Osäkerhet den största utmaningen för skånska företag under coronakrisen

De skånska företagen har övergripande sett klarat sig ganska bra under coronapandemin, men det finns stora skillnader på och inom de olika branscherna. Den största utmaningen har varit osäkerheten. Det anser Sydsvenska Industri-och Handelskammarens chefsekonom Sara Åhlén Björk. När hon summerar pandemiåret framhäver hon att krisen har påverkat utvecklingen mot ett tudelad samhälle, att det behövs mer kristänk och att en omstart kan gå snabbt, men måste planeras. De största utmaningarna för näringslivet, utöver osäkerheten kring vaccineringen, anser hon är digitalisering och utbyggnad av 5G-nätet, elförsörjningen och att få till fler infrastruktursatsningar i södra Sverige.

För näringslivet har pandemin inneburit en stor osäkerhet. Till en början var det vilka företagsekonomiska konsekvenser som krisen skulle få.
– I början var man osäker på vilket sätt det ville påverka konsumtionen och den internationella handeln, säger Sara Åhlén Björk, chefsekonom på Sydsvenska Handelskammaren.

Sedan kom osäkerheten kring vilken hjälp företagen skulle få i form av stödpaket från staten. När det stod klart har det varit en del osäkerhet kring när och hur länge utbetalningarna skulle göras. En undersökning som Sydsvenska Handelskammaren gjorde bland sina medlemmar i september förra året visade att mer än hälften har tagit emot coronarelaterat stöd så som korttidspermittering och omställningsstöd.

Även Danmarks agerande under coronakrisen påverkat sydsvenska företag och deras anställda, anser Sara Åhlén Björk. Foto: News Øresund

För södra Sverige har det även funnits en osäkerhet kring hur Danmark skulle agera.
– Det påverkar inte bara företagen men även personal som jobbar på företagen. Ska de nu betala skatt i två länder, kommer man till jobbet över huvud taget med gränskontroll och reserestriktioner, framhäver Sara Åhlén Björk.

Undersökningen som Sydsvenska Handelskammaren gjorde bland sina medlemmar visade att 60 procent av företagen hade en lägre omsättning under perioden mars till augusti 2020 jämfört med samma period 2019 medan 16 procent av företagen hade ökad omsättning, 23 procent oförändrad omsättning och få företag såg risk för avveckling. Sydsvenska Handelskammaren har inte följt upp med en ny undersökning, men generellt är bilden att företagen har klarat sig bra när 2020 ska summeras.
– Nu upplever vi att de flesta företagen har en positiv framtidstro. Orderböckerna ser bra ut och det förväntas att konsumtionsviljan återkommer så snart restriktionerna släpper.

Samtidigt finns det nu en osäkerhet kring vaccineringen vilket gör det svårt att beräkna och prognostisera för företagets utveckling.
– Många företag som vi pratat med säger att de beräknar att vara tillbaka i ett normalläge i slutet av 2021, men går inte vaccineringen som planerat så kommer det bli 2022.

Ett än mer tudelat samhälle under coronakrisen

Trots att Sydsvenska Handelskammaren ser att näringslivet inte har drabbats så hårt som det befarades till en början så ser Sara Åhlén Björk ändå en oroväckande tendens.
– Om jag ska sammanfatta de större observationerna gällande 2020 så är det att först och främst att vi ser ett tudelad samhälle. Vi ser det i näringslivet, på arbetsmarknaden och globalt mellan länderna.

I näringslivet har coronakrisen drabbat vissa branscher hårdare än andra, men samtidigt anser Sara Åhlén Björk att det inte finns en tydlig trend kring vilka det går bra och vilka det går dåligt för. Det finns till exempel hotellföretag och restauranger som tack vare svenskarnas ”hemestrar” har klarat sig bra under krisen, framhäver hon.
– Två företag som producerar samma vara eller säljer samma tjänst kan gå helt olika.

Även på arbetsmarknaden ses en tudelning.
– Det finns en grupp som har fått behålla sina jobb, har fått skattelättnader och dessutom kanske sparat i aktier och bor i bostadsrätt eller villa. För dem går det väldigt bra även under krisen. Medan många som hade tillfälliga jobb och enkla jobb i till exempel servicebranschen har drabbats av arbetslöshet.

I ett större geografisk perspektiv har coronakrisen även resulterat i en starkare tudelning.
– Det finns länder som haft möjlighet att ta ett större digitalt steg under krisen och som blir mer anpassade inför framtiden och de som inte alls hänger med i den utvecklingen, påpekar Sara Åhlén Björk.

Hur kommer vanorna med distansarbete att påverka framtidens kontor och arbetsplats? Sara Åhlén Björk hör från flera företag att de gärna ser en kombination av arbete hemifrån och kontoret. Foto: News Øresund

Framtidens kontor och arbetsmarknad mer digital

Under coronakrisen har många företag ställt om till mer hemarbete och digitala möten. Nu diskuteras det hur det påverkar utformningen af framtidens kontor och arbetsplats.
– Flera företag är positiva till en kombination av hemarbete och kontorsplats. Det finns ett intresse för att utforska hur framtidens arbetsplats kan se ut. Kommer man behöva lika stora kontorsytor? Eller behöver man kanske bara gemenskapsutrymmen för möten och sedan görs arbetet hemma? Alla vi pratat med är positiva till en mix, säger Sara Åhlén Björk.

Det finns dock en utmaning i det digitala ledarskapet kring hur man säkerställer att medarbetarna känner samhörighet och jobbar mot ett gemensamt mål, tillägger hon. Likaså anser många företag att fysiska möten behövs för att etablera nya kontakter och relationer.

En positiv effekt som distansarbetet kan ha är att det blir lättare för företag utanför storstäderna att attrahera medarbetare.
– Man säger att 45 min till en timme är maximalt pendlingsavstånd, men kan det ändras om man endast behöver komma till jobbet två dagar i veckan? Om det kan förändra gränsen för var man kan tänka sig att jobba kommer företagen i till exempel Småland även att ha större möjligheter att attrahera kompetent personal, säger hon.

Restaurangbranschen har drabbats hårt av coronakrisens restriktioner, men Sara Åhlén Björk tror på en snabb omstart när restriktionerna tas bort. Foto: News Øresund

Snabb omstart kan väntas i Skåne

Enligt Sara Åhlén Björk jobbar nästan 40 procent av skåningarna i de näringar som är hårdast drabbade av coronakrisen: hotell- och restaurangbranschen, handeln, företagstjänster och transportbranschen.
– Det är de som drabbats hårdast av corona, men det är även branscher som lätt kan återskapas. Inträdeskostnaden är låg. Och de här branscherna har historiskt sett bidragit till skånsk ekonomisk tillväxt. Därmed förväntar vi oss att tillväxten kan återkomma snabbt när samhället väl öppnar upp och restriktionerna tas bort.

Därför tror Sara Åhlén Björk på en snabb återhämtning i Skåne om vaccineringen går väl. Hon anser dock inte att det har gjorts så mycket för att förbereda återstarten.
– Alla är överens om att vi behöver förbereda för omstart. Men vi behöver sätta igång med konkreta åtgärder. Man talar om det, men vi ser ingen handling.

Hon ser främst den växande statsskulden som en utmaning för omstarten.
– Det pratas för lite om hur den offentliga sektorn tänker kring det. En skuld måste någon gång betalas tillbaka och det kommer troligtvis att inbegripa hårda prioriteringar. Det måste finnas transparens kring vad det kommer att innebära med en stor statsskuld.

Framtidssäkring och krismedvetenhet på tapeten

Ingen var beredd på att det skulle komma en pandemi när covid-19 började sprida sig i Sverige. Under många år har Sverige inte behövt ett kristänk, anser Sara Åhlén Björk.
– Kristänket kommer bli annorlunda framöver. Tidigare har det handlat om korta temporära problem så som vad händer om det brinner eller om inte personalen kan komma in i byggnaden. Ingen hade tänkt på vad som skulle hända om det blev en pandemi, säger hon.

Att krismedvetenheten inte varit så närvarande innebär även att hela samhället har arbetat för mycket i silos och haft svårt att samarbeta när det kom en så omfattande kris. Det har även medfört att Stockholm inte har förstått hur gränsregionerna blir drabbade på ett helt annat sätt, anser Sara Åhlén Björk.

På frågan om övriga utmaningar inför framtiden framhäver Sara Åhlén Björk digitalisering och basinfrastruktur. Hon anser att Sverige ligger efter vad gäller 5G och att det krävs en snabbare omställning om företagen ska kunna utvecklas med hjälp av smart teknologi.

– Tekniken finns, många företag vill och kan använda den, men politiken har inte hängt med. I ett internationellt perspektiv har vi gått från att vara bäst i klassen i 4G till att vara bland de sista på bollen med 5G. Det behövs en mycket snabbare omställning om företagen ska kunna ta nästa steg angående smart teknologi, säger Sara Åhlén Björk och framhäver att det även behövs bättre elförsörjning med egen produktion i södra Sverige.
– Det är svårt att göra en prognos över hur elanvändningen kommer se ut i framtiden. Men troligen går inte utvecklingen längs en lång rak linje. Det blir ju oftast inte så, men mer som en ketchupeffekt då allt kommer på en gång.

Även mer infrastruktur i form av vägar och järnväg behövs, anser Sydsvenska Handelskammaren som gjort en kartläggning av statens infrastruktursatsningar som visar att det har satsats mindre pengar i Skåne än i Västra Götaland och Stockholm.

– Det finns även ett behov av att zooma ut och inse att snart har vi möjlighet att bli en del av Danmark och norra Tyskland när Fehmarn bält-förbindelsen byggs. Vi ska se till att huvudkontor och lager läggs här. För avstånden minskar dramatiskt och då spelar det inte så stor roll om placeringen sker utanför Hamburg eller utanför Landskrona. Så vi måste tänka på att skapa mer attraktionskraft. Och komma överens om det över sundet, säger Sara Åhlén Björk.

(News Øresund – Thea Wiborg)