100 år med kvinnlig rösträtt firas under manlig valkamp

Flest män på valaffischerna i Danmark inför valet den 18 juni.

1915, tre år tidigare än Sverige, införde Danmark kvinnlig rösträtt. När Danmark idag firar detta är det mitt i en valkamp där mindre än en tredjedel av kandidaterna är kvinnor.

De första åren efter de danska kvinnorna fick rösträtt och möjlighet att kandidera till folketinget var runt två procent av folketingsledamöterna kvinnor. På 60-talet var det runt var tionde och i det nuvarande folketinget är knappt var fjärde av ledamöterna kvinnor enligt Danmarks statistik.

Andelen kvinnor som väljs in i folketinget är större än andelen kandidater som ställer upp till val. Inför folketingsvalet den 18 juni är enbart 31,9 procent av kandidaterna kvinnor enligt Berlingske och det är 1,3 procentenheter mindre än vid valet 2011.

28 procent av de kvinnliga politikerna i en undersökning Berlingske Research har gjort, svarar att de känner sig orättvist behandlad eller åsidosatt på grund av deras kön. Nästan lika många, 27 procent, uppger att de har upplevt att få sexistiska kommentarer. Direktör för det danska kunskapscentret Kvinfo, Nina Groes, kallar undersökningen ett ”wake-up-call”.

– I år har vi färre kvinnor på röstsedlarna än vid senast val. I Danmark har vi ibland den uppfattningen att vi har uppnått jämställdhet men om vi somnar eller tillåter detta att bli mer omfattande går vi tillbaka, säger Nina Groes till Berlingske.

Ojämställdheten verkar vara större i kommunpolitiken än den nationella politiken. I kommunerna är även kvinnornas andel lägre än nationellt, runt var tredje kommunpolitiker är kvinna och enbart var åttonde kommun har en kvinnlig borgmästare.

Andelen kvinnor i regeringen har varit runt 30 procent i senare år. Flest var det i Lars Løkke Rasmussens borgerliga regering 2009. Danmark finns som nummer 16 på listan över de mest jämställda parlament i världen. Sverige är nummer fem. I Rwanda och Bolivia, som är nummer ett och två, är mera än hälften av parlamentsledamöterna kvinnor. (News Øresund)

Fakta: Kvinnors rösträtt

Danmark firar alltid ”grundlovsdagen” den 5 juni. I år firas även att kvinnorna fick rösträtt för 100 år sedan genom en ändring i grundlagen. Innan ändringen var det enbart män över 30 år och med en vis inkomst som fick rösta. Vid lagändringen sänktes rösträttsåldern till 25 år och även tjänstefolk och personer utan eget boende fick rösträtt dock fortfarande inte dömda och fattiga.

Kravet om rösträtt för kvinnor hördes förste gången 1886. 1903 fick kvinnorna rösträtt till kyrkorådsval och 1908 till kommunval. Den första kvinnliga ministern var Nina Bang, som var utbildningsminister 1924-1926. Den första kvinnliga statsministern var Helle Thorning-Schmidt som vann posten 2011.

Sverige var sist bland de nordiska länderna att införa kvinnlig rösträtt. I Finland var det 1906, Norge 1913 och i Danmark och Island 1915.

Källa: Sveriges Radio, Danmarks Radio, Berlingske och Danmarks statistik.

Världens mest jämställda parlament 2014

Ranking baserad på andel kvinnor i parlamentet

1 Rwanda 63,8 %

2 Bolivia 53,1 %

3 Cuba 48,9 %

4 Seychellerna 43,9 %

5 Sverige 43,6 %

6 Senegal 42,7 %

7 Finland 42,5 %

8 Ecuador 41,6 %

9 Sydafrika 41,5 %

10 Island o Namibia 41,3 %

Källa: Berlingske Magasin