Svensk regeringskris kan bli följden av att arbetsmarknadsförhandlingar kraschat

Natten till torsdagen misslyckades arbetsmarknadens parter med att komma överens om nya regler för arbetsrätten i Sverige. Det riskerar att leda till en regeringskris eftersom det nu är upp till politiken att lösa den känsliga frågan, där Socialdemokraterna i regeringen står långt ifrån stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna. Några av de mest omstridda punkterna handlar om nya villkor för uppsägningar, där reglerna är mycket strängare i Sverige än i Danmark.   

Ska turordningsreglerna vid uppsägning – som slår fast att den som senast anställdes är den som ska sägas upp först – få fler undantag? Vad ska i framtiden räknas som saklig grund för uppsägning? Det är några av de frågor som varit svårast att lösa i förhandlingarna mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och fackföreningsorganisationerna LO och PTK, som hela tiden arbetat mot en deadline. Den har nu passerat.

Bakgrunden till förhandlingarna går att finna i regeringsförhandlingarna i Sverige efter riksdagsvalet 2018. Ett av kraven som Centerpartiet och Liberalerna drev igenom som stödpartier till en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är att arbetsrätten skulle förändras, så att det blir lättare för arbetsgivare att säga upp anställda. Det är i dag betydligt svårare att göra i Sverige än i Danmark. Det första steget var en utredning (dansk länk: https://www.newsoresund.dk/den-svenske-regering-vil-goere-det-lettere-at-opsige-ansatte/), som presenterades i juni. Där föreslogs bland annat att fem i stället för två personer får undantas från turordningsreglerna vid uppsägningar och att det blir svårare att ompröva eller hindra uppsägningar av personliga skäl.

Men innan denna utredning resulterade i en ny lag fick arbetsmarknadens parter chansen att själva komma överens, eftersom det är så den svenska arbetsmarknaden fungerat sedan 1930-talet genom den så kallade ”svenska modellen”. Det misslyckades alltså och bollen har därmed gått tillbaka till politikerna. Var förhandlingarna strandat vill ingen av parterna uttala sig om, men LO:s ordförande Susanna Gideonsson menar att förhandlingarna försvårats av att den statliga utredningen redan gjorts.

– Den borde aldrig få ha kommit till, inte förrän vi hade försökt förhandla, för den har hela tiden spökat i bakgrunden, säger hon till Dagens Nyheter.

Om frågan om arbetsrätten ska lösas genom politiken finns flera fallgropar. Det som nu diskuteras handlar om:

– Att den svenska modellen hotas om politikerna börjar lagstifta om arbetsrätten.

– Att regeringssamarbetet kan spricka, då främst Socialdemokraterna och Liberalerna samt Centerpartiet står långt ifrån varandra i frågan. Centerpartiet och Liberalerna vill att utredningsförslaget ska bli lag rakt av, medan Socialdemokraterna vill urholka arbetsrätten för de anställda så lite som möjligt, trots partiernas samarbetsavtal. S har också nära band till LO.

– Att Vänsterpartiet hotar att fälla regeringen om arbetsrätten försämras för de anställda. Det förutsätter dock att partiet längst till vänster i svensk politik går samman med partierna till höger och får samtliga av dem att rösta nej till ett förslag som de egentligen stödjer, med målet att få bort regeringen.

En möjlighet som nu lyfts fram av både regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna är att ge arbetsmarknadens parter längre tid för förhandlingar. Både arbetsgivarsidan och fackföreningssidan ansåg att de gjort framsteg, även om de inte nådde en överenskommelse.

– Vi kom mycket långt men vi kom inte hela vägen. Det är helheten det faller på, en samlad bedömning, sade Svenskt Näringslivs förhandlingschef Mattias Dahl till TT just efter att förhandlingarna kraschat. (News Øresund)

Fakta: Några skillnader mellan dansk och svensk arbetsrätt

Det danska systemet bygger på så kallad flexicurity, där tanken är att det ska vara lätt att anställa och säga upp personal, samtidigt som trygghetssystemen för den som blivit arbetslös ska fungera väl. I Danmark är det exempelvis möjligt att få a-kasse-ersättning för upp till två år, med möjlighet att sprida ut denna ersättning under tre år. Det kan jämföras med Sverige, där a-kassa normalt betalas ut under högst 300 dagar, med ett tillägg på 150 dagar om personen har barn under 18 år.

I Sverige är det betydligt svårare att säga upp anställda. Alla anställda omfattas av turordningsregler om arbetsgivaren måste säga upp personal på grund av arbetsbrist, med huvudregeln att den som senast blev anställd är den som först ska sägas upp. Undantag får göras för två personer om företaget har högst tio anställda och det kan även finnas möjlighet att göra andra undantag i ett kollektivavtal som förhandlas med facket.

I Sverige finns också strängare regler om att en anställd ska omplaceras i stället för att sägas upp, om det är skäligt.

Källor: ”Svenskt och danskt anställningsskydd – en komparativ studie” av Britta Andersson, Lunds universitet, samt Lawline