Stora Bältbron skapar en samhällsekonomisk vinst på 379 miljarder DKK

Det är lönsamt att låna till ny infrastruktur konstaterade statliga danska infrastrukturbolaget Sund & Bælts vd Mikkel Hemmingsen när han på torsdagen talade vid ett möte på Danmarks ambassad i Stockholm. Enbart Stora Bältbron väntas skapa en samhällsekonomisk vinst på 379 miljarder danska kronor under 50 år, konstaterade han.

Text: Johan Wessman/News Øresund

Danmark har skapat en modell för stora infrastrukturprojekt som byggs av det statliga bolaget Sund & Bælt,som bland annat äger Stora Bältbron och halva Öresundsbron och som nu bygger Fehmarn Bält-tunneln. Finansieringen sker via lån som betalas genom avgifter från de som kör över förbindelsen. Därmed belastas inte statsbudgeten.

– Utan den modellen hade det inte varit möjligt att bygga Fehmarn Bält-tunneln, sade Mikkel Hemmingsen inför publiken som bland annat bestod av svenska riksdagsledamöter och ledningen för svenska Trafikverket.

När det gäller Stora Bältbron påpekade Mikkel Hemmingsen att trafiken överträffar prognoserna. Mellan 1996 och 2025 har antalet tågpassagerare över Stora Bält ökat från 12 329 till 26 626 per dag. Antalet fordon per dag har ökat från 8 219 under 1997 till 38 762 under 2025. Fler resor över Stora Bält, kortare restid och lägre biljettpriser än med färjorna bidrar till att Stora Bältbron skapa en samhällsekonomisk vinst på 379 miljarder danska kronor under 50 år.

Øresundsbro Konsortiets vd Linus Eriksson lyfte vid seminariet fram att den danska modellen med Sund & Bælt även innebär att det skapas en sammanhängande transportkorridor från Köpenhamn via Fehmarn Bält-tunneln till Tyskland. Han menar att Sverige borde följa efter och fokusera mot en Öresundskorridor upp till Hallsberg.
– Vi måste våga göra något nytt, sade han.

Skånes landshövding Peter Danielsson avslutade kvällen med att berätta om sitt nya regeringsuppdrag att ta fram en plan för hur den svenska delen av Öresundsbrons framtida vinster kan användas till ny infrastruktur i svenska delen av Öresundsregionen. Det handlar om cirka 25 miljarder kronor fram till 2050. Planen tas fram efter samtal med bland andra kommuner, regioner, trafikoperatörer och näringslivet.

Peter Danielsson konstaterade att en utmaning blir att komma med förslag som inte ingår i den nationella infrastrukturplanen utan att skapa nya satsningar eller tidigareläggningar av projekt. I ett efterföljande samtal med Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana enades de båda om att vinsterna från Öresundsbron ska läggas ovanpå den nationella planen.