Svenska ministrar hämtar inspiration för det brottsförebyggande arbetet i Danmark

Planen för socialt utsatta områden och ungdomskriminalitetsnämnder är några av de åtgärder mot segregation och kriminalitet som integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) och socialminister Lena Hallengren (S) har blivit inspirerade av under ett besök i Danmark. Under två dagar besöker de två ministrarna Köpenhamn och Malmö med syftet att studera olika insatser för ökad integration, minskad segregation och brottsbekämpning.  

– Vi vill uppnå konkreta åtgärder för att bryta segregationen. Vi har sagt att vi ska vända på varje sten. Då måste vi inte bara vända på stenarna i Sverige utan också i andra länder. Och här är ju Danmark ett av de länder som jobbat länge med det, säger integrations- och migrationsminister Anders Ygeman på en pressträff på Sveriges ambassad i Köpenhamn under sitt och socialminister Lena Hallengrens besök i Danmark där News Øresund var på plats.

Det är även en fördel att de två länderna liknar varandra på många sätt.
– Det är inte lätt att resa var som helst i världen och plocka med sig något hem, men vi har mycket mellan Danmark och Sverige som liknar varandra både i relation till integration, segregation och gängkriminalitet. Så det är högst relevant, säger socialminister Lena Hallengren.

Särskilda insatser för unga på väg ut i kriminalitet

Hon är bland annat intresserad av att se närmare på de så kallade Ungdomskriminalitetsnämnderna i Danmark där barn och unga mellan 10–17 år som misstänks för eller som har begått brott kan kallas till samtal med bland annat representanter från polis, kommun och kriminalförsorgen. Det är ett initiativ som den tidigare borgerliga regeringen i Danmark beslutade om för att säkerställa tidiga insatser för icke-myndiga på väg ut i kriminalitet. Under 2020 hade Ungdomskriminalitetsnämnden drygt 1 000 nya ärenden och i sex utav tio ärenden beslutades om ett förbättringsförlopp för den unga.

– Vi talar om ungdomskriminalitetsnämnderna i Sverige, men här ser vi mer konkret hur de fungerar och får också medskick kring vad vi ska tänka på om vi är på väg att införa något liknande, förklarar Lena Hallengren.

– Skola, polis och socialtjänstens samverkan tittar vi mycket på i Sverige. Framför allt socialtjänstens roll. De behöver fler verktyg. De kämpar på och vi har utrett lagstiftning och gett olika uppdrag till myndigheter, men det behövs fler verktyg för att kunna gripa in och se till att unga inte hamnar på fel plats, säger hon.

Regeringen tillsatte 2017 en utredning för att göra en översyn av Sveriges socialtjänstlagstiftning och ett nytt förslag till socialtjänstlag är ute på remiss och väntas träda i kraft 2023. Även kommunernas roll i det kriminalitetsförebyggande arbetet har utretts och ny lagstiftning är på väg.

– Vi tittar ju också på om kommuner ska ha lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Det börjar ju tidigt, förskolorna och hela skolsystemet är väldigt viktigt i detta, men också det faktum att kommunerna måste jobba medvetet med detta. Det är aldrig polisen och rättssystemet som kan lösa problemen, de kan lagföra och sätta gränser, men ska vi förhindra rekrytering så är det skola, polis och socialtjänst i samverkan, och det är ju den lokala nivån, säger Lena Hallengren.

I Danmark har det funnits ett formaliserad samarbete mellan skola, socialtjänst och polis, under namnet SSP-samarbete, sedan 1975 och arbetssättet är implementerat i alla landets kommuner. Även i Sverige finns sedan många år en sådan samverkan i flera kommuner, bland annat Malmö.

Objektiva kriterier för socialt utsatta områden

Anders Ygeman, som bland annat träffat sin danska ministerkollega Kaare Dybvad Bek och arbetsmarknadsborgmästaren i Köpenhamn Jens-Kristian Lütken, framhäver planerna för parallellsamhällen, det som tidigare benämndes ghettolistan, som en intressant åtgärd. I Sverige definierar polisen särskilt utsatta områden där extra insatser krävs, men Anders Ygeman ser en fördel i den danska lösningen där det finns tydliga kriterier för dessa områden.

– Jag tror att vi måste ha mer distinkta definitioner än vad vi har i Sverige idag. Polisens lista, som jag tycker är bra, bygger ju både på objektiva kriterier och på mjuka kriterier, underrättelsesinformation och upplevelser. Och det är ju bra, men det som är styrkan i den danska listan är att det är objektiva kriterier så kommunerna, som står för mycket av det förberedande arbetet, kan veta om de lyckas med någonting. Det blir tydligare vad som ska förändras för att gå åt rätt håll och komma ur listan. Och det är också tydligare krav på kommunerna om man missköter sig. Där tycker jag är styrkan med den danska listan, säger Anders Ygeman till News Øresund.

Sedan 2010 har Danmark varje år publicerat listor på utsatta områden. Tidigare kallades det ghettolistan, men 2021 byttes begreppet till parallellsamhällen. Ett område definieras som ett parallellsamhälle om det har minst 1 000 invånare, andelen invandrare eller barn av invandrare från icke-västliga länder är mer än 50 procent samt att minst två av fyra kriterier om kriminalitet, förvärvsfrekvens, inkomst och utbildningsbakgrund är uppfyllda.

– ­­Det handlar om vad vi kan göra för att förändra områdenas sammansättning. Det är spännande att se vad danskarna gör för att inte fylla på med fler som är beroende av bidrag för sin försörjning, som är arbetslösa eller som kommer direkt som nyanlända, säger Anders Ygeman.

En av åtgärderna som används i Danmark är att riva eller ombilda allmännyttiga bostäder. Det anser Anders Ygeman inte är relevant för Sverige, men däremot ser han med intresse på reglerna för inflyttning i de socialt utsatta områdena.

– De har ett system där de ger förtur för människor som arbetar eller studerar att bosätta sig ett socialt utsatt område. Vill man förändra strukturerna så kanske det både handlar om att hålla borta folk som inte har en egen försörjning och ge förtur för folk som jobbar. Det är ganska kloka idéer som vi kanske bör låta oss inspirera av i Sverige, säger Anders Ygeman.

(News Øresund – Thea Wiborg)

Läs mer: Svensk minister hämtar inspiration från dansk kamp mot social dumping