Dansk-svensk delförlust i EU-domstolen: direktiv om minimilöner inom unionens kompetens

Det blev inte något klockrent svar på frågan vem som vann när EU-domstolen fällde sitt avgörande om direktivet om minimilöner tisdagen den 11 november. Danmark och Sverige hade som enda länder röstat emot och velat få det ogiltigförklarat i sin helhet. Länderna anser att lönebildning ligger utanför EU:s kompetens och bryter mot Lissabonfördraget. EU-domstolen höll inte med – men strök ändå två bestämmelser.

Det var upplagt för seger för Danmark, som med stöd av Sverige velat få direktivet om minimilöner ogiltigförklarat. EU-domstolens generaladvokat hade tidigare rekommenderat att gå på Danmarks linje.

EU-domstolens beslut den 11 november var lite mer oklart. Danmark och Sverige fick delvist medhåll. Domstolen slår fast att två bestämmelser i direktivet stred mot Lissabonfördraget. De handlade om att medlemsländer som redan har lagstadgade minimilöner skulle tvingas använda bestämda kriterier när de fastställde dem. Det skriver Altinget.

Det tog Danmarks sysselsättningsminister Kaare Dybvad Bek (S) som en halv seger:

– Det är mycket positivt att EU-domstolen menar att minimilöndirektivet har gått för långt, säger han till Berlingske.

Även Sveriges arbetsmarknadsminister, liberalen Johan Britz, är ”försiktigt positiv” till domen.

– Men det bästa hade varit att hela direktivet ogiltigförklarades, säger han.

För EU-domstolen menar att direktivet i det stora hela följer Lissabonsfördragets regler. Det ligger inom unionens kompetens att säkerställa ordentliga arbetsvillkor i medlemsländerna – också när det gäller lönebildning.

I praktiken kommer direktivet inte få någon betydelse för lönebildningen i Danmark eller Sverige. Bägge länder lever upp till kraven. Farhågan har i stället varit att EU i framtiden får mer makt över lönebildningen – och därmed hotar den danska respektive den svenska modellen.
(News Øresund)

Läs mer: Dansk-svensk framgång mot EU:s minimilöner

Svenska regeringen vänder: Stöttar Danmarks stämning om EU:s minimilöner

Fakta: EU:s direktiv om minimilöner

I september 2022 gick EU:s direktiv om minimilöner igenom EU-parlamentet med 505 röster för och 92 emot. Några veckor senare ställde sig även medlemsländerna i ministerrådet bakom beslutet, med undantag för Sverige och Danmark som röstade nej och Ungern som lade ned sin röst.

I december meddelade den danska regeringen att man ville driva fallet i EU-domstolen, eftersom direktivet, enligt Danmark, strider mot Lissabonfördraget. Efter påtryckningar från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och arbetsmarknadens parter följde den svenska regeringen med.

I början av året rekommenderade EU-domstolens generaladvokat Nicholas Emiliou att domstolen skulle gå på Danmarks och Sveriges linje. Det sågs som en delseger – domarna brukar i regel följa rekommendationerna.

Farhågan från svenskt och danskt håll är att EU kommer få mer makt över lönebildningen. EU-kommissionen har å sin sida sagt att man kommer att respektera den svenska och danska arbetsmarknadsmodellen.