Danska ”ghettopakken” inför EU-domstolen – avgörande väntar nästa år

Den danska så kallade ”ghettopakken” från 2018, en samling lagar som ska hejda segregation och kriminalitet, ska prövas av EU-domstolen i Luxemburg. Boende i det som numera kallas ”parallelsamfund” känner sig utsatta för etnisk diskriminering, eftersom ett av kriterierna rör andelen invånare med ”icke-västlig härkomst”. Ett avgörande väntas nästa år, skriver Altinget.

Det är boende i områdena Schackenborgvænge i Slagelse och Mjølnerparken i Nørrebro i Köpenhamn som stämt det danska social-, bostads- och äldreministeriet. Ett av kriterierna för att området ska klassas som ghetto, eller parallelsamfund som det numera heter, är att över hälften av de boende har ”icke-västlig härkomst”.

Det är det som invånarna tagit fasta på. De menar sig vara utsatta för ”olaglig etnisk diskriminering” och att lagen strider mot  EU-direktivet om likabehandling. Nu har Østre landsret (hovrätten) bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande, något som väntas nästa år.

Tusentals personer har tvingats flytta till följd av lagen
”Ghettopakken” från 2018 är en samling lagar som syftar till att hejda segregation och kriminalitet. Den ställer upp ett antal kriterier för när ett område ska anses vara ett ghetto. Målet är att det 2030 inte ska finnas några sådana kvar.

Förutom kriteriet med andelen icke-västliga invånare ska det även bo över 1 000 personer i området för att det ska klassas som ”parallelsamfund”. Därutöver ska två av fyra ytterligare kriterier uppfyllas (se faktaruta).

Enligt lagen får dessa områden inte ha mer än 40 procent allmännyttiga bostäder, något som lett till att tusentals hus har rivits, sålts eller omvandlats. 2019 visade en kartläggning från Mandag Morgen att så många som 11 000 personer skulle behöva flytta. I Vollmose i Odense på Fyn, Danmarks största parallelsamfund, revs 2019 1 000 bostäder och över 3 000 personer behövde flytta.

Fler parallelsamfund i fjor än året innan
2023 fanns det tolv parallelsamfund, två fler än året innan, enligt TV2. Dessutom fanns det nitton så kallade ”utsatta bostadsområden”, som innehåller samma kriterier, men utan kravet på icke-västlighet.

Har ett bostadsområde varit på ”parallelsamfundslisten” i fem år klassas det som ett ”omställningsområde” som tidigare kallades ”hårde ghettoer”. Förra året fanns det åtta sådana bostadsområden. Listorna finns här.

Fakta: parallelsamfund och udsatte boligområder

För att klassas som ett udsat boligområde ska området ha över 1 000 invånare och uppfylla två av fyra kriterier. Kriterierna för ett parallelsamfund är likadana, men där ska minst hälften av invånarna även ha icke-västlig härkomst:

1) Andelen invånare i åldern 18-64 år som inte har någon anknytning till arbetsmarknaden eller utbildning överstiger 40 procent.

2) Andelen invånare som dömts för brott är minst tre gånger högre än riksgenomsnittet

3) Andelen invånare i åldern 30-59 år som endast har grundskoleutbildning överstiger 60 procent. 

4) Den genomsnittliga bruttoinkomsten för skattebetalare i åldern 15-64 år i området (exklusive de som är under utbildning) är mindre än 55 procent av genomsnittet för samma grupp i regionen.

Källa: TV2

Foto: Leif Jørgensen/Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)