Danska valet: regeringen avgår – Lars Løkke Rasmussen (V) pekar på Mette Frederiksen (S) som ny regeringsbildare

Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen på väg till Fællessalen på Christiansborg Slot sent på onsdagskvällen för att hålla segertal för sina partikamrater och för media. Men även om valet gav det röda blocket majoritet i Folketinget pekar danska medier på att det kommer att bli en svår regeringsbildning genom olika ultimata krav från de övriga röda partierna. Foto: Thea Wiborg – News Øresund

Det röda blocket i dansk politik fick vid onsdagens folketingsval en klar majoritet med 91 mandat mot 75 för det regerande blå blocket. Valresultatet präglas av stora svängningar inom blocken. Vinnarna finns på båda sidor blockgränsen och partierna kring mitten står starka medan Dansk Folkeparti och Liberal Alliance upplevt ett historiskt stort ras i väljarstödet. Såväl avgående statsministern Lars Løkke Rasmussen som de röda partierna pekar nu på Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen som ny regeringsbildare. Hennes uppdrag blir dock svårt och väntas ta lång tid – oenigheten inom det röda blocket är stor när det gäller bland annat utlänningspolitik, finansiering av reformer och pensionsåldern.

Sent på torsdagseftermiddagen meddelade Lars Løkke Rasmussen att han gett drottningen rådet att låta Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen försöka bilda en ny dansk regering.
– Jag har rådgivit drottningen till att utnämna Mette Frederiksen till kunglig undersökare med inriktning mot att bilda regering. Detta rådet har drottningen följt. Därför har drottningen inkallat Mette Frederiksen, säger Lars Løkke Rasmussen till media som väntar utanför Amalienborg slot.

REGERINGEN AVGÅR: Den blåa borgerliga danska regeringen avgår meddelade statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) vid ett besök hos drottningen några timmar tidigare på torsdagen. Klockan 14 idag inleddes en så kallad drottningrunda där två representanter från varje parti i skrift och tal pekar på vem de anser ska vara kunglig undersökare, regeringsbildare och statsminister. Det är denna process som nu gått vidare med att Mette Frederiksen kallas till drottningen.

METTE FREDERIKSEN HAR NU UPPDRAGET ATT BILDA NY REGERING: Lars Løkke Rasmussen säger att han gärna vill  fortsätta som statsminister för en ny mittenregering som han anser är det bästa alternativet för Danmark. Venstre och Socialdemokratiet har tillsammans en majoritet i Folketinget. I samband med sitt besök hos drottningen fick han frågan om det är realistiskt med en mittenregering och då svarar han enligt Berlingske “att vi ska respektera processen” och därför gav han drottningen rådet att låta Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen försöka bilda regering. Mette Frederiksen har tidigare meddelat att hon avser att bilda en rent socialdemokratisk regering med brett stöd och då främst från övriga röda partier. Likaså ser de röda partierna ser nu ut att peka på Mette Frederiksen som ny regeringsbildare – men det kommer inte att ske utan motkrav. Danska medier pekar på att Mette Frederiksen får det tufft att bilda en ny regering eftersom de andra röda partierna meddelat att det finns flera ultimativa krav för att stötta henne som ny statsminister. Oenigheterna gäller främst utlänningspolitiken och den ekonomiska politiken. Under Mette Frederiksens ledarskap har Socialdemokratiet skärpt sin utlänningspolitik där man står nära Venstre och Dansk Folkeparti.

RAS FÖR DANSK FOLKEPARTI OCH LIBERAL ALLIANCE – PARTILEDARE AVGÅR: Dansk Folkeparti tappar 21 av 37 mandat i Folketinget. Liberal Alliance förlorade 9 av 13 mandat och partiledaren Anders Samuelsen tappade sin plats i Folketinget. På torsdagen meddelande han i en intervju med Berlingske att han avgår som partiledare.”Jag hade hoppats att vi kunnat få ett bättre samarbete på den blå sidan, men det kunde vi inte, och det blir både vi och Dansk Folkeparti straffade för”, säger Anders Samuelsen i intervjun. Raset för Dansk Folkeparti är det största nederlaget för ett danskt parti de senaste 100 åren summerar Politiken.

STRAM KURS KOM INTE IN I FOLKETINGET. Av de tre nya partier som ställde upp i folketingsvalet var det endast det invandringskritiska och konservativa partiet Nye Borgerlige som klarade spärrgränsen på två procent och kom in i Folketinget. Danmarks avgående statsminister Lars Løkke Rasmussen (V) var på onsdagkvällen tydlig med att de inte kommer att samarbeta med Nye Borgerlige. Stram Kurs med den kontroversiella och rastistdömda partiledaren Rasmus Paludan och Partiet Klaus Riskær Pedersen hamnade under spärrgränsen och kom inte in i Folketinget.

OMVÄLVNING AV DANSK POLITIK OCH POLITISK JOURNALISTIK. “De senaste 5 veckorna har skapat ett större uppbrott i dansk politik än de föregående 18 åren” skriver Politiken i en mediekommentar. “Hvilken lettelse: I går lukkede og slukkede vi ikke bare for den nyere danmarkshistories længste valgkamp. Vi afsluttede også næsten 20 års åndløs fastfrysning af både dansk politik og dansk politisk journalistik. Som valgkampen er skredet frem, er det blevet stadig tydeligere, at Danmarks politiske landskab er i færd med at slå dybe, smukke revner”.

PARADOXERNA. Venstre gjorde ett oväntat bra val och ökade med 9 mandat i Folketinget, mest av alla partier, medan Konservative ökade med 6 mandat. Ändå tappade Venstre och det blå blocket regeringsmakten genom raset för Dansk Folkeparti och Liberal Alliance. Socialdemokratiet gick marginellt tillbaka räknat i väljarstöd men fick ändå ett nytt mandat. Trots den uteblivna väljarframgången betecknas Socialdemokratiet och Mette Frederiksen som vinnare genom att framgångarna för Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti gav det röda blocket majoritet i Folketinget.

Resultatet vid folketingsvalet 5 juni 2019
procent (resultat i folketingsvalet 2015)

Socialdemokratiet: 25,9 (26,3)
Radikale Venstre: 8,6 (4,6)
Socialistisk Folkeparti: 7,7 (4,2)
Enhedslisten: 6,9 (7,8)
Röda blocket: 49,1 procent (91 mandat)

Alternativet: 2,9 (4,8) (5 mandat)

Röda blocket inkl Alternativet: 52,0 (96 mandat)

Venstre: 23,4 (19,5)
Konservative Folkeparti: 6,6 (3,4)
Liberal Alliance: 2,3 (7,5)
Dansk Folkeparti: 8,7 (21,1)
Kristendemokraterne: 1,7 (0,8)
Klaus Riskær Pedersen:  0,8 (-)
Blå blocket:  43,5 procent (75 mandat)

Nye Borgerlige: 2,4 (-) (4 mandat)
Stram Kurs: 1,8 (-)

Blå blocket inkl Nye Borgerlige:  45,9 procent (79 mandat)

Valdeltagande: 84,5% (85,9)

Makten skiftar färg. Valet gör att majoriteten i Folketinget skiftar färg från blått till rött, det vill säga att majoriteten växlar från det borgerliga blocket till vänsterblocket.

Valplakat utanför Folketinget i Christiansborg slot under valdagen den 5 juni 2019. Foto: Jenny Andersson – News Øresund

Rörliga väljare. Nästan varannan väljare röstade på ett annat parti än vid valet 2015.

Det första klimatvalet. “Kära unga, detta är det första klimatvalet i Danmarks historia” konstaterade Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen när rösterna var räknade och hon kunde konstatera att det röda blocket får majoritet i Folketinget. Klimatet blev en av de stora valfrågorna. Klimatet, välfärd, barn och utbildning var de fyra huvudpunkter som Mette Frederiksen nämnde i sitt tal.
Valets stora förlorare, Dansk Folkeparti, fick hård kritik för ett uttalande av förra partiledaren Pia Kjærsgaard om alla “klimatosser” när hon skulle förklara partiets kraftiga motgång i det nyligen genomförda EU-valet. Hennes uttalande om klimatosser spreds snabbt via sociala medier.

Morten Messerschmidt valdes in i Folketinget för Dansk Folkepart. Foto: Jenny Andersson – News Øresund

Nästa partiledare för Dansk Folkeparti? Trots att Morten Messerschmidt efter ett succéval till EU-parlamentet 2014 orsakade en politisk skandal när miljonbelopp från EU användes på ett felaktigt sätt fick han i år förtroende att ställa upp i folketingsvalet där han nu säkrat ett mandat i Nordsjällands storkrets. Nu menar Mandag Morgens politiska redaktör Torben K. Andersen att Morten Messerschmidt kan bli nästa partiledare för Dansk Folkeparti. Sedan partiet vid gårdagens val mer än halverats finns det en risk att den nuvarande partiledaren Kristian Thulesen Dahl tvingas avgå.

Grafik: News Øresund. Bilder från partiernas valmaterial

Nye Borgerlige enda av tre nya partier i valrörelsen som fick plats i Folketinget. Tre nya partier fick tillräckligt många så kallade väljarförklaringar för att få ställa upp i folketingsvalet: Nye Borgerlige, Stram Kurs och Partiet Klaus Riskær Pedersen. Men det var endast Nye Borgerlige som klarade spärrgränsen på 2,0 procent för att få mandat i Folketinget. Med Nye Borgerlige får Folketinget ett konservativt parti som har en betydligt mera restriktiv utlänningspolitik än vad Dansk Folkeparti har. Nye Borgerlige kräver ett totalt asylstopp, vill göra integration till ett personligt ansvar, utvisa kriminella utlänningar efter första domen samt säga upp internationella konventioner som är i vägen för deras politik. Lars Løkke Rasmussen meddelade under valnatten att Venstre inte kommer att samarbeta med Nye Borgerlige. Men även partierna som inte kom in i Folketinget kan glädja sig åt att få partistöd fram till nästa val under förutsättning att de fått minst 1 000 röster. Partistöd utgår med 33 kronor per röst vilket för Stram Kurs innebär drygt två miljoner kronor per år. Partiet Klaus Riskær Pedersens ledare med samma namn har meddelat att partiet inte ställer upp i nästa val.

Stram Kurs ledare Rasmus Paludan. Foto: Jenny Andersson – News Øresund

1,8 procent av rösterna räckte inte för att det islamkritiska och konservativa partiet Stram Kurs skulle komma in i Folketinget. Spärrgränsen går vid 2,0 procent. Partiets ledare Rasmus Paludan (i mitten i bilden ovan) är dömd för rasism och har gjort sig känd genom provokativa demonstrationer där han flera gånger bränt koraner. Partiet kräver bland annat att islam förbjuds i Danmark och att man ska utvisa alla som inte är danskar enligt partiets definition, vilket rör sig om flera hundratusen människor. Foto: Jenny Andersson – News Øresund

Röd regering huvudspåret. Mette Frederiksen har varit tydlig med att hon siktar mot att bilda en rent socialdemokratisk regering med ett brett stöd och då främst från de övriga partierna i det röda blocket. Utmaningen är att förena de fyra röda partiernas politik främst när det gäller invandring och den ekonomiska politiken med fokus på finansiering av vallöften och pensionsregler. Socialdemokratiet har skärpt sin utlänningspolitik och där närmat sig Venstre och Dansk Folkeparti. Det har vänt utvecklingen så att S kunnat hämta tillbaka väljare från DF. Samtidigt har S tappat väljare till SF och Radikale som är de stora valvinnarna inom det röda blocket. Det gör att de båda partierna kan ställa tuffa krav på Mette Frederiksen som tidigare uttalat sig om att det i värsta fall kan bli aktuellt med nyval om det inte går att enas om en ny regering. I veckan gick till exempel Radikale Venstre ut med ett ultimativt krav på Socialdemokratiet att det ekonomiska handlingsutrymmet i Danmark ska öka, bland annat genom att öka sysselsättningen. Det bör enligt partiledaren Morten Østergaard ske genom att den framtida regeringen behåller möjligheterna för arbetsgivare att ta in utländsk arbetskraft och slopar planerna på lägre pensionsålder för vissa grupper på arbetsmarknaden. Om Socialdemokratiet inte accepterar detta tänker Radikale Venstre inte stödja dess partiledare Mette Frederiksen som statsminister. – Jag vill gärna säga det helt tydligt: om vi inte är för är vi emot. Vi kommer inte att blunda för detta eller slå dövörat till, säger Morten Østergaard till Børsen. Socialistisk Folkepartis ledare Pia Olsen Dyhr uppger till Berlingske att de kommer att peka på Mette Frederiksen som kunglig undersökare och regeringsbildare men att deras krav är att det blir en regering bestående av flera partier från det röd-gröna blocket. Även Enhedslisten uttalade sig före besöket hos drottningen om att de pekar på Mette Frederiksen som förhandlingsledare i samband med bildandet av en ny regering. De kommer inte motsätta sig en socialdemokratiskt ledd regering om den baserar sig på partier från vänsterflygeln och att Enhedslisten kan acceptera den nya regeringens kurs. Partiet kräver bland annat en mera pengar till välfärd, grön omställning och en mera human utlännings- och integrationspolitik. Ett gemensamt krav från Enhedslisten, Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti är enligt Danmarks Radio att en kommande S-regering driver igenom en bindande klimatlagstiftning med målet att minska utsläppet av växthusgaser med 70 procent till 2030. Om inte Mette Frederiksen lyckas ena det röda blocket finns ytterligare två alternativ för att skapa ett majoritetsstöd för en ny dansk regering. • Lars Løkke Rasmussen har sedan en tid förespråkat en mittenregering med Venstre och Socialdemokratiet och som skulle få egen majoritet. Denna lösning har avvisats av Mette Frederiksen. • Om Socialdemokratiet hamnar på kollissionskurs med Radikale Venstre finns ytterligare en möjlighet där Radikale Venstre istället väljer att stödja en borgerlig blå regering. Detta alternativ ses som osannolikt men när Danmarks Radio gör sin översikt över möjliga regeringskombinationer finns även detta alternativ med.

Socialdemokratiets ledare Mette Frederiksen segertalar i Fællessalen i Christansborg slot inför partikolleger och media. Foto: Thea Wiborg, News Øresund

Intresserade Köpenhamnare kunde följa bland andra Mette Frederiksen från stora bildskärmar utanför Christiansborg slot. Foto: Jenny Andersson – News Øresund

Yngsta statsministern. Mette Frederiksen (S) kan bli Danmarks yngsta statsminister någonsin om hon lyckas skapa enighet med de övriga partierna i det röda blocket. Hon är född 1977 i Aalborg. Hon har studerat administration och samhällskunskap och har en master i Afrika-studier.
Sedan 2001 har hon suttit i Folketinget och har tidigare varit arbetsmarknadsminister och justitieminister. Hon blev partiledare juni 2015 efter Helle Thorning Schmidt som avgick efter valförlusten. (News Øresund)

Allsång. Traditionen med danska politiker som är med och sjunger allsång levde utanför Christiansborg slot under valdagen. Foto: Jenny Andersson – News Øresund