Valforskare: så kan den nya danska regeringen se ut efter valet

Valforskaren Kasper Møller Hansen vid Köpenhamns universitet tror att Mette Frederiksen kommer leda även nästa danska regering efter valet den 24 mars. Men om den blir röd eller blå återstår att se. De senaste månaderna har opinionen vänt för regeringspartierna Socialdemokratiet och Moderaterne, medan det tredje regeringspartiet Venstre halkar efter något. I den politiska debatten har det börjat diskuteras andra möjliga koalitioner.

Text: Fredrika Andersson & Henrik Smångs/News Øresund

Regeringspartiet Moderaterna har klättrat i mätningarna till 5,6 procent, efter att en opinionsmätning från december 2025 visade att de låg på 1,5 procent, alltså under spärren. Det ökade förtroendet för partiet beror till stor del på partiledaren Lars Løkke Rasmussens framgångsrika hantering av Grönlandskrisen.

Trots det ökade stödet är det tveksamt om den nuvarande mittenregeringen står sig efter valet. Samtliga tre regeringspartier får lägre väljarstöd i opinionsmätningarna jämfört med valet 2022. Mette Fredriksen, statsminister och partiledare för Socialdemokratiet, har uttryckt att hon inte utesluter några regeringskonstellationer i förväg. Likaså har Venstres partiledare Troels Lund Poulsen uttryckt hur han inte låser några dörrar men att det är en prioritet att bilda en blå regering. Vidare pekar opinionsundersökningarna på att förtroendet för regeringen är lågt och det har börjat diskuteras andra möjliga koalitioner.

Kasper Møller Hansen, valforskare vid Köpenhamns universitet. Foto: Michael Damm

Enligt valforskaren och statsvetaren Kasper Møller Hansen vid Köpenhamns universitet är det osannolikt att SVM-regeringen fortsätter i sin nuvarande sammansättning. Han förklarar att regeringen behöver bjuda in fler partier för att inte få en majoritet emot sig. Det är möjligt att Socialdemokratiet väljer att samarbeta med Radikale Venstre och Konservative för att säkra majoritet, eller går åt andra hållet och samarbetar med Socialistiskt Folkeparti (SF).

– Det enda jag tror är rätt säkert är att Mette Frederiksen fortsätter som statsminister, sen om hon går mot den röda eller blå sidan, det är mycket svårt att säga, säger Kasper Møller Hansen.

Han menar att det är mycket svårt att förutspå vilket scenario som är mest realistiskt.

– Det är inte bara en fråga om hur stora partierna är, det är också en fråga om vad partierna förhandlar sig fram till. Och huruvida de önskar att ge upp eller hålla fast i sina hjärtefrågor, säger han.

De gör upp om statsministerposten
Hittills har fyra kandidater anmält sitt intresse för statsministerposten. Mette Frederiksen (S) meddelade det i samband med att hon utlyste valet. Något senare skrev även försvarsminister och vice statsminister Troels Lund Poulsen (V) på Facebook att han ställde sig till förfogande som statsministerkandidat.

Alex Vanopslagh, partiledare för Liberal Alliance, har sagt till Danmarks Radio att det största borgerliga partiet borde bilda regering. Men han sade även att det viktigaste för honom inte är vem det är som blir statsminister, utan att Danmark får “en ny riktning”.

Och slutligen har partiledaren för Borgernes parti Lars Boje Mathiesen, redan i december i fjor, sagt att han tänker peka på sig själv som statsminister.

Boje Mathiesen startade Borgernes Parti mitt under mandatperioden efter att ha blivit exkluderad från partiet Nye Borgerlige. I dagsläget har han ett mandat, men enligt de senaste opinionsundersökningarna ser stödet ut att öka till fyra.

Mette Frederiksen från Socialdemokratiet och Troels Lund Poulsen från Venstre kandiderar till statsministerposten. Även Alex Vanopslagh från Liberal Alliance har meddelat att han ställer upp. Foto: News Øresund

Starkt rött block
För majoritet i Folketinget krävs 90 mandat. Det röda blocket, där SF, Alternativet, Enhedslisten och Radikale Venstre ingår tillsammans med Socialdemokratiet har totalt 87 mandat enligt den senaste opinionsundersökningen.

Socialdemokratiet har minskat med 5,9 procentenheter sedan förra valet, men är fortfarande det största partiet med 21,6 procent. Näst störst är SF som ligger till vänster om Socialdemokratiet på den politiska skalan. Partiet har ökat med 5,5 procentenheter sen valet 2022 och ligger i dagsläget på 13,8 procent.

Stödet för det röda blocket har varit stabilt under en längre tid. Altingets politiske kommentator Erik Holstein skriver att det kan vara en förklaring till varför Mette Fredriksen lutat mer åt vänster den senaste tiden. Han säger till Altinget att det inte är osannolikt att det bildas en röd konstellation efter valet, möjligtvis tillsammans med Moderaterne.

Partierna i det röda blocket sluter upp bakom Mette Frederiksen, så länge hon kan tänka sig att bryta upp mittenregeringen och återvända till det röda blocket.

Efter att ha luftat idén om att peka på SF’s Pia Olsen Dyhr, har Alternativet och Enhedslisten kommit på andra tankar och vill nu peka på Mette Frederiksen, som ledare för det största röda partiet. Enhedslisten har dock sagt att de inte kommer peka på Mette Frederiksen om hon inte kan garantera en röd regering.

SF själva har svårt att se en röd majoritet utan Socialdemokratiet på statsministerposten.

Martin Lidegaard, partiledare för Radikale Venstre, har sagt att det mest troliga är att de pekar på Frederiksen.

Det röda och de blå blocket ställer krav för att peka på sin kandidat. Lars Løkke Ramussen som leder mittenpartiet Moderaterne har sagt att han inte tänker stödja en regering som lutar sig mot ”ytterkantspartier” som Enhedslisten och DF. Foto: News Øresund och De Konservative.

Det blå blocket halkar efter
Det borgerlige blocket, som består av Venstre, Konservative, Liberal Alliance, Danmarksdemokraterne och Dansk Folkeparti, har just nu 74 mandat och är alltså långt ifrån majoritet i Folketinget. I de tre senaste opinionsundersökningarna från Epinion har Liberal Alliance varit starkare än Venstre. De två partierna slåss nu för att bli det största borgerliga partiet. Liberal Alliance har i mätningarna ökat med drygt två procentenheter sedan förra valet till 11,5 procent medan Venstre ligger på 9,7 procent. Danskt Folkeparti har åtnjutit framgångar under 2025 och 2026 tack vare en hårdare retorik. Partiet har ökat med 6,7 procentenheter sedan förra valet.

Även på den danska högersidan är entusiasmen för Troels Lund Poulsen inte utan förbehåll. Den enda som sagt att det vore “naturligt” att peka på Lund Poulsen är i skrivande stund Konservatives Mona Juul.

Danmarksdemokraternes Inger Støjberg säger att hon vill se ledaren för det största borgerliga partiet bli statsminister, och att denne definitivt ska stänga ute Mette Frederiksen. Det sistnämnda stämmer Dansk Folkepartis partiledare Morten Messerschmidt med i. De pekar bara på Lund Poulsen om denne garanterar en borgerlig regering även utan Moderaternes Lars Løkke Rasmussen.

Moderaterne kan få vågmästarroll
Mittenpartiet Moderaterne räknas inte till det blå blocket och kan i stället förväntas spela en vågmästarroll med sina tio mandat. Altingets politiske kommentator Erik Holstein spekulerar kring möjligheten att Socialdemokratiet, SF, Moderaterne och eventuellt Enhedslistan kan bilda regering, vilket skulle säkra en majoritet. Samtidigt är det inte säkert att resterande partier skulle acceptera koalitionen.

Kasper Møller Hansson understryker att Moderaternes partiledare kommer avgöra huruvida det blir en blå eller röd regering.

– Han spelar alltså det vi i Danmark kallar tungan på vågskålen. Dit han går kan skapa majoritet, säger han.

Lars Løkke Rasmussen själv har inte uttalat sig klart om han pekar på en viss statsministerkandidat. I en partiledardebatt kallade han frågan “fattig”, och har sagt att “Moderaterne pekar på något, inte på någon.” Däremot har han i en intervju med Børsen uteslutit att stödja en regering med “ytterkantspartierna” Dansk Folkeparti, Enhedslisten och Alternativet.

Även de nordatlantiska mandaten kan avgöra
Under regeringsbildningen kan även de fyra mandaten från Färöarna och Grönland, de så kallade nordatlantiska mandaten, spela en avgörande roll. Valet 2022 hade det röda blocket, precis som nu, 87 mandat. Majoriteten säkrades tack vare att blocket fick tre av fyra nordatlantiska mandat.

I samtliga parlamentsval sedan 2001 har de nordatlantiska mandaten stöttat det röda blocket. Men i år spekuleras det kring att det kan bli så många som fyra blå mandat från nordatlanten, rapporterar Politiken. Orsaken till trendbrottet bottnar i att flera grönländska ledamöter inte ställer upp till nyval. Den färöiska socialdemokraten Sjúrður Skaale är inte heller säker på att bli omvald.

Det grönländska parlamentet Inatsisartut. Foto: Inatsisartut

Kasper Møller Hansen menar däremot att de nordatlantiska mandaten inte är av central betydelse. Han tror att det är osannolikt att valet blir så jämnt att några få mandat blir avgörande.

– Så tätt tror jag inte det blir. Då ska det bara vara ett mandat som avgör om det blir ena eller det andra, och det tror jag inte kommer ske, säger han.

Den pågående Grönlandskrisen kan även komma att påverka utfallet av de grönländska mandaten. Analytiker menar att grönlänningarnas växande önskan för självständighet och frustrationen över Danmark gör årets val mer oförutsägbart än tidigare, rapporterar Reuters. Vidare påpekar Altingets politiske kommentator Erik Holstein att Grönlandskrisen kan få stor betydelse för väljarna i Danmark.

– I den situationen kommer det finnas ett antal väljare som kommer se vilken dansk politiker som är bäst rustad att ta sig an Trump, säger Erik Holstein till Altinget.

Foto på Marienberg: Leif Jørgensen/Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

I år är det nationella val i både Sverige och Danmark. Folketingsvalet kommer att hållas den 24 mars. I Sverige hålls val till kommun, region och riksdag den andra söndagen i september vart fjärde år. News Øresund kommer under året återkommande skriva om valen ur flera perspektiv. 

Nästa vecka: Viktigaste valfrågorna

Här kan du läsa samtliga artiklar om det danska valet.