Connect with us

Intervjuer

En svensk med mission att höja statusen på dansk danskonst

Publicerad

den

Danjel Andersson, direktör och konstnärlig ledare för Dansehallerne i Köpenhamn. Foto: Lærke Posselt

Med sig från Sverige har Danjel Andersson en helt annan syn på dansen än han upplever i Danmark. Som konstnärlig ledare för Dansehallerne i Köpenhamn vill han medverka till att höja statusen på dans och skapa mer samarbete mellan genrer och över gränser. Att samarbeta mer med andra nordiska aktörer tror han blir viktigare i framtiden för att kunna hålla sig inom en tågresedistans på sex timmar – med målet om att öka internationell co-produktion utan att skada miljön och klimatet.

Svenska Danjel Andersson har varit direktör och konstnärlig ledare för Dansehallerne i Köpenhamn sedan maj 2019. Han kommer från en liknande position i Stockholm och upplever att dansen har en mycket högre status i Sverige än i Danmark.
– Redan innan jag började jobba här funderade jag över varför dansen inte är så utbredd i Danmark. Som konstform har dansen väldigt låg status. Det finns en bild av dans som något elitistisk även om det inte alls är så i uttrycksformen. Så det var en kulturchock att komma hit. För det stämmer inte överens med hur dansen tas emot i resten av världen. Det ville jag söka ett svar på, säger han, och tillägger att han i Dansehallernes vision har lagt till att höja statusen på dans som konstform.

Det finns givetvis inte något enkelt svar på frågan om dansens status i Danmark. Danjel Andersson pekar bland annat på sättet att prata om dans, sämre finansieringsmöjligheter och bristen på samarbetstänkande.
– I Danmark pratar man om samtida dans som ”modern dans” – men modern dans var ett gammalt begrepp redan på 80-talet. Det som dominerar här idag är dans som använder sig av kroppens uttryck för att uttrycka teaterns narrativ. Och sedan om balett. Det finns en stark balett-tradition i Danmark som härstammar från Bournonvilles tid. Så i Danmark är det antingen dansteater eller balett som gäller. Allt annat än det är elitistiskt i danskarnas ögon. Och samtidigt är få intresserade av dans. Så ser det inte ut internationellt, där ses dansen som en föregångare, säger Danjel Andersson, som under sin tid som chef för Moderna dansteatern i Stockholm bytte till namnet MDT just för att undkomma kopplingen till modern dance och orsaka missförstånd internationellt där begreppet Contemporary oftare används.

Han hade även med sig idéer, bland annat från sitt arbete med en plattform för internationell performance, om att öka samproduktionen med andra aktörer och bli mer internationell.
– Så allt det ville jag ju gärna säga till danskarna. Men de vill ju helst inte höra en svensk som talar om för dem vad de ska göra. Det var ingen bra strategi. Jag blev faktiskt uppkallad till PUS efter att ha skrivit en text i ett nyhetsbrev om hur Danmark hade missförstått dansen, och fick veta att så gör man inte i Danmark, berättar Danjel Andersson och tillägger:
– Det var ju ett märkligt beteende och mycket maktfullkomligt, men de hade ju rätt, en lite mer ödmjuk position hade varit på sin plats.

 

Danser och koreograf BamBam Frost med verket YES som uppfördes i Dansekapellet, som en del av Dansehallernes maj-program precis efter återöppningen av dansk scenkonst som varit nerstängt periodvis under coronapandemin. Foto: Märta Thisner

Dansekologi istället för näringskedja

Men ord är viktiga. Det återkommer Danjel Andersson till senare i samtalet medan han går runt i Köpenhamn med Teamsmötet i telefonen.
– En annan grej som jag har uppmärksammat, och som jag har satt mig för att ändra på, är ett ännu ett ordval. Det är ju så att danskarna är bra på att ändra uppfattning. Och här håller jag på att lyckas. I Danmark beskrivs dansen ibland som en ”fødekæde” där meningen ju är att både små och stora aktörer behövs, men metaforen innebär ju egentligen att den stora äter den lilla och att den största inte blir uppäten. ”Words matter”. Det är viktigt vad man säger. Systemet är utformat så i Danmark; det blir sämre förutsättningar för de små. Så jag tycker att det måste heta ekologi, allting hänger ihop och alla behövs, även små plankton. Vi är som ett ekosystem och för att det ska fungera ska alla vara med, förklarar han och tillägger att det nu kommit fram ett projekt hos Projektstøtteudvalget for Scenekunst (PUS) i Statens Kunstfond, som kallas dansekologin.

 

Det nordiska ännu mer viktigt för samproduktion framöver

Danjel Andersson har arbetat med scenkonst på olika sätt. Han är utbildad i teatervetenskap vid Stockholms universitet och har bland annat jobbat på Stockholm och Uppsala stadsteater, startat en kulturtidskrift och en plattform för internationell performance.
– Det är min förmåga att kommunicera över genregränserna som har varit viktig i min karriär. Det finns olika kultur inom dans- och teatervärlden, faktiskt, även om man kan tro att det är lika, säger han.

Just nu arbetar Danjel Andersson med att introducera dans till nya grupper, utveckla så kallade cutting-edge performances och skapa förutsättningar för fler samproduktioner. Dansehallerne har bland annat ett genreöverskridande samarbete med Betty Nansen teatret såväl som konstcentret Copenhagen Contemporary.

Det internationella perspektivet återkommer ofta i Danjel Anderssons resonemang. Och därmed även det nordiska. Han har tidigare arbetat med flera nordiska projekt och samarbeten och nu ser han det som än mer aktuellt i relation till att minska resandet.
– Vi pratar om train distance – vart kan vi ta oss på sex timmar med tåg. Det gäller i relation till såväl träning, undervisning och föreställningar. Alla tåg går via Köpenhamn, så det är naturligt att vi skulle satsa mer på att göra Köpenhamn till hubb. Vi ska samtidigt satsa mer på internationell co-produktion, men det ska inte driva på växthuseffekter. Det är viktigt, säger han.

Men, resonerar Danjel Andersson, det finns nog även en personlig anledning till att han vill fokusera mer på dansk-svenskt samarbete.
– Just nu är det många svenska chefer inom dansen i Danmark. Vi har kommit via lite olika vägar, men vi är ungefär lika gamla och alla är svenska män, säger han och syftar på kollegorna Pontus Lidberg på Dansk Danseteater, Tim Matiakis på Corpus, Det Kgl. Teater samt Rasmus Ölme på Den Danske Scenekunstskole.
– Det som händer när folk har växt upp i ett land, och har ena foten kvar där, är att strömmen finns naturligt. Så på ett personligt plan ser vi mer på samarbete. Men på produktionsnivå är det inte så. Det finns inte så stor kommunikation mellan institutionerna.

Att Danjel Andersson hamnade i Danmark finns det flera anledningar till, personliga såväl som yrkesmässiga. Han har alltid längtat efter att jobba i en internationell kontext och tittat mot Europa. När han träffade sin danska partner och de fick barn valde de Danmark framför Sverige.
– Planen var att jag skulle pendla till MDT, men den tidigare chefen på Dansehallerne, Efva Lilja, slutade tidigare än hennes uppdrag egentligen löpte ut och då dök jobbet upp. Och det kändes perfekt att söka, säger han.

 

Danjel Andersson i Kedelhuset i Carlsberg Byen som det finns planer på att bygga om till ett stort dans- och koreograficenter. Ett samarbete mellan Bygningsfonden Kedelhuset, Udviklingsselskabet Carlsberg Byen P/S og donationer från en rad fonder ska göra det till verklighet. Det finns dock ännu inte ett datum för byggstart. Foto: Lærke Posselt

En smalare finansiering i Danmark än i Sverige

Till skillnad från många andra pekar Danjel Andersson på att det finns för få finansieringsmöjligheter i Danmark jämfört med Sverige. Inom scenkonsten står dansen i skuggan av teatern, menar han. Till exempel i PUS (Projektstøtteudvalget for Scenekunst).
– Det är en annan skillnad; makten är inte lika koncentrerad i Sverige som i Danmark. I en referensgrupp i Danmark kan det sitta fyra personer och bara en är en representant med danskompetens. Så en person får mycket att säga till om vilka konstprojekt som ska få stöd. Och där har vi ett problem. I Sverige finns det fler referensgrupper som bedömer och det kan vara upp till sju personer med danskompetens som bedömer ansökningarna.

Och inom de privata fonderna i Danmark saknas också fokus och kunskap kring dansen anser han.
– Bland de privata fonderna är det enbart Bikuben och Augustinus som har danskompetens som gör att de kan bedöma en ansökan med fackspråk från dansens värld. De andra följer efter PUS. Har du ett godkännande från PUS så får du också det i många av de andra fonderna, anser Danjel Andersson.
– Det är därför att det behövs en internationell marknad för att co-producera. Då är det konstnären som äger produktionen och söker finansiering från flera olika ställen.

 

Snabba beslut – på gott och ont

En annan skillnad som han märkt är att det kan tas snabba politiska beslut i Danmark som påverkar konstinstitutionerna.
– Som till exempel när Dansens Hus och Dansescenen skulle slås ihop, och bytte namn till Dansehallerne. Det gick snabbt från beslut till verkställande. Det har varit sådana diskussioner om sammanslagning i Sverige, men de blir aldrig genomförda på det sättet.

Samtidigt trivs Danjel Andersson med mer snabbfotade beslut.
– Jag måste säga att danskarna är öppna och mycket bättre på att ändra uppfattning. Det kan dels vara så att man bemötts av ”det har vi gjort förut, du säger inget nytt”, men även ”Let’s try it!”.
– Jag lokaliserar just nu öppna dörrar och det kan gå väldigt snabbt i Danmark när man först får till ett samarbete. Vilket passar mitt temperament väldigt bra – trots att jag är svensk, säger han och skrattar lite.

(News Øresund – Thea Wiborg)
Denna intervju är gjord i förbindelse med analysen: Dansk-svenskt kultursamarbete – en intervjurapport som publicerades av Øresundsinstituttet i juli 2021.

 

Fakta: Dansehallerne

Dansehallerne beskriver sig själv som ett nationellt resurscenter för dans och koreografi. De arbetar bland annat med föreställningar, publikutveckling, forskning och talangutveckling. Detta genom samarbete, co-produktion och internationellt nätverk. Dansehallerne etablerades 2009 som en fusion mellan Dansens Hus och Dansescenen och hade då scen och lokaler i Tap E i Carlsberg Byen. Idag har Dansehallerne kontor på H.C. Andersens Boulevard, men ingen egen scen utan föreställningar och aktiviteter görs på olika platser och scener runt om i Köpenhamn och resten av Danmark. Det finns planer på att bygga om Kedelhuset i Carlsberg Byen till ett nytt dans- och koreograficenter för Dansehallerne, men finansieringen är ännu inte helt klar.

 

Svenska kulturchefer i Köpenhamn 

Danjel Andersson, direktør og kunstnerisk leder, Dansehallerne
Pontus Lidberg, kunstnerisk leder, Dansk Danseteater
Tim Matiakis, kunstnerisk leder, Corpus, Det Kgl. Teater
Rasmus Ölme, professor i dans/koreografi, Den Danske Scenekunstskole

Från augusti 2022 får dessutom danska Operan en svensk operachef när Elisabeth Linton, som idag jobbar på Malmö Opera, tar över posten.

 

Läs mer

Få vårt nyhetsbrev

Aktuella nyheter

Infrastruktur22 oktober, 2021

Ny utredning visar möjliga stationslägen i Malmö för en Öresundsmetro

En Öresundsmetro mellan Malmö och Köpenhamn kan även resultera i ett tunnelbanesystem inne i Malmö. Tre möjliga lägen för de...

Politik22 oktober, 2021

Liberala Venstre och Nye Borgerlige valsamarbetar i 40 danska kommuner

I 40 av Danmarks kommuner har det liberala partiet Venstre ingått i ett så kallad valförbund med nationalkonservativa partiet Nye...

Arbetsmarknad22 oktober, 2021

600 svenska arbetssökande och 15 danska företag väntas till jobbmässa den 27 oktober

På onsdagen den 27 oktober arrangeras en dansk-svensk jobbmässa i Hyllie i Malmö och cirka 600 svenska arbetssökande väntas dit....

Politik22 oktober, 2021

Regeringen presenterar ny strategi som ska stärka Sveriges besöksnäring

Regeringen presenterade under måndagen en ny besöksnäringsstrategi som ska stärka samarbetet bland besöksnäringens aktörer. Sverige ska återigen bli ett attraktivt...

Infrastruktur22 oktober, 2021

Fritidstrafiken över Öresundsbron fortsätter återhämta sig

Fritidstrafiken över Öresundsbron fortsätter att återhämta sig och närma sig nivåerna från före coronapandemin. I vecka 41 var fritidstrafiken över...

Samhälle21 oktober, 2021

Förbudet mot elsparkcyklar tas bort i Köpenhamn – inför parkeringsfri zon

För ett år sedan förbjöds elsparkcyklar i Köpenhamn. Nu är de tillbaka men får inte parkeras i innerstadsområdet utan att...

Hållbarhet21 oktober, 2021

Vestas förväntas bygga världens mest kraftfulla vindkraftverk utanför New York

Via ett pressmeddelande har danska vindkraftstillverkaren Vestas meddelat att oljebolagen Equinor och BP gjort en föredragen leverans på 138 vindkraftverk...

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.