Oenighet om skärpt vapenlag fick Richard Jomshof (SD) att avgå som ordförande för justitieutskottet

Förslaget om skärpt vapenlag splittrar regeringens stödparti, Sverigedemokraterna, och har lett till att Richard Jomshof (SD) avgår från sin post i justitieutskottet. Tre dagar tidigare, den 7 februari, började allt med att regeringen och Sverigedemokraterna i ett pressmeddelande gav besked om att man bland annat vill ”…begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen så som AR-15.” Förslaget innehöll även andra punkter, men det som skapat rubriker och uppståndelse inom huvudsakligen SD och M är det gällande AR-15.

Det är den dödliga masskjutningen i Örebro, på Risbergska skolan, som ligger till grund för regeringen och Sverigedemokraternas besked. Trots att AR-15 inte var det skjutvapen som användes pekas det ut i förslaget, vilket har mött kritik.

I ett längre inlägg på X den 9 februari skriver Jomshof, bland annat, att det är ett förhastat ställningstagande som saknar förankring inom partiet. Han menar även att det är naivt att tro ”… att man löser något problem genom att, som i det här fallet, verka för ett förbud av en viss vapentyp…”.

Jomshof avgår

Måndagen den 10 februari håller Sverigedemokraterna ett partistyrelsemöte, där frågan gällande AR-15 diskuteras, efter mötet gör Jomshof ett inlägg på X där han bland annat skriver.

”Under den diskussionen meddelade jag att jag med anledning av den framförda kritiken, men också på grund av att jag inte är villig att lotsa igenom ett omarbetat förslag i justitieutskottet, har fattat beslutet att avgå som ordförande för justitieutskottet.”

Det är inte första gången Jomshof roll i justitieutskottet är på tapeten. Redan 2023 krävde oppositionen i utskottet en omröstning gällande Jomshofs ordförandeskap, på grund av Islam-kritiska inlägg på sociala medier. Det blev dock aldrig någon omröstning då M, KD och L inte gick med på det.

Men drygt ett år senare, i september 2024, lämnade Jomshof tillfälligt sin post i justitieutskottet. Orsaken då var att han delgavs misstanke om hets mot folkgrupp, kopplat till två islamkritiska satirteckningar han delat vidare på X.

Han sa vid tillfället till Kvartal att han själv valde att stiga ner på grund av omständigheterna, men han påpekade att det han publicerat var inom ramen för yttrandefriheten. Enbart veckor senare lades utredningen ner och Jomshof återgick till sin post i justitieutskottet.

Kritik från flera håll

Det är inte enbart Jomshof som varit tydlig med sitt missnöje mot förslaget.

Tobias Andersson (SD), även han ett tungt namn inom Sverigedemokraterna, skriver på X att han aldrig varit med om en sådan kritikerstorm mot partiet från deras egna sympatisörer.

Även inom Moderaterna finns det ett motstånd mot förslaget, Henrik Sundström (M), kommunalråd i Uddevalla, driver liknande argument som Jomshof, han säger till SvD att förslaget inte är förankrat hos partiet.

Kritiken mot förslaget kommer även från representanter för KD och C.

AR-15 är nytt för svenskarna

Svenska jägare och de med vapenlicens fick möjlighet att köpa det halvautomatiska skjutvapnet AR-15 först 2023, efter ett beslut från Naturvårdsverket.

Redan ett knappt år senare i maj 2024 hamnade den nyvunna rätten i fara, när 2022 års vapenutredning lämnade in sitt betänkande ”En ändamålsenlig vapenlagstiftning”. I betänkandet föreslog man att dessa vapen enbart i undantagsfall borde få innehas av civila. Beslutet den 7 februari innebär att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med det förslaget, vilket skulle återställa möjligheten till att inneha sådana vapen till hur det såg ut innan Naturvårdsverkets beslut 2023.

(News Øresund)