Fyra insatser igångsatta under Greater Copenhagens gröna charter

I oktober förra året antog den politiska samarbetsorganisationen Greater Copenhagen en charter för grön omställning och tillväxt, Greater Copenhagen Green. Fyra temaområden, med tolv insatsområden med konkreta åtgärder, sattes upp med målet om att bli ”en internationellt ledande metropol-region inom grön omställning och grön tillväxt.” I januari anställdes Nicolai Juel Vædele för att driva implementeringen av Copenhagen Green. Nu är två av satsningarna igångsatta och två kommer att starta under hösten.

– Det finns tolv initiativ inom Copenhagen Green och det första, som vi har börjat med, är att etablera ett Living Lab för klimatanpassning. Det handlar om att samla försörjningsföretagen i regionen, berättar Nicolai Vædele, chef för Greater Copenhagen Green som är en av det politiska samarbetet Greater Copenhagens charter.

VA Syd, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, Hofor, Novafos och Sweden Water Research, har tillsammans med Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Region Huvudstaden samt Det Nationale Nætverk for Klimatilpasning och Danmarks ambassad i Stockholm skrivit under ett gemensamt ”Memorandum of understanding” för ett klimatstarkt Greater Copenhagen. Konkret handlar det bland annat om att få väderradar att synka.

– I dag pratar inte väderradarn i Danmark och Sverige med varandra. Det kan vi få dem att göra och då kan de bli bättre på att tillsammans förutse ett skyfall och kanske varna lite tidigare än vad de kunnat var för sig. Det är ett exempel på hur det kan vara enkelt att genom samarbete spara miljarder kronor på båda sidor, säger Nicolai Juel Vædele.

På det stora hela handlar klimatanpassning mycket om digitalisering. Och det finns stor nytta för kommunerna att samarbeta kring det, både i förhållande till att dela kunskap och göra gemensamma inköp, menar Nicolai Juel Vædele.

– Våra Living Lab-aktörer har sett över budgetarna och uppskattat att det totalt sett inom Greater Copenhagen-geografin kommer läggas 100 miljarder danska kronor på klimatanpassning de kommande tio åren. Det är mycket pengar. 50 miljarder av dessa är till ny data och digitalisering och där kan vi samarbeta och spara pengar, säger han och tar upp ett konkret exempel med sensorer för övervakning av system för uppsamling av regnvatten.

Digitala lösningar ska öka möjligheterna att kunna dela förnybar energi

Den andra satsningar, som är igång inom Greater Copenhagen Green, kallas Innovation Hub för intelligenta och flexibla energilösningar.

– Energisystemen genomgår en jättestor omställning, där förnybar energi kommer att stå för en växande del av vår energiförbrukning. Men det är en utmaning att det är svårt att lagra förnybar energi, säger Nicolai Juel Vædele och fortsätter:

– Det är bra med vindkraftverk och solceller när det blåser och solen skiner, men vi kan inte lagra energin och spara den till en annan dag när det är vindstilla och solen inte skiner. Vi behöver skapa kloka system för lagring av förnybar energi.

I stor skala pratar man ofta om Power to X, en teknik för att omvandla och föra över överskottsenergi från en typ av energi till en annan.  Men det kan också handla om lokala energigemenskaper där det byggs system för att dela överskottsenergi, som till exempel skapas av solceller på taket till ett hus. Återigen handlar det om att digitalisera, förklarar Nicolai Juel Vædele:

– Med algoritmer kan man utveckla ett system där du kan beräkna hur mycket energi som kommer att produceras under kommande väderförhållanden, och om du kommer att få överskottsenergi som grannen kan ladda sin Tesla med.

Det offentligas inköpskraft ett viktigt verktyg för grön omställning

De fyra temaområdena i Greater Copenhagen Green – förnybar energi, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och klimatanpassning – är kopplade till FN:s världsmål och Nicolai Juel Vædele understryker att det överordnade syftet handlar om att skapa grön tillväxt och innovation.

Greater Copenhagens roll är inte att uppfinna lösningarna, utan att sammanföra aktörer som kan det. Det handlar ofta om att utvidga ett existerande projekt eller samarbete så att det även involverar partners från den andra sidan Öresund. Nordic BioScience Hub, som är en av de åtgärder som kommer att vara i fokus i höst, är ett sådant.

– Här bygger vi vidare på något som andra har arbetat med under en tid, men vi tillför svenska partners som Lunds universitet och Alfa Laval. Det handlar om ramvillkor och testfaciliteter för bio science. Det kan vara enzymer i matvaror, bränsle, byggmaterial osv. Jag kan tänka mig att Lunds universitet och ESS kan bli viktiga partners där, säger Nicolai Juel Vædele.

Den fjärde åtgärden från den gröna chartern, som igångsattes i höst, går under arbetsnamnet Greater Copenhagen Food – Klimatvänliga matvaror: Från jord till bord och från bord till jord, och handlar om cirkularitet.

– Det handlar om innovation på livsmedelsområdet. Det har uppskattats att en miljon offentliga måltider serveras i vår region om dagen! Det är många. Det är på äldreboenden, i skolorna, på sjukhusen. De arbetar redan med hållbarhet och ekologi på många ställen, men om vi kan ha med det innovativa tänkandet, så kan vi också se på hållbarhet i förhållande till bland annat logistik och emballage. Alltså inte bara maten, utan också hanteringen av den.

– Så det är här som det offentligas inköpskraft verkligen kan bidra till grön omställning, säger Nicolai Juel Vædele.

(News Øresund – Thea Wiborg)

Denna intervju gjordes för rapporten State of the Region, som publicerades av Øresundsinstituttet den 12 oktober 2021.

Greater Copenhagen Green
Den politiska samarbetsorganisationen Greater Copenhagen antog i oktober 2020 en charter för grön omställning och tillväxt, med fyra temaområden: förnybar energi, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och klimatanpassning. Under dessa teman finns tolv insatsområden som vart och ett innehåller konkreta åtgärder.