Vart fjärde danskt börsbolag borta på fyra år – Stockholmsbörsen toppar Europa i värde av nyintroduktioner 2025

På under 20 år har antalet börsnoterade bolag på Köpenhamnsbörsen nästan halverats och över 1 000 dagar har gått sedan den senaste börsnoteringen. Det helt omvända sker på Stockholmsbörsen som med ett sammantaget värde på motsvarande 67 miljarder svenska kronor i börsnoteringar i fjor tog in mer kapital än någon annan börs i Europa. Nu uppmanar intresseorganisationen Forening for de Børsnoterade Virksomheder (FBV) för en börsreform i Danmark som ska uppmuntra danska anställda och pensionsbolag att investera i danska företag. Bland annat bör pensionsbolagens omfattande krav från Finanstilsynet förenklas, anser intresseorganisationen.

Var fjärde dansk aktie har försvunnit de senaste fyra åren

2007 fanns det 204 börsnoterade bolag på Köpenhamnsbörsen, Nasdaq Copenhagen. I fjor hade antalet bolag minskat till 114 bolag, en nedgång på 44 procent. Detta samtidigt som Stockholmsbörsen, Nasdaq Stockholm, vuxit med drygt 80 bolag under samma period till 363 noterade bolag.

På bara de senaste fyra åren har var fjärde dansk aktie antingen avnoterats, förvärvats eller gått i konkurs, enligt finanstidningen Børsen. Tillverkningsföretaget Nilfisk kan bli nästa bolag som avnoteras, som i december i fjor fick ett bud från tyska Freudenberg — ett bud som styrelsen har rekommenderat att tacka ja till, rapporterar Jyske Bank.

Förklaringarna bakom den negativa utvecklingen är många menar FBV, som med input från bland annat Dansk Industri och Dansk Erhverv har tagit fram en rapportserie i tre delar med rekommendationer för att bryta trenden. Den första delrapporten fokuserar på hur danska pensionsmedel kan mobiliseras genom avregleringar.

Pensionsbolagen i Danmark väljer bort danska bolag

Danska pensionsbolag har flyttat större delen av sina investeringar till utländska aktier och äger nu historiskt få danska börsnoterade bolag. Endast 9 procent av de danska pensionsbolagens aktieinvesteringar utgörs av danska börsnoterade bolag, vilket kan jämföras med de svenska pensionsbolagen som har 25 procent investerat i svenska bolag.

Det innebär att de danska pensionsbolagen nu endast äger 3,2 procent av den samlade danska marknaden. För 25 år sedan var motsvarande siffra 21,5 procent.

”Pensionsbolagens passiva investeringsstrategi och betydligt färre aktieinvesteringar i Danmark än tidigare bidrar till att den danska aktiemarknaden tynar bort och gör det mindre attraktivt för danska företag att förbli börsnoterade”, skriver FBV i rapporten.

Dessutom har de fyra större pensionsbolagen Sampension, PensionDanmark, PFA och ATP nästan uteslutande sitt danska aktieinnehav i de så kallade large cap-bolagen, som utgör de 45 största börsnoterade bolagen, däribland Novo Nordisk, Mærsk och Ørsted.

För att få pensionsbolagen att öka sitt danska aktieinnehav behöver rapporteringskraven från Finanstilsynet förenklas, anser FBV. Reglerna innebär bland annat att pensionsbolagen måste ha ingående kunskap om sina portföljbolag, även genom fondinnehav. Att lätta på dessa regler skulle leda till att en större andel pensionsmedel kan investeras i danska företag samt öka möjligheterna för nya börsintroduktioner, spår FBV.

– Vi säger inte att de ska investera alla pensionsmedel i Danmark, och självklart ska de också investera för att få en bra avkastning. En bra avkastning kan vara kortsiktig, men det finns också ett behov av att uppnå en långsiktig avkastning som gynnar samhället, så att det finns något att betala pensioner från i framtiden, säger Thomas Black-Petersen, vd för FBV till Berlingske.

Stockholmsbörsen sticker ut globalt

Medan bolagen lämnar Köpenhamnsbörsen, sker det omvända på Stockholmsbörsen. Under fjoråret genomfördes 15 börsnoteringar i Sverige och Stockholmsbörsen stod för fyra av Europas tio största börsnoteringar under året. Totalt drog de 15 nynoterade bolagen in över motsvarande 67 miljarder svenska kronor för helåret 2025, den högsta summan i Europa. Det visar siffror från revisionsbyrån EY.

En av de mest uppmärksammade noteringarna var säkerhetsbolaget Verisure som blev den tredje största börsintroduktionen globalt och Europas största på över tre år.

Sedan 2007 har Nasdaq Stockholm vuxit från 279 till 363 noterade bolag och räknas även de mindre småbolagslistorna in, har utvecklingen gått från 526 till 935 noterade bolag under perioden, enligt siffror från FBV. Dessutom har över 130 bolag flyttat från de svenska småbolagbörserna till Stockholmsbörsen sedan 2006.

Sveriges välutvecklade kapitalmarknad har lockat flera danska bolag att notera sig på någon av de svenska listorna. 2014 blev läkemedelsföretaget Saniona det första danska bolaget att noteras på Stockholmsbörsen och sedan dess har fler tillkommit. Vid årsskiftet 2025/2026 fanns det sammanlagt 11 danska bolag noterade på någon av de svenska listorna, Nasdaq Stockholm och First North Stockholm, enligt en sammanställning från News Øresund. Därutöver finns det 7 danska bolag på Spotlight Stock Market, noterade i danska kronor.

Stort aktiesparande i Sverige

Svenskarnas breda intresse för aktier med många småsparare är en viktig förklaring bakom den starka utvecklingen när det gäller nya börsnoteringar på den svenska börsmarknaden, menar den oberoende analytikern Peter Malmqvist. Globalt sticker svenskarna ut med en relativt hög andel aktier i sitt långsiktiga sparande, tillexempel till pensionen.

– Om man har en börs som fungerar bra, där bolag vill introducera sig, då får bolagen tillgång till kapital. När de får tillgång till kapital kan de expandera och växa och när de växer anställer de mer folk, så det gynnar samhället som helhet, säger Peter Malmqvist till SVT.

Flera skattereformer och skattelättnader har lett till att Sverige idag är ett av världens ”aktietätaste” länder. Redan 1978 infördes skattesubventionerade aktiesparfonder för att 1984 ersattas av allemansfonder som blev mycket populära. Det var en typ av aktiefond med skattefri avkastning som syftade till att stimulera allmänheten att spara i fonder. Skattefriheten för allemansfonder avskaffades dock 1990 och ersattes av en skattesats på 20 procent som var lägre än den vanliga kapitalvinstskatten på 30 procent.

När premiepensionen introducerades 1994 fick pensionsspararna möjlighet att själva placera 2,5 procent lönen i fonder och därmed blev alla svenskar indirekt aktieägare. 2012 introducerades investeringssparkontot (ISK) som inte har någon skatt på kapitalvinsten. I stället betalar spararen en årlig schablonskatt som baseras på som värdet av tillgångar och insättningar.

2025 infördes ett skattefritt tak på 150 000 kronor på ett ISK-konto, som från och med januari i år höjdes till 300 000 kronor. Det innebär att endast det sparande som överstiger 300 000 kronor per person schablonbeskattas.

Med inspiration från Sverige införde Danmark aktiesparkontot 2019. Kontot har till skillnad från det svenska ISK-kontot ett ”indskudsloft”, d.v.s. en gräns för hur mycket pengar som man får sätta in under ett helår. För 2026 ligger indskudsloftet på 174 200 danska kronor. Skatten på kontot är 17 procent i form av en årlig lagerbeskatning som innebär en årlig skatt på värdeförändringen i aktiesparkontot, oavsett om tillgångarna har sålts eller ej.
(News Øresund)