30 år sedan avtalet om att bygga Öresundsbron skrevs under

Den 23 mars är det 30 år sedan Danmark och Sverige skrev under avtalet om att bygga en fast förbindelse över Öresund. Frågan om en fast förbindelse var omdiskuterad och i den svenska propositionen med anledningen av avtalet konstateras i inledningen att: ”Det torde finnas få frågor här i landet som varit föremål för ett så omfattande utredningsarbete som frågan om fasta förbindelser över Öresund”.

Avtalet om att bygga en fast förbindelse mellan länderna skrevs under den 23 mars 1991 av Georg Andersson (S), Sveriges dåvarande kommunikationsminister, och Kaj Ikast (Konservative), Danmarks dåvarande trafikminister, och inleddes enligt följande:

”Sveriges och Danmarks regeringar är,

i strävan att skapa förbättrade trafikförbindelser mellan de båda länderna och därmed åstadkomma förutsättningar för ett förstärkt och utbyggt kulturellt och ekonomiskt samarbete samt för utvecklingen av en gemensam arbets- och bostadsmarknad i Öresundsregionen till gagn för båda stater,

med hänsyn till det nödvändiga underlaget för ett avtal om en fast förbindelse över Öresund samt sträckning och utformning härav föreligger,

eniga om följande:

Inledande bestämmelse

Artikel 1

Sverige och Danmark skall gemensamt anlägga och driva en avgiftsfinansierad fast förbindelse för järnvägs- och vägtrafik mellan Kastrup och Limhamn. Denna förbindelse kallas Öresundsförbindelsen.”

Enligt Georg Andersen behövde den svenska regeringen snabbt lägga fram en proposition för att inte en minoritet i riskdagen skulle kunna skjuta fram den.

– Det hängde på ett par dagar. Hade vi inte fått fram propositionen i tid hade hela frågan förskjutits till efter valet och då hade hela frågan blivit mycket svårare, med tanke på Centerpartiets inställning, berättade han för News Øresund 2016.

Henning Dyremose (Konservative) spelade under sin tid som Danmarks finansminister en central roll i förhandlingarna om Öresundsförbindelsen. Den danska Konservative-Venstre-regeringen, som bildades 1990, hade en vision om att göra Köpenhamn till en nordeuropeisk metropol, och både Öresundsbron och den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen var en del av den planen.
– Det som händer 1989 med Murens fall är att regeringen har visioner om att bygga ut huvudstaden till en metropol som ska utgöra en ingång till de demokratier som uppstår runt omkring hela Östersjön. Därutöver ska den vara en metropol som konkurrerar med Berlin och Hamburg, så det blir en av de stora städerna i Nordeuropa. Det är i ljuset av det som vi förhandlar med Sverige om Öresundsförbindelsen och även beslutar att bygga Örestad och metron. Vi ser dessutom till att göra en rad kulturella satsningar i Köpenhamn, så som att bygga ut Det Kongelige Bibliotek med den Sorte Diamant. Vi såg alltså det hela som ett led i att bygga upp en nordeuropeisk metropol, berättade Henning Dyremose i en intervju förra året.

Ingvar Carlsson (S) var Sveriges statsminister under perioderna 1986–1991 och 1994–1996 och gick in i uppdraget med en klar övertygelse om att en Öresundsbro behövdes.

– Det ligger inte för mig att tala i jag-form när det gäller politiska beslut, utan jag brukar säga att vi gjorde det. Men jag anser att jag spelade en viktig roll för att bron kom till stånd, sade Ingvar Carlsson i en intervju förra året.

(News Øresund)