Norden har lika hög produktivitet som USA – men USA är på väg att gå om

Norden ligger bra till i en global jämförelse av konkurrenskraft, investeringskapital och produktivitet. Men trenden är nedåtgående och det historiska övertaget mot USA är snart borta, främst beroende på att det görs för få högriskinvesteringar i nystartade och mindre företag i Norden. Det är slutsatserna i den nya rapporten Competitiveness in a Nordic Perspective som gjorts av Copenhagen Economics på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Av Anna Palmehag/News Øresund

Rapportens huvudpunkter är följande:

• Norden ligger betydligt bättre till än övriga Europa och på nivå med USA när det gäller produktivitet. Det beror på en hög utbildningsnivå och högklassisk forskning, starka institutioner och att Norden ligger högt vad gäller jämställdhet och jämlikhet men lågt vad gäller korruption. Produktiviteten är hög trots att vi arbetar kortare tid per person än i exempelvis USA och Kina.
• Norden har också ett högt sparande, bland annat beroende på en utvecklad pensionssektor. Nivån på investeringar ligger strax över USA:s.
• Men Nordens produktivitet tappar. Medan USA:s produktivitet växt med 1,13 procent per år sedan 2005 har motsvarande ökning i Norden bara varit 0,6 procent. Orsaken är enligt rapporten att Norden är bra på att investera i större företag och materiell utrustning, så som fabriker, men sämre på högriskinvesteringar där den stora tillväxten sker, i nystartade och växande företag, och inom områden som produktutveckling, tech och AI. I USA finns nio gånger mer riskkapital än i Norden.
• De nordiska länderna är små och öppna och står därför inför större utmaningar i den nya geopolitiska verkligheten. Vi måste kunna anpassa vår marknad och investera i nya innovativa företag om gränserna stängs eller de nuvarande strukturerna förändras.
• Norden har färre unga, stora företag. De femton största företagen i Norden är i genomsnitt 117 år gamla, att jämföra med 51 år i USA och 32 år i Kina. USA har också dubbelt så många så kallade enhörningsföretag (företag som värderats till över en miljard dollar medan det fortfarande är privatägt) som Norden – och många av de nordiska enhörningsföretagen flyttar till USA.
• Komplexa regelverk som tar stora resurser är ett problem för den nordiska konkurrenskraften. Det måste också bli mer attraktivt att flytta till Norden, så att företagen får ännu mer tillgång till spetskompetens, menar rapportförfattarna som intervjuat företag i de nordiska länderna.
• Svaga strukturer för att få in mer riskkapital – trots mycket investeringskapital. Ett exempel är att de nordiska länderna lägger en jämförelsevis liten andel av det samlade pensionskapitalet på inhemska placeringar.

– När jag läser rapporten känner jag mig ganska stolt. Vi har ett av de bästa och mest jämlika samhällena, både vad gäller kön och inkomst. Vi har en välutbildad befolkning, professionella och innovativa företag och ett utbildningssystem som ger hög kompetens. Det är trevligt att läsa att det faktiskt spelar roll. Men den riktning världen tar utmanar vårt sätt att leva och tänka företag och stat, och vi måste anpassa oss. Vi är överens om att vi borde skapa en gemensam marknad för de nordiska länderna, vi borde skapa större möjligheter, men hur implementerar vi det här i praktisk politik? sade Martin Lidegaard (Radikale Venstre), Danmarks minister för näringsliv och konkurrenskraft, när rapporten presenterades på en konferens i Köpenhamn på torsdagen.

Därefter nämnde han tre konkreta punkter som Danmark och Norge vill arbeta med under sitt nuvarande respektive kommande ordförandeskap i Nordiska ministerrådet: utvinning och förädling av viktiga råvaror, att arbeta för att det ska bli enklare att skala upp företag, samt satsningar på så kallad deep tech och särskilt kvantteknologi.

Dessa punkter ingår också i den deklaration som de nordiska näringsministrarna och Nordenministrarna antog på torsdagen för att stärka konkurrenskraften i Norden.