Svenska för kulturchefer – danskar i Malmö söker språkets poesi

Under våren har tio danska kulturchefer och kulturarbetare i Malmö gått en gemensam kurs för att bli bättre på svenska. Målet är att finna poesin i språket – och att utbyta erfarenheter om hur det egentligen är att arbeta i Sverige.

Innanför dörrarna till Teaterhögskolan i Malmö sitter sju av tio personer som nyligen avslutat den sista av sex svensklektioner tillsammans. Samtliga är kvinnor, samtliga är danskar och samtliga arbetar inom kultursektorn i Malmö eller Skåne – de flesta som chefer.

Här sitter Malmö Stadsteaters teaterchef, vd:n och konserthuschefen samt publikutvecklingschefen för Malmö Live Konserthus, Region Skånes kulturchef, Form/Design Centers vd, Malmö Konstmuseums kurator, och dagens värd: rektorn för Teaterhögskolan. Konsthögskolans prefekt har redan hunnit gå, medan Malmö Konstmuseums chef och Region Skånes kultur- och hälsostrateg inte kunde vara med på dagens lektion.

De danska kursdeltagare som läst svenska under våren är (övre raden) Maria Frej, vd och konserthuschef på Malmö Live Konserthus; Anne Thomasen, kurator på Malmö Konstmuseum; Dorte Bo Bojesen, vd för Form/Design Center; (nedre raden) Kitte Wagner, teaterchef för Malmö Stadsteater; Line Breuning, publikutvecklingschef på Malmö Live; Gitte Wille, kulturchef på Region Skåne; Ditte Maria Bjerg, rektor för Teaterhögskolan i Malmö; (övriga deltagare – ej på bilden) Maj Hasager, prefekt för Konsthögskolan i Malmö; Anita Jensen, kultur- och hälsostrateg på Region Skåne; och Kirse Junge-Stevnsborg, chef för Malmö Konstmuseum. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Svenskkursen, som de själva tagit initiativet till, är inte de tios första kontakt. Sedan tidigare har de en Facebookgrupp för danska chefer i Malmö.

– Vi har setts sedan 2019, berättar Ditte Maria Bjerg, rektor för Teaterhögskolan.

– När jag var ny var jag väldigt glad över att kunna prata med någon annan om hur det är att vara dansk chef i Malmö, vilka kulturskillnader finns det. Jag fick bra tips och råd, till exempel om att prata långsammare, fortsätter Maria Frej, vd och konserthuschef för Malmö Live Konserthus.

– Jag tror också att vi tycker att det är roligt; vi är så många danska chefer i Malmö. Vi har kunnat prata om skillnader, skratta lite, jämföra misstag. Vi sågs inte så ofta, förut var det kanske till jul och sommar som vi drack en öl, så nu plötsligt ses vi oftare, säger Kitte Wagner, teaterchef för Malmö Stadsteater.

Att mötas har också varit ett sätt för kulturcheferna att ventilera sådant som skiljer sig mellan kulturbranscherna i Danmark och Sverige, som att stödsystemen och regelverken är olika och att kommunikationen på arbetsplatserna inte upplevs likadan som i Danmark.

Gitte Wille, kulturchef på Region Skåne, tog tillsammans med kollegan Anita Jensen, kultur- och hälsostrateg, initiativ till svenskkursen. Syftet var att bli bättre på sådant som ”en” och ”ett”, men också att finna poesin i det svenska språket.

Resultatet av kursen: en intervju som genomfördes helt på svenska. Kitte Wagner, Malmö Stadsteater, och Maria Frej, Malmö Live Konserthus diskuterar. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Under kursens gång har deltagarna fått lära sig om allt från svenskt uttal av ”a” till grammatiska skillnader mellan språken, när svenska förkortningar får ha punkt och ej, samt ord som skiljer sig mellan danska och svenska.

– Vi har också fått lära oss det där med ”pennan i munnen”, alltså hur man uttalar sje-ljudet, säger Kitte Wagner och de sju danskarna demonstrerar tekniken i en kör av ”sju”, ”sjuttiosju” och ”sjuksköterska”.

I och med att de flesta är chefer har de fått öva en del på ”chefslingo”, som hon uttrycker det, till exempel att man i Sverige börjar ett mejl med ”bästa” och inte ”kära”.

– En annan sak är att om någon säger ”snälla” betyder det inte samma som på danska, då skulle vara jätteintimt. På svenska betyder det mer ”please”, säger Ditte Maria Bjerg och de andra instämmer att detta varit en ögonöppnare.

– Jag trodde att jag var jättesnäll, säger Gitte Wille och alla skrattar.

– Så skulle man inte säga på danska, om man inte var bestemor, fortsätter hon.

Ytterligare en lärdom är att det svenska talspråket ligger närmare skriftspråket än vad som är fallet med danskan. Danskarna har fått öva på att tala långsamt och tydligt och att inte svälja slutet av orden, för att göra det lättare för svenskar att förstå vad de säger.

– Sedan dess har jag skrivit ner tal och faktiskt lutat mig lite mer mot dem, för då kommer jag ihåg att säga hela orden, säger Ditte Bjerg.

”Att man har fått fokus på språket och grammatiken gör att man hör när man råkar säga fel”, säger Line Breuning, publikutvecklingschef på Malmö Live. Foto: News Øresund – Anna Palmehag

Några av kursdeltagarna har nyligen börjat arbeta i Sverige, medan andra har ganska lång erfarenhet, men det betyder inte nödvändigtvis att de provat att prata så mycket svenska.

– För min del har det varit att jag har jobbat på företag där man talat engelska. Och så går det fem år på det viset och sedan tänker man ”äh”, säger Dorte Bo Bojesen, vd för Form/Design Center i Malmö, och låter förstå att det där med svenskan inte direkt blivit av senare heller.

I stället för att bara byta ut vissa ord har danskarna nu blivit uppmanade att försöka prata svenska helt och hållet. På kursen har de kunnat testa det, i en trygg miljö där någon ändå korrigerar dem när de säger fel.

– Svenskarna är väldigt artiga, det är ingen som rättar oss. Ingen på jobbet skulle komma och säga att det heter inte ”ett”, det heter ”en”. På det viset är vi ju ganska ambitiösa, som går kurs i svenska fast Köpenhamn ligger så nära, säger Gitte Wille och ler.

News Øresund – Anna Palmehag