Svensk optimism och dansk stabilitet präglar konjunkturen över sundet

Olof Manner menar att Sveriges riksbank har sänkt färdigt styrräntan och enligt Swedbanks egna prognoser förväntas styrräntan ligga stabilt på 2 procent i slutet av 2027, det vill säga något högre än dagens 1,75 procent. Manner ser däremot en potentiell risk att inflationen faller rejält på grund av den starkare kronan.

Detta tillsammans med risken för en ökad arbetslöshet eller lägre konsumtion skulle kunna leda till kortsiktiga räntesänkningar. Om styrräntan ändrar riktning under det kommande halvåret, så är det genom en räntesänkning, spår Manner.

Danske Banks prognos indikerar en stabil styrränta på dagens 1,6 procent i Danmark. Enligt Olsen krävs tydliga globala störningar för att ränteläget ska ändras, och i dagsläget finns inga tecken på vare sig höjningar eller sänkningar.

– Det betyder inte att allt är perfekt, men att man inte behöver ändra särskilt mycket – till exempel räntenivån. Räntenivån är anpassad till den situation vi befinner oss i.

Reallönerna har nu också börjat stiga i Sverige. I år väntas de nominella löneökningarna stiga runt 3,7 procent och även i Danmark fortsätter inkomsterna att växa snabbare än priserna. Dessutom väntas de danska hushållens disponibla inkomster stärkas ytterligare under året med stöd av både skatte- och avgiftssänkningar.

Stora skillnader i hushållens konsumtion

Reallöneökningarna sätter sina spår och den svenska konsumtionen växer nu inom flera sektorer. Även konsumtionen av sällanköpsvaror, såsom kapitalvaror ökar i Sverige. Undantaget är bilhandeln, där efterfrågan fortsatt är dämpad.

– Det ser ut som att svensk ekonomi kommer få en konsumtionsdriven tillväxtökning. Vilket gör att vi faktiskt då kommer att ha en av de högsta tillväxterna i hela EU nästa år om våra prognoser står sig, säger Manner.

I bankens prognoser för svensk BNP under 2026-2027 väntas hushållens konsumtion tillsammans med exportsektorn stå för den största delen av tillväxten, kompletterat av ökande offentliga utgifter.

Varuexporten till USA har visserligen minskat till följd av ett mer osäkert handelsklimat, men trots detta har svenska exportföretag utvecklats oväntat starkt, konstaterar Manner. Sammantaget har den svenska ekonomin överträffat Swedbanks tidigare tillväxtprognoser och bland de ökade offentliga utgifterna är det Sveriges militära satsningar som framför allt väntas bidra till tillväxten.

På den danska sidan märks däremot ingen motsvarande uppgång i köpkraften. Den privata konsumtionen ökar något, medan den offentliga konsumtionen har svårt att ta fart.

Samtidigt har den danska konsumtionen i förhållande till inkomsterna nästan aldrig varit lägre än vad den är idag. Enligt Olsen finns det därför en stor tillväxtpotential om hushållen blir mer optimistiska.

Sett inom landet är bilden tudelad: försäljningen av bilar och bostäder går bra, samtidigt som många hushåll fortsatt är försiktiga. Tillexempel är efterfrågan på centralt belägna bostäder mycket hög, även om prisskillnaderna mellan Köpenhamn och övriga landet är markanta.

Geopolitisk oro – men hur stort är hotet mot ekonomin?

Det skakiga världsläget ligger som ett geopolitiskt moln över både den svenska och den danska ekonomin.

– Vi har Trump som är oförutsägbarheten personifierad. Allt kan komma, precis allt, säger Manner.

Men hur mycket molnet skymmer solen tycks variera mellan Sverige och Danmark. På den danska sidan är beroendet av en stabil relation med USA stort.

I Danmark går 20 procent av landets export till USA och över 75 procent av USA-exporten är produceras dessutom utanför Danmark. Tillexempel produceras läkemedel för Novo Nordisk i USA.

Det innebär att amerikanska tullhot i sig inte nödvändigtvis är det största framtida hotet mot ekonomin. Däremot kan en fortsatt försämrad relation få betydande konsekvenser om den slår mot danska bolags produktion i USA.

Men att den omfattande utlandsproduktionen står för en stor del av Danmarks BNP-tillväxt märks inte lika tydligt i den inhemska ekonomin.

– Tillväxten är verklig, men den känns inte i vardagen för de flesta. Danmark känns mer som en ekonomi som växer runt 1,5 procent, poängterar Las Olsen.

I Sverige ser bilden annorlunda ut. Efter flera år av global osäkerhet kan de svenska hushållen ha börjat vänja sig vid ett mer turbulent omvärldsläge. Enligt Manner tycks behovet av att konsumera väga tyngre än oron, något som bland annat märks i en ökad konsumtion av sällanköpsvaror.