Lektor: ”Sveriges civila beredskap fungerar som förebild för Danmark”

Sverige ligger längre fram med sitt totalförsvar än Danmark – särskilt när det gäller civilberedskap – eftersom svenskarna har stått på egna ben fram tills de gick med i Nato. Det menar Peter Viggo Jakobsen, lektor vid Institut for Strategi og Krigsstudier på Forsvarsakademiet. Han anser samtidigt att en ny fast förbindelse över Öresund inte är en optimal militärstrategisk lösning, eftersom ”färjor är billigare och svårare att slå ut”.

Av: Christina Solhøj Hansen/News Øresund

Sedan kalla krigets slut har Danmark, liksom många andra västländer, gradvis lagt en mindre andel av BNP på försvarsutgifter. Först 2018 började försvarsutgifterna öka igen, och 2023 nådde man till slut målet om 2 procent av BNP, enligt siffror från SIPRI MILEX. Nedrustningen av totalförsvaret under åren har dock mött kritik från Peter Viggo ­Jakobsen, som menar att Sveriges totalförsvar fungerar som en förebild för Danmark.

– Sverige har fortfarande en totalförsvarsmodell, som ju inte längre finns i Danmark. De har till exempel en beredskap för psykologiskt försvar, säger han.

Anledningen till att Sverige ligger längre fram med sitt totalförsvar än Danmark är att svenskarna (vilket även gäller Finland) länge har varit tvungna att klara sig själva på alla områden, medan Danmark har lutat sig mot sitt medlemskap i Nato, förklarar Peter Viggo Jakobsen.

Han menar särskilt att återuppbyggnaden av den danska beredskapen har dragit ut alldeles för mycket på tiden. Ministeriet for Samfundssikkerhed og Beredskab som inrättades 2024 kom alldeles för sent, och det har inte fått de resurser och befogenheter som krävs för att återupprätta den civila delen på samma sätt som man nu gör på det militära ­området, förklarar Peter Viggo Jakobsen.

– Nu går det som tur är åt rätt håll, men det kommer att dröja ett tag innan ministeriet på allvar kan hantera civilförsvaret, säger han.

Billigare och mer effektivt med färjor än med en ny fast förbindelse

Säkerheten för kritisk infrastruktur har på senare tid varit föremål för omfattande offentlig debatt. Så sent som i juli drabbades både Öresundsbron och Stora Bältbron av allvarliga problem när betalningsföretaget Nets fick ett driftstopp. När det gäller frågan om att bygga en ny fast förbindelse över Öresund menar Peter Viggo Jakobsen att färjor är både billigare och mer effektiva:

– Man kan alltså köpa ganska många färjor för det som det kostar att bygga en fast förbindelse. Och färjor, dem kan man flytta runt så de inte utgör ett lika enkelt militärt mål, medan en bro är ganska lätt att förstöra, säger Peter Viggo Jakobsen.

Danmark har återköpt hamnområden, bland annat vid Stora Bält, för att kunna använda färjor om något skulle hända med bron.

– Och det perspektivet måste man också ha på Öresund. Så om man inte tycker att det ur ett ekonomiskt perspektiv är en bra idé att bygga ännu en fast förbindelse, så tror jag inte att den blir av, säger han.

Ryska skuggfartyg rör sig i Östersjön

Att ryska skugg­fartyg – alltså fartyg under främmande flagg som transporterar sanktionerad olja seglar genom Östersjön och Öresundsregionen är ett välkänt problem. Fartygen är ofta gamla och slitna och kan orsaka en miljökatastrof om de havererar. Dessutom är Rysslands oljeexport ett sätt att finansiera deras krigshandlingar i Ukraina. Ändå är Danmark enligt Öresundstraktaten från 1857 förpliktigat att låta dem passera genom danskt vatten, betonar Peter Viggo Jakobsen.

– Traktaten gäller till hundra procent. Danmark har ju en av världens största handelsflottor, och om vi börjar ignorera traktater i våra egna vatten, vad händer då med alla andra sund där danska fartyg vill passera? säger han.

Peter Viggo Jakobsen påpekar att Nato-allierade tar situationen på allt större allvar.

– Länderna runt Östersjön har nu kommit överens om att man måste agera gemensamt mot det här sabotaget och användningen av skuggflottan, säger Peter Viggo Jakobsen.

Han pekar på initiativet mellan den brittiskledda Joint Expeditionary Force och Nato i år, som har gått samman i den gemensamma operationen Baltic Sentry, med syftet att öka övervakningen av kritisk infrastruktur och den ryska flottan, inklusive de fartyg som misstänks ingå i skuggflottan eller bedriva spionage.

Hur stor är risken för en rysk militär attack i Norden? 

– Vi förväntar oss inte något invasionsförsök, eftersom ryssarna inte har kapacitet för det. I en krigssituation har ryssarna inget annat val än att erövra norra Norge för att hålla amerikanerna borta, säger Peter Viggo Jakobsen.

Han tror inte att Ryssland har territoriella ambitioner eller aggressiva avsikter gentemot Norden och Baltikum, utan snarare att vissa tvångssituationer kan få dem att attackera.

– Som jag ser det är det främst en fråga om geografisk logik, att det finns vissa landområden som man måste ockupera och hindra fienden från att få förnödenheter från, säger han.

På samma sätt tror Peter Viggo Jakobsen inte att öar som Bornholm och Gotland riskerar att invaderas av ryssarna.

– Om ryssarna hamnar på Bornholm kommer de aldrig att komma därifrån igen, och de har inget särskilt operativt syfte. Och när man tittar på räckvidden för missilsystemen finns det ingen anledning att placera dem på Bornholm, säger han.