Norden går mot strömmen i EU-valet – rödgröna står för största ökningarna

Det blev ingen nordisk högervåg när danskarna, svenskarna och finnarna gick och röstade i EU-valet. Nere på kontinenten var den dock större. I till exempel Frankrike blev Marine le Pens parti Nationella samling överlägset störst, och i Tyskland gick Alternative für Deutschland starkt fram.

I Sverige var det i stället Vänsterpartiet som ökade mest av alla partier, och i Danmark blev Socialistisk Folkeparti det största partiet, med 17,4 procent mot Socialdemokraternes 15,6.

Danska regeringspartier och svenskt stödparti straffas

De danska väljarna straffade sin mittenregering. Bara 36 procent av de danska väljarna röstade på något av regeringspartierna Socialdemokraterne (-5,9 procent), Venstre (-8,8 procent) eller Moderaterne, som ställde upp för första gången och knep ett mandat.

I Sverige var det främst regeringens stödparti Sverigedemokraterna som backade, för första gången någonsin i ett val. De blev det fjärde största partiet med 13,2 procent och behåller sitt mandat. Liberalerna, som länge dansat farligt nära fyraprocentsspärren, klarade sig med 4,4 procent. Även Moderaterna ökade något, medan Kristdemokraterna minskade med nästan 3 procent.

Högervindar nere på kontinenten

På Europanivå blev den konservativa gruppen EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna samt danska Konservative och Liberal Alliance bland annat ingår, största gruppen. Samtidigt gick också ytterhögern starkt framåt och den EU-skeptiska konservativa gruppen ECR, där Sverigedemokraterna ingår, får 72 mandat, och Marine Le Pens ID, där Dansk Folkeparti ingår, landar på 58 mandat.

I Frankrike blev Marine Le Pens parti överlägset störst och ledde till att president Emmanuel Macron utlyste nyval, och i Tyskland gick AfD om Socialdemokraterna.

Den liberala gruppen Renew, där svenska Liberalerna och Centerpartiet och danska Venstre och Moderaterne ingår, minskade med 23 mandat, medan den gröna gruppen, där Miljöpartiet och Socialistisk Folkeparti ingår, backade med 18 mandat. Vänstergruppen, där Vänsterpartiet och Enhedslisten ingår, backade med 1 mandat.

Vänstern fram även i Finland

Även i Finland blåste en vänstervind över landet. Visserligen blev det liberalkonservativa Samlingspartiet störst, men den största ökningen stod Vänsterförbundet för som fick två nya mandat.

Valdeltagandet minskar 

Valdeltagandet minskade i både Sverige och Danmark. 58,2 procent av danskarna och 53,4 procent av svenskarna röstade i årets val. Förra EU-valet var siffrorna 66,1 procent respektive 55,27 procent.

EU-genomsnittet ökade något till strax över 51 procent, enligt de officiella siffrorna. Men då räknas Storbritannien med som var medlemmar vid förra valet, och som drog ned snittet. Om britterna räknas bort var valdeltagandet 2019 runt 52 procent, vilket innebär ett något minskat valdeltagande i årets val. (News Øresund)

Så fördelas Sverige och Danmarks mandat i Europaparlamentet

Danmark har 15 mandat och de kommer att fördelas enligt följande:

Socialistisk Folkeparti: 3 (+1)
Socialdemokratiet: 3 (+/-0)
Venstre: 2 (-2)
Konservative: 1 (+/-0)
Danmarksdemokraterne: 1 (+/-0)
Radikale: 1 (-1)
Liberal Alliance: 1 (+1)
Enhedslisten: 1 (+/-0)
Dansk Folkeparti: 1(+/-0)
Moderaterne: 1 (+1)

Alternativet tappade sitt mandat.

Sverige har 21 mandat och de kommer fördelas enligt följande:

Socialdemokraterna: 5 (+/-0)
Moderaterna: 4 (+/-0)
Miljöpartiet: 3 (+/-0)
Sverigedemokraterna: 3 (+/-0)
Vänsterpartiet: 2 (+1)
Centerpartiet: 2 (+/-0)
Kristdemokraterna: 1 (-1)
Liberalerna: 1 (+/-0)