Nyanlända etablerar sig fortare på arbetsmarknaden – Utvecklingen går snabbare i Sverige än i Danmark

Ghade Andersson, Landing Kujabi, Fadi Al-Husseini och Ghussan Abu Sweilom diskuterar vad som är viktigt att veta på jobbet under en lektion på kursen Svenska för invandrare för akademiker, Folkuniversitetet i Lund. Utbildningen drivs av folkhögskolan Hvilan. Foto: News Øresund – Mandus Öraräbck

Det går allt fortare för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, både i Danmark och Sverige. I Sverige har utvecklingen skett under flera år. I Danmark tog den framförallt fart för ett år sedan. Länderna har genomfört reformer för att arbete ska få ett större fokus men utvecklingen styrs också till stor del av den allmänna konjunkturen.

Det börjar gå snabbare för nyanlända att etablera sig på den danska arbetsmarknaden. Det menar Berit Toft Fihl, som är chefskonsulent vid Dansk Arbejdsgiverforening och som ansvarade för rapporten ”Flygtninge skal i job og ikke parkeres på offentlig forsørgelse” från 2017.
– För ett och ett halvt år sedan ingick regeringen och arbetsmarknadens parter ett trepartsavtal där de beslutade att man skulle se på nyanlända på ett nytt sätt. Tidigare fanns det nämligen en tendens att hålla dem utanför arbetsmarknaden och det ändrades helt enkelt, säger hon till News Øresund.

Enligt Berit Toft Fihl började kommunerna då arbeta med frågan på ett helt nytt sätt. Före trepartsavtalet ansågs bara omkring tre procent av landets nyanlända vara tillgängliga för arbetsmarknaden – efter avtalet låg samma siffra på 75 procent.
– Det var verkligen inte acceptabelt att arbetsförmedlingarna uppskattade att en så stor grupp personer inte kunde arbeta – självklart kan de arbeta. Efteråt har statistiken också visat att de kan hitta ett jobb. Det handlar om att göra insatser som gör att de kommer närmare arbetsmarknaden, säger hon.

En annan indikation på att nyanlända har lättare att etablera sig på den danska arbetsmarknaden är statistik framtagen av det danska arbetsmarknadsdepartementet Beskæftigelsesministeriet. Enligt den statistiken hade tolv procent av de nyanlända som hade varit i Danmark i tre år ett arbete 2015. I dag ligger samma siffra på 38 procent.

Lika positiv ser inte utvecklingen ut om man tittar på Danmarks Statistiks siffror över nyanländas etablering på arbetsmarknaden. De visar att en mindre andel av de som varit i Danmark i tre år hade hittat ett jobb 2016 än 2013. Men statistiken för 2017, det år då ökningen på allvar ska ha startat, är inte klar än. Prognosen tyder dock på att nyanlända etablerar sig allt snabbare. Danmark Statistik menar att utvecklingen delvis beror på politiska reformer, men också på den allmänna konjunkturen.

Att statistiken från Beskæftigelsesministeriet skiljer sig så mycket från Danmarks Statistiks siffror beror delvis på vad som räknas som att vara sysselsatt. Beskæftigelsesministeriet räknar med de som deltar i integrationsutbildningen IGU, liknande etableringsprogrammet i Sverige. IGU upprättades 2016 och kan därför förklara en del av ökningen av sysselsättningsgraden under de senaste åren.

Även i Sverige går det allt fortare för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Men här har trenden pågått under längre tid. För varje år sedan 2012 har sysselsättningsgraden för de nyanlända som varit i Sverige i tre år ökat. Statistiken sträcker sig fram till 2016 men Statistiska centralbyråns prognos pekar på att trenden kommer fortsätta.

I Sverige gjordes förändringar i mottagandet av nyanlända 2010. Den dåvarande borgerliga regeringen flyttade ansvaret för nyanländas etablering till Arbetsförmedlingen. Det är en av de insatser som den nuvarande svenska arbetsmarknadsministern, Ylva Johansson (S), lyfter fram som en viktig faktor till varför nyanlända nu etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden.

I en kommentar till News Øresund skriver hon att den starka konjunkturen i Sverige också har varit en viktig motor för utvecklingen. Hon lyfter även fram den nya bosättningslagen som styr mottagandet av nyanlända till kommuner där det finns jobb och satsningar på fler utbildningsplatser.

(News Øresund – Mandus Örarbäck & Nicklas Bunck Sørensen Andersen)

Så många nyanlända hade arbete efter tre år

Sverige
Mottagningsår 2010: 21,6 procent i arbete år 2013
Mottagningsår 2011: 25,6 procent i arbete år 2014
Mottagningsår 2012: 31,9 procent i arbete år 2015
Mottagningsår 2013: 37,7 procent i arbete år 2016

Danmark
Mottagningsår 2010: 26,3 procent i arbete år 2013
Mottagningsår 2011: 21,8 procent i arbete år 2014
Mottagningsår 2012: 17,7 procent i arbete år 2015
Mottagningsår 2013: 23,2 procent i arbete år 2016

Källa: Statistiska centralbyrån, Danmark statistik

Fotnot: statistiken samlas in på olika sätt i Danmark och Sverige och därför är inte procentsatserna direkt jämförbara länderna emellan.