kristina Fransson.

Pressad råvaruförsörjning på grund av kriget – högre konsumentpriser väntas

Med Rysslands invasion av Ukraina har situationen främst förvärrats när det gäller råvaror, och Kristina Fransson understryker att det kommer att bli värre eftersom årets skörd påverkas av kriget:

– Det värsta som har påverkats efter att kriget inleddes är ju råvaruförsörjningen. Men där har vi fortfarande det värsta framför oss. Om man lyssnar i media nu, så framställs det som att vi har problem med försörjningen av framför allt spannmål. Jag tror att gemene man har förstått nu att Ukraina och Ryssland är väldigt viktiga, men det är först nu vi är på väg in i en skördeperiod. Och det är väldigt viktigt att förstå. Vi är inte i det tuffaste läget – det kommer att bli värre.

De senaste månaderna har Orkla varit tvungna att omförhandla sina avtal med producenterna. Priserna måste upp, fastslår Kristina Fransson.

– Jag är ju påverkad av hur vi ser på det som företag och vår inställning är att vi måste höja priserna, annars sätter vi de mindre producenterna i konkurs och jag vill ha den positiva inställningen att det inte bara är vi som har insett detta.

Hon ser framför allt att det är tufft för producenterna som är nära primärproduktionen och särskilt de som är beroende av en kategori eller råvara.

– Är du ett kyckling- eller fiskeföretag så är du extremt beroende av vad som händer i just den kedjan. Vi har så många olika produkter och därmed många olika kedjor och när vi har det riktigt tufft i en så funkar det i en annan. Så därför är det både mindre och väldigt inriktade företag som har det förfärligt nu. De är ju beroende av att dagligvaruhandeln accepterar deras priser nu. De har inte uthållighet att sitta i de långa diskussioner som vi sitter i. Vi tappar lönsamhet när vi sitter i de diskussionerna, men det finns företag som blöder pengar under tiden de diskussionerna pågår. Så jag vet inte om jag vågar svara på det, men min förhoppning är att andra tänker som vi och accepterar prisökningarna och tar ut dem till konsumenterna. För då har vi i alla fall livsmedelsförsörjning.

Orkla Foods Sverige har åtta produktionsanläggningar i Sverige. Den största finns i Eslöv. Foto: News Øresund – Johan Wessman

”Det är en mycket märklig situation”

Kristina Fransson har sett exempel på konkurrenter som har stått utan råvaror för att de inte accepterat prisökningar. Att nu inte försöka att hålla emot prisökningarna är inget hon har varit med om under sina sjutton år i Orkla.

– Det är en mycket märklig situation vi är i. Vårt inköpsteam, som jag är ansvarig för, de jobbar egentligen inte med tuffa förhandlingar. Det handlar inte om att hålla tillbaka utan det handlar om att förstå och diskutera vad som är en rimlig nivå och sedan ska vi ta det vidare ut till handeln. Det har jag inte upplevt under de åren jag har jobbat här. Då har det handlat om tuffa diskussioner och man kunde byta leverantörer, men det är helt irrelevant nu. Vi har haft leverantörer som hör av sig till oss och säger att vi vet att vi har ett liggande kontrakt med er, men vi kommer att bryta det för vi kan inte leverera på det kontraktet vi har med er. Då får ni helt enkelt ingenting.

Orkla har upplevt att förhandlingarna i nästa steg, med dagligvarukedjorna, har varit tuffa. Men under den senaste tiden har förståelsen för att det är en helt speciell situation breddat ut sig i branschen, anser Kristina Fransson.

– Under den senaste en och en halv månaden så har förståelsen ökat för att vi har ett gemensamt ansvar för att hålla försörjningen i gång. Men i början av året var inte tonen alls där. Då möttes vi av att ”det är ett problem om ni har prisökningar”, men nu uppfattar jag det som att det luckras upp.

– Jag vågar inte gissa hur mycket priserna har gått upp jämfört med för ett år sedan, men vi har väldigt mycket kvar. Det är bara början, konstaterar hon.

Klimatkrisen är också en utmaning för livsmedelsbranschen

Men det är inte bara coronapandemin och kriget i Ukraina som påverkar livsmedelsbranschen. Även klimatförändringarna driver på en kris.

–  Man kan ju förenkla och säga att det är pandemin och kriget. Men det är inte hela sanningen för det är också väldigt mycket påverkat av klimatomställningen. Vi har mer extremt väder – vi har det både varmare och kallare, vi har det torrare och blötare – och det är inte bra för råvaror. Under förra skörden var det både för varmt och för blött. Och det är inte bara ett år, utan det är år efter år. Så man kan inte bara säga att det är pandemin utan vi har tyvärr också en klimatomställning som påverkar råvaruförsörjningen, säger Kristina Fransson.

Klimatkrisen kan även ha haft inverkan på konsumentbeteendet. Orkla har märkt av en ökad konsumtion av vegetarisk mat under senare år och även framöver, trots att det tillfälliga bunkringsbeteende innebär en ökad köttkonsumtion, tror Kristina Fransson att det kommer bli ännu mer vegetarisk livsmedelskonsumtion på grund av prisökningarna.

– Fördelen med växtbaserad mat är den ofta är bra för hälsan och alltid bra för planeten. Men den är också ofta prisvärd. Vegetabiliskt protein är mer prisvärt än kött. Så om man tänker att gemene man kommer att få mindre kvar i plånboken efter att ha betalat mer för bostad, räntor, bränsle och el – så finns det mindre pengar kvar till mat. Då borde det logiskt sett vara så att vi skyndar på omställningen till växtbaserad mat, för du får mer näringsrik mat för mindre pengar, säger hon men tillägger:

– Men det är inte säkert att det blir så för det är inte alltid logiskt med konsumentbeteende.

Fokus på inhemsk produktion och konsumtion – närhet till primärleden

Orkla har idag åtta anläggningar i Sverige och en stor del av deras råvaror odlas i södra Sverige. Det har varit en fördel under pandemin och den nuvarande situationen, anser Kristina Fransson, som berättar att Orkla tidigare diskuterat om de överhuvudtaget skulle ha all sin produktion i Sverige på grund av de höga lönekostnaderna.

– Men det har vi lagt bakom oss. Det är så uppenbart och tydligt att det är en styrka både i konsumentpreferenser och också i varuförsörjningskedjor att vara så lokal som möjligt. För bara några år sedan började ju insikten komma om att konsumentpreferenserna går mer mot det lokala och nära. Men i samband med pandemins start blev det också en insikt som drabbade oss ganska tydligt vilken styrka det är att vi är så lokala.

Just närheten mellan de olika leden i livsmedelskedjan anser hon är en fördel även i den nuvarande situationen för livsmedelsbranschen i Skåne.

– Om jag tänker utifrån Skåne och den totala mängden som finns inom livsmedelsbranschen så har vi en väldig fördel med mycket livsmedelsproduktion – vi har mycket odling i södra Sverige. Ju närmare du är, desto enklare är det då beroendet av de långa kedjorna minskar. Jag vågar inte sia om det räcker till att vi kommer bättre ur det, men jag kan i alla fall konstatera att ju närmare du har mellan primärproduktion och färdigproducerad vara desto bättre flöden har du och desto mindre blir du påverkad av de här extrema prisökningarna. Det är i alla fall en fördel, men om det räcker vågar jag inte uttala mig om, säger Kristina Fransson.

(News Øresund – Thea Wiborg)

Denna intervju är gjord i samband med analysen Skånsk konjunktur som Øresundsinstituttet har gjort på uppdrag av Sparbanken Skåne. Rapporten publicerades den 24 maj och finns att läsa här.