Ny bottennotering för Liberalerna i opinionsmätningarna

Den senaste opinionsmätningen från Ekot är katastrofal för Liberalerna. Med 1,4 procent ligger partiet långt under riksdagsspärren på 4 procent. Splittringen inom partiet kring samarbetet med Sverigedemokraterna pekas av många ut som en bidragande orsak, och frågan väntas åter hamna i fokus under valåret 2026.

Ekots senaste opinionsmätning, som tas fram månadsvis av Indikator Opinion, är ytterligare en kalldusch för Liberalerna. Enligt mätningen hade endast 1,4 procent av de tillfrågade röstat på regeringspartiet om det vore val idag. Det är en minskning på 0,7 procentenheter från föregående månads opinionsmätning, och det är en bra bit under riksdagsspärren på 4 procent.

Liberalerna är ett av de fem ursprungliga riksdagspartierna och dess föregångare, Frisinnade landsföreningen, bildades redan 1902. Ett utträde ur riksdagen för Liberalerna hade varit en historisk förändring inom svensk politik, som nu ser ut att kunna bli verklighet.

En förklaring till partiets avtagande stöd är den fråga som partiet under en längre tid stått inför: hur de ska förhålla sig till Sverigedemokraterna (SD).

Liberalerna öppnade för ett samarbete med SD inför valet 2022, och ingår nu i en minoritetsregering tillsammans med Kristdemokraterna (KD) och Moderaterna (M). Regeringen är beroende av stöd från SD och samarbetet bygger på Tidöavtalet.

Under landsmötet i november 2025 satte Liberalerna ner foten i frågan och beslutade om att fortsätta samarbetet, men utan att ingå i regering med SD. Trots detta väntas frågan bli central under valåret 2026. SD har från sitt håll tydligt markerat att de efter nästa val inte kommer stödja en regering där de själva inte ingår.

Samarbetet med SD

SD:s ursprung i nazistiska organisationer och hårda migrationspolitiska linje har länge varit svårt att acceptera för delar av Liberalerna, samtidigt som andra inom partiet velat samarbeta med SD. Oenigheten har genom åren lett till splittring inom Liberalerna.

Fram till 2014 var Liberalerna en del av Alliansen, en borgerlig partiallians, som förlorade regeringsmakten efter att ha tappat väljare till Sverigedemokraterna. I takt med SD:s valframgångar blev det allt tydligare att ett borgerligt regeringsunderlag framöver skulle kräva deras stöd.

Efter valet 2018 satt Liberalerna i en svår sits. Partiet hade lovat att inte medverka i en regering som var beroende av SD, samtidigt som man hade sagt att man ville se en borgerlig statsminister. Liberalerna vägrade samarbeta med SD och valde istället att ingå i Januariavtalet och stötta en rödgrön regering. Det blev slutet för Alliansen.

I dag ses splittringen och obeslutsamheten av många som en av huvudförklaringarna till partiets låga opinionssiffror.

Avhopp efter avhopp

Den interna oroligheten i partiet har under åren yttrat sig genom att allt fler tunga namn lämnar sina poster eller helt lämnar partiet.

Den tidigare EU-kommissionären Cecilia Malmström var ett tungt namn inom partiet och lämnade partiet redan 2023, specifikt med anledning av samarbetet med SD. I våras avgick även jämställdhetsministern, partisekreteraren och kanslichefen från sina poster på samma dag. Det är något som News Øresund skrivit om tidigare.

Partiet har även haft tre olika partiledare de senaste 4 åren. Nyamko Sabuni avgick 2022 och följdes av Johan Pehrson, han avgick maj 2025. Under sommaren 2025 valdes Simona Mohamsson till Liberalernas partiledare. Hon tog då även över posten som Sveriges utbildnings- och integrationsminister.
(News Øresund)