Forskare vill att vi använder det redan byggda mer effektivt

Inför en fyrstegsprincip i samhällsbyggandet där nybygge utgör det fjärde och sista steget. De tre första stegen bör handla om att använda mindre yta, dela på ytor och att ge andra byggnader en ny funktion. Det menar Kristina Mjörnell, adjungerad professor i byggnadsfysik på Lunds Tekniska Högskola och affärs- och innovationsområdeschef för hållbara städer och samhällen på statliga forskningsinstitutet RISE.

Tidigare fanns det ett mer enkelriktat fokus i fastighetsbranschen på att minska koldioxidutsläppen, men nu har många företag tagit stora kliv i arbetet med såväl social, ekonomisk som ekologisk hållbarhet, menar Kristina Mjörnell, forskare och med lång erfarenhet av att arbeta med hållbara samhällen.
Med de senaste årens pandemi, krig och extrema väderhändelser har dessutom arbetet med minskat resursanvändande och klimatanpassning fått ett ökat fokus.

Kristina Mjörnell.
Foto: Cicci Jonson, Bilduppdraget

– Vi kan ju inte förlita oss på att det går att köpa material och produkter från andra världsdelar och transportsystemen funkar inte på samma sätt längre. Vi har faktiskt en brist på råvaror. Det leder till en helt annan medvetenhet i branschen, säger hon.

Branschen kan lära av Trafikverkets fyrstegsprincip
Det stora skiftet som fastighetsbranschen står inför menar Kristina Mjörnell är att tänka nytt kring vad och hur vi väljer att bygga. En modell som hon har varit med att ta fram, och som bygger på Trafikverkets fyrstegsprincip för hållbar infrastrukturplanering, handlar om att se över ytanvändandet för bostäder, lokaler och olika typer av verksamheter.

Det kan göras genom att flera hushåll delar tjänster som bil eller sociala ytor, att lokaler kan användas mer effektivt av olika verksamheter vid olika tidpunkter, eller att tomma lokaler byggs om till exempelvis bostäder. Först det fjärde alternativet bör enligt principen vara att bygga nytt och det ska då ske med så mycket återbruk som möjligt, förklarar Kristina Mjörnell.

Många möjligheter kring att se över sitt användande av yta har öppnats tack vare den ökade digitaliseringen, menar hon.
– Kan vi minska vårt behov? Kan vi bo lite trängre? Nu efter pandemin jobbar många hemifrån och kontoren börjar minska sina ytor. Vi handlar via e-handel och kanske får till oss en del kultur digitalt. Det finns ett så mycket mindre behov av byggnader idag, sen finns det andra byggnader som det kanske behövs mer av, men du måste matcha behovet med tillgång, säger hon.

Vill se klimatbudget för byggnader
Fyrstegsprincipens syfte är att tänka över alternativen före man bygger nytt och se om det går att minska ytbehovet och även se om det finns befintliga byggnader som kan användas.
– Vi jobbar i de här stegen med olika typer av forskning, men vi försöker jobba i dem parallellt eftersom det inte passar alla att tränga ihop sig eller att använda gamla byggnader, säger hon.

De sociala och ekonomiska aspekterna måste också vägas in, vid sidan om målen om klimatneutralitet, menar Kristina Mjörnell.
– Jag skulle vilja förorda och hoppas att det i framtiden kommer en klimatbudget för en byggnad som man måste hålla sig inom, och som skulle vara lika mycket värd som den finansiella budgeten, säger hon

(News Øresund – Erik Ottosson)

Fakta: Tips till företag
Kristina Mjörnells tips till ett litet eller medelstort fastighetsföretag i Skåne som vill jobba med och lära sig mer om hållbarhetsfrågor, är att gå med i organisationerna Centrum för fastighetsföretagande, CFFF, och LFM30. ”Där kan man lära sig och ta del av forskning och utveckling, utan att behöva göra allt själv”, säger hon.

Intervjun har publicerats i rapporten om Hållbarhetsarbetet i Skånes fastighetsbransch, den 4 oktober 2023, som har tagits fram av Øresundsinstituttet på uppdrag av Sparbanken Skåne.