Regeringen ger klartecken till byggstart för flera järnvägsprojekt

Norrbotniabanan har varit planerad länge och beskrivits som det största byggprojektet i norra Sverige under de senaste 100 åren. Men nu har regeringen gett klartecken för att banan och flera andra infrastrukturprojekt ska kunna påbörjas. Ett välkommet beslut, enligt Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten. 

Regeringen gav vid en presskonferens i veckan klartecken till bygget av Norrbotniabana, en järnväg som ska binda samman Umeå och Luleå. Den 270 kilometer långa kuststräcka i Norrland ska användas för person- och godstransporter. Bygget har redan  tagit lång tid och kostat mer än beräknat. Trafikverket påbörjade nämligen bygget redan 2018 men hittills står endast 12 kilometer klart, enligt Dagens Nyheter. 

Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten, är glad över beskedet: 

– Nu kan vi äntligen fortsätta att knyta ihop städerna i norra Sverige och skapa större arbetsmarknadsregioner. Det är bra för kompetensförsörjningen och de fortsatta investeringarna i den gröna omställningen, säger hon i ett pressmeddelande. 

Totalt har regeringen gett Trafikverket klartecken att starta 12 byggprojekt på järnvägsnätet i Sverige, utöver de projekt som Trafikverket tidigare har aviserat. Finansieringen kommer från regeringens infrastrukturplan för perioden 2026-2037 som uppgår till närmare 1.200 miljarder kronor. 

Kapacitetsökning på Malmbanan får kritik 

Förutom Norrbotniabanan vill regeringen även satsa på Malmbanan, vilket kommer att öka kapaciteten på den södra delen av järnvägen mellan Gällivare och Boden med 30 procent.   

Den 500 kilometer långa sträckan mellan Luleå och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge är Sveriges mest trafikerade järnväg. Mer än hälften av allt gods mellan Sverige och Norge transporteras via Malmbanan, som är kraftigt överbelastad, skriver Trafikverket på sin hemsida.  

– En kapacitetsökning på den järnvägen är en förutsättning för att fler transporter ska kunna genomföras, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till Dagens Nyheter. 

I regeringens planer ingår dock inte Luleå, söder om Boden, vilket kritiseras av Claes Nordmark (S), ordförande i Kommunförbundet Norrbotten, som består av 14 kommuner i norra Sverige. Han påpekar för Dagens Nyheter att det finns ett stort behov av dubbelspår mellan Luleå och Boden eftersom allt fler företag, exempelvis SSAB:s stålverk, använder banan i allt större utsträckning.  

– Malmbanan är Sveriges Suezkanal. Enorma värden för hela Sverige skapas här och det är väldigt trångt för gods- och persontrafik redan. Frågan om dubbelspår berörs överhuvudtaget inte, säger han till DN.
(News Øresund)  

Fakta: Trafikverket kommer att starta dessa 12 byggprojekt mellan 2025 och 2027: 

E22 förbi Söderköping 

Sikträsk Malmbane, utbyggnad av järnvägsstation 

Harrträsk Malmbanan, förlängning av knutpunktsstation 

Malmbanan Näsberg, utbyggnad av mötesstation 

Nuortikon Malmbanan, förlängning av knutpunktsstation 

Norrbotniabanan Dåva-Skellefteå  

Godsstråket genom Bergslagen, ökad kapacitet 

Dalabanan, åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid 

E4 Broänge-Daglösten, mötesseparering 

Järnvägen i Göteborg, korsning av E45  

Luleå C, omlokalisering av bilparkering 

Sundsvalls resecentrum, tillgänglighet och plattformar 

Källa: Regeringen