Öresundsdebatten vecka 11: Nato möjlighet för dansk-svenskt exportsamarbete och tunnelbygge ställer krav på svensk järnväg

Att Sverige nu är medlem i Nato skapar möjligheter för nya samarbeten mellan dansk och svensk försvarsindustri med sikte mot nya beställningar. Fehmarn Bält-tunneln ger inte bara nya möjligheter till transporter utan ställer även krav på utbyggd järnväg i södra Sverige. Det är några rubriker från den senaste tidens Öresundsdebatt. News Øresund följer och sammanställer regelbundet aktuella debattartiklar och krönikor samt fördjupande reportage och intervjuer med fokus på Öresundsregionen, Danmark och Sverige.

Dagens Industri 14 mars 2024: Sverige inte redo när dansk-tyska megabygget står klart
”Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland kommer dramatiskt att korta restiden till kontinenten och förändra resmönster och godsflöden i hela Skandinavien. I Danmark investeras det för fullt i annan ny infrastruktur för att maximera potentialen när tunneln öppnar om fem år. Men i Sverige lyser satsningarna med sin frånvaro”, skriver Dagens Industri.

Rapidus 14 mars 2024: Nato-inträdet bäddar för dansk-svenskt samarbete
”Dansk försvarsindustri jublar över Sveriges medlemskap i Nato. Nu smids planer för hur de båda länderna kan dra nytta av varandra i Natos upphandlingar”, skriver nyhetstjänsten Rapidus.

Børsen 11 mars 2024: “Hvad er dansk økonomi? Novo Nordisks succes gør svaret mudret”
I ett debattinlägg i Børsen resonerar Danske Banks cheføkonom Las Olsen om vad framgångarna för Novo Nordisk och fyra andra snabbväxande storföretag betyder för dansk ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden. Han hänvisar till en ny rapport från ”de økonomiske vismænd” (Det Økonomisk Råd) som visar att fem stora företag med stor aktivitet utomlands har stått för 20 procent av näringslivets samlade tillväxt i Danmark under perioden 2000-2020. Rapporten pekar just på att det i dansk BNP ingår en stor del utländsk produktion av danska företag och som aldrig rör dansk mark. Samtidigt utgörs en stor del av värdeskapandet i ett läkemedelsbolag som Novo Nordisk inte av produktionen utan av forskningen som till inte ringa del utförs i Danmark. Las Olsens slutsats är att ”därför är det helt nödvändigt att se på mer än bara BNP när man ska förstå ekonomin och det i stigande grad. För det finns inga tecken på att utländsk produktion i de stora företagen blir mindre viktig i framtiden”.

Sydsvenskan 11 mars 2024: Skåne går mot byggboom med fokus på el, värme och avlopp
”Under de närmaste åren satsar stat, region och kommuner mer än 25 miljarder kronor på ett tiotal bygg- och infrastrukturprojekt i Sydvästskåne”, skriver Sydsvenskan. Det handlar bland annat om förnyelse av system för el, värme och avlopp. Den största investeringen uppges bli ett nytt VA-system kring Malmö och Lund.

Dagens Nyheter 10 mars 2024: ”Pinsam politisk tävling i hårda tag mot flyktingar”
”Utan invandrare stannar Sverige, inte bara äldreomsorg och kollektivtrafik. Men trots hög sysselsättningsgrad bland utrikes födda fokuserar debatten på problem som nya repressiva lagar påstås lösa. Det går att förbättra integrationen, men också att värna humanism och solidaritet. Det skriver tolv nuvarande och tidigare aktörer inom politik och samhälle i en debattartikel i Dagens Nyheter. Bland undertecknarnas finns Sveriges tidigare ärkebiskop Antje Jackelén, Sveriges tidigare EU-minister och EU-kommissionär Cecilia Malmöström (FP), Alf Svensson, tidigare biståndsminister och partiledare för KD, Bengt Westerberg, tidigare socialminister och partiledare för Folkpartiet, idag Liberalerna.

Dagens Nyheter 8 mars 2024: Brommaflyget tappar stort – krav på snabb satsning på Arlanda
Antalet utrikespassagerare från Stockholms cityflygplats Bromma föll med 69 procent under februari jämfört med samma månad förra året noterar Dagens Nyheter. Antalet inrikespassagerare ökade samtidigt med tre procent och utgör merparten av trafiken på flygplatsen. Swedavias presschef skriver i ett mejl till Dagens Nyheter att Bromma återhämtat ungefär hälften av det totala antalet flygpassagerare efter pandemin. Det kan jämföras med att storflygplatserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm Arlanda återhämtat mellan 80 och 90 procent av antalet passagerare.
– Regeringspartierna måste öppna för att Bromma inte ska existera i all framtid och andra partier behöver inse att vi måste satsa på Arlanda, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms handelskammare, till tidningen.

(News Øresund)