Ny avhandling: ”Kollektivtrafiken har fått en tydligare roll i arbetet med att skapa regional utveckling”

Tre frågor till Jens Portinson Hylander som i slutet av januari i år disputerade vid Lunds universitet med en avhandling om kollektivtrafikens utveckling i Malmöhus län och Skåne 1970–2020. Avhandlingen visar att kollektivtrafiken oftare har använts för att bidra till ökad regional utveckling från år 2000 och framåt än tidigare. Två år tidigare hade Region Skåne bildats och då övertagit det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen. Genom att satsa på starka stråk har vissa reserelationer kunnat snabbas upp. Ett exempel är Öresundsbron och skapandet av ett gemensamt tågsystem i södra Sverige, menar han.

Jens Portinson Hylanders avhandling vid Lunds universitet handlar om kollektivtrafikens förändrade roll. Foto: VTI/Karin Linhardt

Din avhandling visar att kollektivtrafikens roll har förändrats över tid. På vilket sätt har den gjort det?

– Kollektivtrafik i form av tåg, spårvagnar i städerna och senare bussar var det som användes innan bilismen kom och erbjöd andra transportmönster. Från början utgick kollektivtrafiken från klassiska företagsekonomiska principer, dvs att den tjänade in pengar på biljetter. Efter andra världskriget trängdes kollektivtrafiken undan av bilarna, det gjorde att den blev eftersatt och gav dålig lönsamhet. Efterhand behövde staten subventionera mer och mer av trafiken. På 1970-talet insåg man att den gamla ordningen inte håller, då instiftade staten så kallade trafikhuvudmän, det som är Skånetrafiken idag. Kollektivtrafiken som tidigare hade varit utspridd, blev från 1980-talet omfördelad av kostnadseffektivitetsskäl från svagare till starkare linjer. Det ledde till konflikter och att vissa upplevde sig som förlorare och andra som vinnare. Ett antal avgörande saker skedde runt 1990 och åren därefter i och med beslutet om Öresundsbron och att det kopplades andra stora infrastrukturinvesteringar i regionen till det samt att man överförde ansvaret för kollektivtrafiken i Malmöhus från alla kommuner till endast landstinget och Malmö stad.

– En ny, starkare huvudman för trafiken tillsammans med nya satsningar, däribland Öresundsbron, blev frö till den utveckling som vi har sett från år 2000 och framåt. Då kom idén om starka stråk och med Öresundsbron ville man sprida effekterna så långt som möjligt vilket gav tankar om en sammanhängande trafik i södra Sverige, Öresundstågsystemet som går hela vägen till Göteborg, Kalmar, Karlskrona och Växjö. Det skedde en tydlig omformulering där kollektivtrafiken har fått en tydligare roll i arbetet med att skapa regional utveckling. Omfördelningen mot starka stråk innebär att man snabbar upp vissa reserelationer, men kanske sker det till viss del på bekostnad av andra.

Ett ökat fokus på integration i Öresundsregionen är en av samhällsförändringarna som har påverkat satsningarna på kollektivtrafik i Skåne, enligt avhandlingen. Vad har det inneburit?

– En del är att det har skapat en utvidgade arbetsmarknadsregion enligt de mål som man har eftersträvat. Det är relativt enkelt att ta sig ganska långt från Malmö och över till Danmark. Det är svårt att överskatta betydelsen av Öresundsbron för den integration som vi har sett mellan Danmark och Sverige. Det märks också under flyktingkrisen 2015 och coronapandemin som båda har tydliggjort hur viktig kollektivtrafiken är för integrationen mellan länderna men även hur bräcklig den är. Det märks att det finns en nationsgräns, drömmen om den gränslösa och sömlösa regionen är inte riktigt där. Det är inte kollektivtrafikens fel, det handlar om skarpa lägen och det märks då att det går en gräns mitt på bron mellan två länder.

Tror du att coronapandemin kommer att påverka resmönster och kollektivtrafikens roll på lite längre sikt?

– Det är en viktig fråga och för oss som jobbar med transportfrågor finns det både förhoppningar och rädsla för förändrat beteende. I sig är det kanske positivt med minskade resbehov och ökat hemarbete, men det är inte nödvändigtvis bra för kollektivtrafiken som är beroende av stora resandeströmmar. Vissa huvudmän har börjat tänka över sin affärsmodell och infört andra kort och biljetter som är mer flexibla. Pandemin tvingar fram ett nytt sätt för dem att förhålla sig till sina resenärer. Vid flera tidigare pandemier och chockhändelser, exempelvis terrorattentat som drabbat offentliga platser, har det direkt minskat resandet mycket men det har återhämtar sig med tiden. Det kanske tar tid och frågan är om kollektivtrafiken klarar av det? Där kan man fundera på om vi får en ny relation mellan staten och kollektivtrafiken, kanske behöver staten stödja trafiken mer för att den ska kunna upprätthållas? För att återkoppla till diskussionen om starka stråk – om trafiken inte får annat stöd ökar koncentration till linjer med starkt resande ytterligare. Där kan pandemin få en avgörande roll genom att förstärka de här tendenserna.

(News Øresund – Jenny Andersson)