Rapport: den svenska kriminella ekonomin gör miljardvinster

En ny rapport pekar ut systemexploatering som den största inkomstkällan för den kriminella ekonomin. Den visar även att omsättningen och vinsterna är avsevärt mycket större än tidigare uppskattningar. Petra Lundh, Sveriges rikspolischef, ser omfattningen av den kriminella ekonomin som ett av Sveriges största samhällsproblem. Lundh påpekar även att polisen under de senaste åren har ökat insatserna mot den kriminella ekonomin och att det framöver kommer fortsätta vara ett prioriterat område.

Den kriminella ekonomin omsätter minst 352 miljarder kronor per år, enligt rapporten från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO). Rapporten är en statlig utredning som har sitt ursprung i ett partnerskap där Polismyndigheten deltar. Vinsterna uppskattas till ungefär 185 miljarder kronor årligen, mer än dubbelt så mycket som hela rättsväsendets utgifter, alltså kostnaden för polis, domstolar, åklagare och kriminalvård tillsammans.

Rapporten betonar att merparten av dessa vinster inte kommer från traditionell kriminalitet, såsom narkotikahandel. Istället utgörs kärnan i den kriminella ekonomin av en utbredd systemexploatering, och det kan vara allt från fusk med livsmedel, skatteundandragande och välfärdsbedrägerier.

Samtidigt betonar ESO att de höga beloppen inte ska tolkas som att den kriminella ekonomin har vuxit kraftigt under senare år. Skillnaden mot tidigare uppskattningar förklaras istället främst av en annan metodologi, där fler former av ekonomisk brottslighet inkluderas i beräkningarna.

Rikspolischefen kraftsamlar

Den svenska rikspolischefen Petra Lundh beskriver den kriminella ekonomin som en av de allvarligaste utmaningarna för det svenska samhället.

– Den kriminella ekonomin är ett av Sveriges största samhällsproblem. Den hotar våra offentliga finanser, konkurrensen i näringslivet och tilliten till staten. En viktig insikt är att den kriminella ekonomin är systematiskt integrerad i den legala ekonomin genom legitima företag som används som brottsverktyg, säger rikspolischefen i ett pressmeddelande.

Rapportens slutsatser kommer inte som någon överraskning för Polismyndigheten, som enligt egna uppgifter redan har påbörjat arbetet med att få bukt på den kriminella ekonomin.

Polismyndigheten uppger att man har vidtagit flera åtgärder för att bättre kunna motverka den kriminella ekonomin. Bland annat har ett finansiellt underrättelsecenter etablerats, där polisen samverkar med andra myndigheter och aktörer för att upptäcka penningtvätt och återta brottsvinster.

Därutöver har regionala och nationella driftscenter startats för att stärka arbetet mot organiserad brottslighet. Under 2026 planeras även en ny specialiserad enhet inom Nationella operativa avdelningen, med särskilt fokus på kriminell ekonomi.

”Gå före pengarna”

De nya satsningarna speglar en förändrad strategi inom polisen, som också lyfts fram i ESO-rapporten. Istället för att enbart ”följa pengarna” i efterhand handlar arbetet i allt större utsträckning om att ”gå före pengarna”.

Enligt Petra Lundh innebär det rent konkret att sårbarheterna i samhället, som utnyttjas av organiserad brottslighet, måste hittas och täppas till.

Slutsatserna från ESO-rapporten tyder på att polisens nya satsningar inte är felriktade.
(News Øresund)

Om ESO: Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.