Danska regeringen satsar 12 miljarder på att komma tillrätta med ghettoområden till 2030

Danmarks statsminister, Lars Løkke Rasmussen (Venstre), presenterade under torsdagen regeringens plan för att minska antalet socialt utsatta områden i Danmark. Foto: News Øresund – Johan Wessman

Tolv miljarder danska kronor ska gå till att riva och rusta upp socialt utsatta områden, som den danska regeringen benämner som ghettoområden. Hyresgäster ska kunna sägas upp i samband med försäljning av allmännyttiga fastigheter. Hårdare straff för våld i hemmet och för brott som begås i områden som definieras som skärpta straffzoner. Det är några av punkterna i den danska regeringens nya plan för att bekämpa parallellsamhällen.

Tillsammans med sju ministrar presenterade Danmarks statsminister, Lars Løkke Rasmussen (Venstre), under torsdagen regeringens plan för att minska antalet socialt utsatta områden i landet. Planen innehåller 22 punkter som regeringen hoppas ska leda till att det inte finns några socialt utsatta områden i Danmark år 2030.

Bland annat ska tolv miljarder danska kronor satsas på rivning och upprustning av socialt utsatta bostadsområden. För att skynda på detta vill regeringen att hyresgäster ska kunna sägas upp vid försäljning av allmännyttiga fastigheter.

De är inte den enda förändring allmännyttan står inför. I ett pressmeddelande skriver det danska departementet Transport-, Bygnings- och Boligministeriet att när hela områden består av allmännyttiga bostäder försämrar det möjligheterna för området att bli en attraktiv stadsdel. Därför föreslår regeringen ett mål om att allmännyttan inte ska överstiga 40 procent av det totala beståndet i områden som har varit socialt utsatta under en längre tid.

Den danska regeringen vill också minska andelen av gymnasieelever med utländsk bakgrund på vissa skolor. Gymnasium ska kunna kräva en ny fördelning av elever om mer än 20 procent av eleverna på skolan har utländsk bakgrund.

Bland initiativen finns också en ökad kontroll av vilka som flyttar till socialt utsatta områden, punktinsatser mot våld i hemmet och ett ökat skydd för utsatta barn. Regeringen vill även ge polisen befogenhet att peka ut så kallade skärpta straffzoner. En skärpt straffzon innebär att straffen höjs för vissa typer av brott – såsom vandalism, stöld och hot – som begås där. (News Øresund)

Den danska regeringens 22 förslag för att minska antalet socialt utsatta områden

1. Rusta upp socialt utsatta bostadsområden.
2. Nya möjligheter för att helt riva de mest utsatta områdena.
3. Möjlighet att säga upp hyresgäster vid försäljning av allmännyttiga bostäder.
4. Stopp för kommunplacering av bidragsmottagare till socialt utsatta områden.
5. Flexibel uthyrning, det vill säga att personer som är etablerade på arbetsmarknaden eller går en utbildning får förtur i bostadskön, ska bli obligatorisk i socialt utsatta områden.
6. Personer som flyttar till socialt utsatta områden ska få lägre bidrag.
7. Personer som får integrationsbidrag ska inte få flytta till socialt utsatta områden.
8. Ekonomisk kompensation till kommuner som lyckas med integrationen.
9. Förstärka polisinsatser i socialt utsatta områden.
10. Polisen får befogenhet att peka ut särskilda områden, kallade skärpta straffzoner, där straffen för vissa typer av brott höjs under en period.
11. Kriminella ska kunna nekas att bosätta sig i socialt utsatta områden.
12. Obligatoriskt dagis eller annan dagpassning om minst 30 timmar i veckan för barn som bor i socialt utsatta områden.
13. Högst trettio procent av nya årskullar på ett dagis får komma från ett socialt utsatt område.
14. Språkprov i förskoleklasser på skolor där 30 procent av barnen är bosatta i områden som har varit socialt utsatta under de senaste tre åren.
15. Sanktioner mot dåligt presterande skolor.
16. Stärkt föräldraansvar genom möjlighet att dra in barnbidrag.
17. Jämnare fördelning av elever med utländsk bakgrund på gymnasieskolor.
18. Kriminalisering av omskolningsresor.
19. Höjda straff för upprepat våld i nära relationer.
20. Att tidigt upptäcka särskilt utsatta barn.
21. Stärkt straff för brott mot lagen om att bland annat lärare, pedagoger, skolpsykologer och vårdpersonal har en skyldighet att anmäla misstänkt övergrepp i hemmet.
22. Inrätta tre företrädare som ska följa utvecklingen i socialt utsatta områden.

Fotnot: förslagen rör framförallt de områden som det danska departementet Transport-, Bygnings- och Boligministeriet definierar som ghetton. Men bland initiativen finns också förslag om en ny typ av områden, kallade skärpta straffzoner, som polisen ska få befogenhet att definiera.

Källa: Danmarks regering

Läs mer: Debatt om socialt utsatta områden har blossat upp i Danmark

Läs mer: Färre socialt utsatta bostadsområden i Sverige

Fakta: Så definieras ghettoområden i Danmark

Det danska departementet Transport-, Bygnings- och Boligministeriet publicerar varje år en lista över socialt utsatta områden, kallad ”ghettolistan”. Listan består av bostadsområden som har minst 1 000 invånare och uppfyller minst tre av fem kriterier som departementet har satt upp. Gadehavegård i Høje Taastrup och Mjølnerparken i Köpenhamn är två exempel.

Kriterierna för att ett område ska hamna på listan är att:

• Personer utanför arbetsmarknaden överstiger 40 procent i bostadsområdet.
• Andelen personer med invandrarbakgrund överstiger 50 procent.
• 2,7 procent, eller mer, av områdets boende är straffade för överträdelse av straffbalken, vapenlagen eller narkotikalagen.
• Hälften, eller fler, av personer i åldrarna 30–59 år har bara grundskoleutbildning eller lägre.
• Den genomsnittliga bruttoinkomsten för alla skattepliktiga i åldrarna 18–64 år är mindre än 50 procent av den genomsnittliga bruttoinkomsten för samma grupp i regionen.