Offentliga löner stiger snabbare i Sverige än i Danmark

I Sverige och Norge har offentliganställdas löner stigit minst tre gånger så mycket som de har gjort i Danmark under samma period. Foto: News Øresund – Nicklas Bunck Sørensen Andersen

Under de senaste tio åren har offentliga löner stigit tre gånger mer i Sverige jämfört med i Danmark. Men det är inte löneutvecklingen som är den främsta orsaken bakom arbetsmarknadskonflikten i Danmark, menar Laust Høgedahl vid Aalborgs universitet.

Under perioden 2005–2016 steg reallönen för offentliganställda i Danmark med 0,7 procent varje år. Men stigningen har varit blygsam jämfört med andra nordiska länder, visar statistik framtagen av OECD för Mandag Morgen. I Sverige och Norge har offentliganställdas löner stigit minst tre gånger så mycket som de har gjort i Danmark under samma period.

Men löneutvecklingen är inte den främsta anledningen bakom den arbetsmarknadskonflikt som har pågått i Danmark sedan förhandlingarna mellan offentliganställda och arbetsgivare bröt samman i februari, menar Laust Høgedahl, arbetsmarknadsforskare vid Aalborgs universitet.

– Lönerna är en sak. Men det finns även andra stora principiella frågor som handlar om lunchraster och lärarnas arbetstider. Det är det som försvårar att få ett avtal på plats, säger han till News Øresund.

I den avtalsrörelse som pågår just nu har facken gått samman och sagt att inget avtal kommer att accepteras förrän alla har fått vad de vill. Detta har kallats för ”musketöreden” av danska medier. Det är därför enskilda frågor, som till exempel lärarnas arbetstider, har så stor inverkan på hela avtalsrörelsen.

– De har sagt: en för alla, alla för en. Och det gör det svårt att få till ett avtal. Allt måste vara på plats innan ett avtal kan slutas.

Den offentliga sektorn är ungefär lika stor i hela norden – omkring en tredjedel av alla anställda jobbar inom det offentliga. Andelen offentliganställda är något högre i Danmark än i Sverige. Men andelen i Sverige har legat på samma nivå sedan 2011, samtidigt som den har sjunkit i Danmark. Enligt Laust Høgedahl beror utvecklingen i Danmark i hög grad på effektiviseringar.

– Det finns en stor press på offentliganställdas löner och arbetsvillkor i Danmark. Man ser det som en källa till besparingar och som en del av effektiviseringsarbetet, vilket man inte gör i samma utsträckning i Sverige, säger han.

Utvecklingen hör ihop med hur avtalsrörelsen är utformad i Danmark, menar Laust Høgedahl. De statliga lönerna och arbetsvillkoren är ofta det som sätter ramen för de regionala och kommunala sektorerna. Och statens huvudförhandlaren är också minister, i de förhandlingar som pågår nu är det innovationsministern Sophie Lødhe (Venstre).

– Det har skapat en del debatt om huruvida man kan hålla sina olika roller skilda när man både är arbetsgivare och lagstiftare. I Danmark finns det en tradition av att arbetsmarknadskonflikter avslutas genom lagstiftning och då är det helt plötsligt politikern som beslutar utgången i konflikten, säger Laust Høgedahl.

I Sverige sköter Arbetsgivarverket förhandlingarna om statliga kollektivavtal på arbetsgivarsidan.

Fakta: Den offentliga sektorns storlek minskar i Danmark

2013: 34 procent av alla anställda arbetade inom det offentliga
2014: 33 procent av alla anställda arbetade inom det offentliga
2015: 33 procent av alla anställda arbetade inom det offentliga
2016: 32 procent av alla anställda arbetade inom det offentliga

I Sverige har andelen offentliganställda legat på 30 procent sedan 2011.

Källa: Danmark Statistik, ”Offentlige overenskomstforhandlinger og konfliktløsning – Danmark i et nordisk perspektiv” (Høgedahl, 2017)

Det handlar konflikten om

Lunchrast: de flesta offentliganställda har betald lunchrast, men det står inte i kollektivavtalen och fackföreningarna är därför oroliga för att den rätten kommer att försvinna om den inte blir inskriven i avtalen.
Röda dagar: julaftonsdag, nyårsdagen och grundlovsdagen (nationaldag)
Arbetstidsregler: lärarnas arbetstidsregler förändrades av lagstiftningen i samband med konflikten 2013 och nu vill lärarna ha möjligheten att förhandla kring reglerna.
Skillnad på privat och offentlig lön: 2015 avtalades det att löneutvecklingen i det offentliga och privata ska vara parallella. Under senare tid har lönerna i den offentliga sektorn gått om de privata och staten hänvisar till att lönen inte kan öka så mycket medan arbetstagarna gärna vill ta bort ”privatlønsværnet”.